Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever. Svårigheterna med iPads i klassrummen var lärarnas låga kunskaper om dem. Utmaningarna med iPads i undervisningen var att koppla användningen av dem till styrdokument och syfte i matematiken istället för nöjessammanhang.

No description available.

No description available.

The use of mobile devices has during the last years expanded and on the market you can see a huge amount of applications. The development of mobile applications differs from traditional systems development since mobility infers that mobile applications can be used in different technological and social contexts. Although previous research has recognized that mobility can present mobile application developers with certain challenges, empirical studies of how problems arise and how they can be handled has thus far been limited. In this study we focused on the requirements engineering process from a development view with the purpose of finding challenges emerging in the development process. The study is based on a qualitative case study that employed semi-structured interviews with both project managers and system developers active in the requirements process. The data gathering included seven participants from five different companies. The results of the study showed that there is a huge lack in methodology usage when developing mobile applications. Most of the requirements were focused on technical issues with developing mobile applications. It was hard to take into account the user needs since they were hard to anticipate. The respondents felt that the relationship with the customer was most important when developing, nor was it important to identify the end users. The developers often expressed that customers lacked sufficient knowledge, and that the customer had not had time to mature when it comes to mobile application development. In the study we concluded that developers need to direct more attention towards finding the end users, identify their needs, and more work towards developing a methodology that focuses on that.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka innehåll och urval av applikationer i förskolan samt vilket syfte förskollärare har med sina val av applikationer. Frågeställningarna i studien berör vilka applikationer som används på förskolan och hur de är utformade och designade, hur urval av applikationer sker samt syftet bakom urvalen. Som metod för att få svar på våra undersökningsfrågor genomfördes intervjuer med sju förskollärare där vi fick ta del av deras resonemang kring urval av applikationer samt dess innehåll och struktur. Studiens resultat visar att applikationers innehåll och struktur har betydelse för vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för barns lärande. När det handlar om val av applikationer framkom av resultatet att förskollärarna har ett syfte med deras val och att valen sker utifrån vad barnen och barngruppen behöver samt vad barnen är intresserade av. Val av applikationer sker även i samklang med förskolans läroplan och strävansmål samt utifrån olika teman som förskolorna arbetar med. Dock framkom att tid, pengar och kompetens är begränsningar som förskollärarna anser kan påverka deras val av applikationer och vilket innehåll barnen får tillgång till.

<p>Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer.</p><p>Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext</p>

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut. Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar. Av de som svarat på vår enkät svarade en majoritet att de skulle kunna tänka sig att använda mobila GIS-appar och att de var intresserade av att utveckla egna applikationer specialiserade för deras behov. Teknologin utvecklas väldigt snabbt just nu och nya modeller av både smartphones och surfplattor kommer ständigt ut på marknaden. Modellerna blir tåligare och kraftfullare men än så länge är det en bit kvar innan de kommer ikapp den ruggade PC:n när det gäller funktionalitet. Just nu är det inte många av de kommuner och kommunala bolag som svarat på enkäten som använder mobila GIS-appar ofta i sitt dagliga arbete. Detta verkar bero på att informationen om vilka applikationer som finns och hur man använder dem inte når ut till organisationerna. Rädslan för att enheterna som applikationerna används på inte ska klara av fältarbete är också en av anledningarna till att andra metoder väljs. Vad vi kommit fram till efter sammanställningen av enkäten och de två telefonintervjuer som gjorts är att kommunerna och deras kommunala bolag är intresserade av mobila GIS-appar och vill kunna ta till sig tekniken men vet inte hur det ska gå till än. / The intention of this work is to describe whether and how municipalities and municipal companies make use of mobile GIS-apps in their daily work. It will also give a general description of how the technology works and what the market looks like. Right now the use of Smartphones is increasing with the public and even companies have started buying smartphones to their offices. The sale of Tablets has also increased and is expected to increase even more in the next few years. This means that the market for applications have increased considerably. The use of mobile GIS-apps by municipalities and municipal companies seems to be rather small right now but the interest is growing all the time. Of those who responded to our questionnaire the majority said that they would be willing to use mobile GIS-apps and that they were interested in developing their own applications specialized for their needs. The technology is developing very rapidly right now and new models of both smartphones and tablets are constantly on the market. The models are more durable and more powerful but as yet there is some way to go before they catch up with the rugged PC in terms of functionality. Right now not many of the municipalities and municipal companies that have answered our questionnaire are using mobile GIS-apps often in their daily work. This appears to be because the information about what applications are available and how to use them do not reach out to the organizations. The fear that the devices that the applications are used on will not be good enough for fieldwork is also one of the reasons why other methods are chosen. What we have found after compiling the questionnaire and conducted two telephone interviews is that municipalities and municipal corporations are interested in mobile GIS-apps and want to embrace the technology but do not yet know how.

In communities today nearly everybody has a Smartphone and they bring it everywhere. What we think is interesting to observ is how people find value in Smartphones and applications. We aim to answer this question through three part questions: where in the buyer process they experience value, what they think is value and if there are any diffrences between the value men and women recive. We choosed to both have an quantitative and a qualitative method and a inductive way of working. Through our study we found out that people wanted the Smartphones and applications to be easy and they experienced value in the buyer process when its quick, adapteble and when it makes the day easy and we also found out that it wasent any differences between the value men and women recived.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer. Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext