• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1101
  • 11
  • Tagged with
  • 1112
  • 1112
  • 457
  • 252
  • 251
  • 251
  • 243
  • 218
  • 205
  • 195
  • 185
  • 179
  • 179
  • 173
  • 154
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att digitalisera skolan : Fördelar respektive nackdelar utifrån ett lärar- och skolpolitiskt perspektiv

Grahn, Elin January 2015 (has links)
The aim of this studie is to describe, analyse and understand the benefits and disadvantages with using digital tools in education. In my qualitative method three primary school teachers were interviewed about how digital tools should be used in educational purposes, also what benefits/disadvantages they could see with the investment of digital tools in their school. I also did observations in two classrooms and interviewed a school politican to get a wider perspective. The collected information identifies that some benefits of using digital tools is the contribution to a more equivalent education, more opportunites for cooperations and that fewer pupils have to struggle with their fine motor skills when producing a text. Some of the disadvantages with using the tools is that they breaks sometimes, it´s easy to get dependent and if something happens (like power outage) it´s unusual that schools have a good an action plan. Some teachers also find their capacity of using some tools as deficent.
2

"I början kanske det kan vara bättre att använda dator" : Barns tankar och upplevelser om arbete med digitala verktyg / "In the beginning it might be better to use acomputer" : Children´s thoughts and experiences on workingwith digital tools

Hagemann, Elisabeth, Timring, Åsa January 2015 (has links)
Syftet med vår studie var att få ökad kunskap om hur elever upplever arbetet med digitala verktyg i sin läs- och skrivinlärning. Vårt intresse var att undersöka utifrån ett barnperspektiv och förmedla barns perspektiv. Tidigare forskning kring hur elever upplever och ser på digitala verktyg finns det lite om. Däremot finns mycket inom området om hur läraren ser på arbete och inlärning med digitala medier. Vi vill med vår studie bidra till att ge forskningen en ökad förståelse för barnens röster inom området. Digitala verktyg är en del av vår vardag och bör inkluderas även i skolan på ett för eleverna gynnsamt sätt. För att söka svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av metoder som observationer och intervjuer. Resultatet vi fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området med både likheter och skillnader. Några likheter vi kunde se i klassrummet och i tidigare forskning var hur elever gavs likvärdiga förutsättningar i sitt skrivande, de motoriska färdigheterna saknade betydelse i användandet av digitala verktyg. Eleverna upplevde talsyntesen som en stor hjälp i deras läs- och skrivinlärning då de både såg och hörde bokstäverna som de skrev, den tidigare forskningen framhåller talsyntesen som en god lärandehjälp och stöd vid inlärningen. Vi kunde se en skillnad i hur eleverna hellre arbetar enskilt än i par, forskningen anser dock att arbete i par gynnar eleverna på många sätt, men utifrån eleverna själva var det mer tidskrävande att göra uppgiften i par. Vi kunde inte under observationerna eller intervjuerna se att eleverna var mer motiverade, då de arbetade med digitala verktyg. De digitala verktygen blev för eleverna kompletterande redskap i deras läsande och skrivande. Vi hoppas vår studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring hur elever upplever och lär.
3

Digitala verktyg i matematikundervisningen / Digital tools in mathematic education

Johansson, Jennifer, Vanhanen, Fredrik January 2016 (has links)
De digitala verktygen blir allt vanligare i svenska skolor. Mångakommuner i Sverige har satsat på en-till-en-projekt som innebär att varje elev får en egendator eller lärplatta. Därför är en undersökning om lärare och elevers erfarenheter av digitalaverktygs användning i skolan befogad.Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenhet av att arbeta meddigitala verktyg i matematikundervisningen med fokus på iPad.I studien används kvalitativ undersökningsmetod av två olika former. Lärare har intervjuatsenskilt medan deras elever har intervjuats i fokusgrupp. De enskilda intervjuerna har varitsemistrukturerade och vid fokusgruppsintervjuerna har ett stimuli-material i form avpåståenden använts.Resultatet av studien visar att både lärare och elever har övervägande positiva erfarenheter avanvändningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. iPaden kan fungera både somett kunskapsskapande verktyg genom att eleverna kan titta på instruerande videor och att dekan spela olika spel som tränar matematikkunskaperna. Lärare kan frigöra mer tid till sinpedagogiska planering genom att iPaden står för en del rättningsarbete. iPaden kan också varaen distraktion vid vissa tillfällen då eleverna ägnar lektionstiden åt sociala medier eller spelar.Både lärare och elever anser att detta kan vara ett problem dock anser både lärare och eleveratt det finns fler fördelar än nackdelar med iPaden. Lärarna anser överlag att deras kunskaperom hur iPaden kan användas i undervisningen är goda men alla önskar merkompetensutveckling.
4

IKT på fritidshemmet : Elevers upplevelser av matematik med digitala verktyg. / ICT at the recreation center : students experiences of mathematics with digital tools.

Andersson, Fredrik, Vuorio, Timmy January 2016 (has links)
InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.
5

"IKT - här för att stanna" : En studie om några lärares arbete och inställning till IKT i ämnet svenska

Ebeling, Elin, Rodin, Maria January 2016 (has links)
Denna studie baserar sig på tre olika metoder som behandlar hur lärare på en skola i förskoleklass till årskurs 3 använder IKT i sin undervisning i ämnet svenska samt deras inställning och kompetens inom IKT. De metoder som utfördes i denna studie var en enkätstudie, två intervjuer och två observationer. Huvudfokus på metoderna var att undersöka lärares användande av IKT i undervisningen i ämnet svenska f-3 samt deras inställning och kompetens inom IKT. I det insamlade materialet redovisas bland annat att lärare anser att de behärskar alla digitala verktyg som de använder sig av i undervisningen i ämnet svenska och att IKT är något som lärare använder dagligen eller flera gånger i veckan.
6

Lärares syn på digitala verktyg i matematikundervisningen.

Sabattini, Sanna, Hultqvist, Annie January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som används inom matematikundervisningen samt hur de används. Vi ville även ta del av vad lärarna ansåg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär att vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som 37 matematikundervisande lärare har besvarat och den kvalitativa metoden består av fyra intervjuer med verksamma lärare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna använder de digitala verktyg de har tillgång till men behöver mer kunskap för att kunna använda dessa på ett effektivt sätt. Lärarna ser även tillgången och tillgängligheten till de digitala verktygen som ett stort hinder i användningen. Slutsatser för effektiv användning av digitala verktyg i matematikundervisningen är att utbudet måste ökas och kunskapen hos lärarna måste utvecklas.
7

Hur digitala verktyg används i matematikundervisningen : Och på vilka sätt användandet av digitala verktyg kan utveckla matematikundervisningen

Cicek, Robert, Spahic, Ivan January 2015 (has links)
No description available.
8

Digitala verktyg i samlingen på förskolan : Förskollärares resonemang

Samuelsson, Felix, Westberg, Erika January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar om användningen av digitala verktyg i samlingen på förskolan. Den insamlade empirin bestående av nio intervjuer har bearbetats och analyserats. Resultatet i studien synliggör nio förskollärares resonemang om användningen av digitala verktyg i samlingen vilka visade sig innefatta både likheter och skillnader. Förskollärarna hade olika inställningar till vilken betydelse de digitala verktygen bidrog med till barnens utveckling och lärande. Ett redskap som lockar och inspirerar barnen till utveckling och lärande eller ett verktyg som är nödvändigt att använda men som tar för mycket fokus från barnen. Denna undersökning kan bidra med kunskaper om vilka förutsättningar som kan skapas för barns lärande vid användningen av digitala verktyg i samlingen.
9

Digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ studie av förskollärares beskrivningar av sin digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i förskolan / Digital tools in preschool

Ceric, Medina, Lindberg, Anette January 2021 (has links)
Bakgrunden till denna uppsats är att vi fann det intressant att lyfta fram förskollärares uppfattning och tankar om digitala verktyg och digital kompetens. Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om vad digital kompetens betyder för förskollärare och hur de ser på digitala verktyg i praktiken. Vi genomförde fem intervjuer med verksamma förskollärare. Analys av insamlat material inspirerades av den fenomenografiska metoden. Med denna metod har det blivit möjligt att analysera likheter och skillnader i uppfattningar och erfarenheter hos förskollärarna. I studiens resultat framkommer att förskollärarnas uppfattning av den egna digitala kompetensen skiljer sig åt, detta beror på eget intresse och engagemang hos förskollärarna. Resultatet visar att våra respondenter använder sig av digitala verktyg i utbildningen även om de känner sig osäkra.
10

Undervisning med hjälp av digitala verktyg i grundsärskolan : En kvalitativ studie utifrån ett didaktiskt perspektiv

Cederborg, Linda, Karlsson, Marie January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.

Page generated in 0.0498 seconds