Radio Frequency Identification (RFID) används i många områden idag. Det finns olika typer av sårbarhet och hot mot RFID-system där bland annat skimning av bankomatkort är ett hot. Skimning är bankomatkortsbedrägeri genom att stjäla känsliga kortuppgifter som senare kan användas i brottsligt syfte. På grund av hot för skimning, har olika RFID-skydd dykt upp på marknaden, så kallade skimningsskydd som är designade att placeras i plånboken för att skydda korten mot avläsning. I examensarbetet har olika skimningsskydd testats, där resultatet blev att de var skillnad mellan dem. Det dyrare skyddet skyddade flera kort samtidigt medan det billigare alternativet endast kunde skydda ett kort samtidigt. Efter resultatet var slutsatsen att skimningsskydden inte var tillräckligt effektiva för att skydda alla korten i en plånbok. För att ge bästa skydd bör placeras längst ut på varje sida i plånboken. Många telefoner har en inbyggd RFID-standard vid namn Near Field Communication (NFC), som gör det möjligt att scanna beröringsfria bankomatkort med inbyggd RFID-krets. I det här examensarbetet har olika beröringsfria kort lästs av med hjälp av en telefon med inbyggd NFC-teknik med härför avsedda applikationer. Både kortnummer och utgångsdatum gick att läsa av, dock inte CVC-koden. Slutsats efter detta experiment var att det är svårt att skimma en annan persons kort med hjälp av en telefon med inbyggd NFC-teknik. Telefonen måste vara i direktkontakt med kortet för att kunna läsas av, däremot kan en RFID-läsare med lång räckvidd skimma från längre avstånd. Två olika RFID-läsare har testats, där den ena läsaren hade en inbyggd antenn men till den andra läsaren har en extern antenn designats och kopplats in. Syftet var att mäta läsavståndet mellan tagg och RFID-läsare. Läsavståndet varierade på grund av antennens egenskaper.

Hur påverkar mobila betalningshjälpmedel webbutvecklares arbete? Detta har besvarats i denna uppsats med utgångspunkt från den nylanserade tjänsten Samsung Pay. Syftet med studien är att skapa en förståelse för de villkor som de olika digitala betalningsalternativen har, samt kartlägga hur det ständigt föränderliga landskapet för digitala betalningsalternativ påverkar webbutvecklare och företag med fokus på webblösningar, bland annat genom att granska vilka kostnader som uppkommer, samt vilka det egentligen är som står för dem. Studien bygger på en dokumentstudie där informationen främst är hämtad från internetbaserade nyhetssajter med inriktning på IT, utvecklarnas egna webbplatser samt artiklar relaterade till mobila betalningshjälpmedel. Anledningen till valet av källor är för att det är där den mest uppdaterade informationen finns kring mobila betalningshjälpmedel, då tjänster såsom Samsung Pay är nya på marknaden. En kort intervjuundersökning har även skett med personer på IT-företag där anpassning till mobila betalningslösningar blivit en del i deras arbete. Slutsatsen av studien är att även om det finns många liknande mobila betalningsalternativ har alla sin egen touch samt något olika fokus. Vissa ersätter korten helt medan andra digitaliserar korten och för in de i mobiltelefonen istället. Skillnaden för webbutvecklare och företag/webbutiker handlar i största hand om vart pengarna går någonstans. Idag läggs kostnaderna mestadels på kontanthantering. Desto större digitaliseringen kring mobila betalningshjälpmedel blir ju mindre kostnader kommer att läggas på kontanter, och mer på de mobila betalningshjälpmedlen. Då de mobila betalningsalternativen oftast är genom olika sorters abonnemang läggs, i de flesta fallen, den kostanden på kunden och på det sättet blir kostnaden för företagen och utvecklarna oftast densamma som innan.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser efter digital fysioterapi via en interaktiv app (FT-app) vid smärta i rörelseapparaten. Frågeställningar: I vilken utsträckning upplever kvinnor som har fått digital fysioterapeutisk rådgivning via en interaktiv app delaktighet, information och tillgänglighet? Finns det någon skillnad i ovanstående mellan de som besökt primärvård 2016 (Nationell Patientenkät NPE) och de som fått digital fysioterapi i FT-app? Bakgrund: eHälsa har ökat allt mer i popularitet och digital teknik har potential till att öka tillgängligheten på vårdens tjänster och det finns ett behov av att utvärdera dessa tjänster. Psykologisk digital behandling används idag vid smärta i rörelseapparaten. Ett pilotprojekt (FT-app) pågick under 2014–2017 där kvinnor fick digital fysioterapi vid smärta i rörelseapparaten via en interaktiv app med funktioner som chatt med svar inom 24 timmar på vardagar, aktivitetsdagbok, filmade övningar och möjlighet för patienten att ladda upp filmer. Behandlingen baserades på beteendemedicinska teorier och varade minst 12 veckor. Kvinnorna screenades för röda och gula flaggor innan start, hade inga akuta eller nya besvär och fick avsluta tjänsten då smärtan minskat. Metod: En webbenkät med 37 frågor skickades ut till kvinnor (n=139) som fått digital fysioterapi i FT-app. En Linkertskala användes för skattning 1-4 och 1-5. Enkäten skickades ut 1–24 månader efter avslut i FT-app. Svaren jämfördes med relevanta frågor från NPE och kvinnors upplevelse av primärvård 2016. Svarsfrekvens i de respektive enkäterna jämfördes med hjälp av z-test. Resultat: Svarsfrekvensen var 52,5%. På frågorna som rörde delaktighet var en stor majoritet positiva (63,5–94,5%), de upplevde att en snabb svarstid hjälpte dem att vara delaktiga och ta ansvar för behandlingsplanen. De upplevde och att skriftlig information i FT-app fungerade väl för de instruktioner och den information de behövde (85–94% positiva svar). Även den upplevda tillgängligheten skattades högt (59–96% positiva svar). Mest positivt upplevde man att man kan anpassa vården efter sin egen vardag. I jämförelse med NPE föll FT-app ut bättre när det gällde upplevelsen av delaktighet och tillgänglighet. Slutsats: De kvinnor som svarat på denna enkät uppger att de i högre utsträckning upplevde tillgänglighet och känsla av delaktighet via FT-app jämfört med NPE 2016. Resultaten kan ej generaliseras då svarsfrekvensen var låg och eftersom enkäten ej var validerad eller reliabilitetstestad. Studien föreslår mer forskning för att utvärdera upplevelser av digital vård och fysioterapi samt för att identifiera när och för vilka patienter eller symptom som digital vård kan vara ett alternativ till traditionell vård med fysiska besök. / Abstract The aim was to explore women’s perceptions of web-based physiotherapy for musculoskeletal pain treatment delivered through an interactive application for smartphones. Questions: To what extent do women have a positive experience of participation, information and availability after web-based physiotherapy through an interactive app? Is there a difference in a-c between women who had visited primary care 2016 (NPE) and the ones who had received physiotherapeutic treatment trough the app (FT-app)? Background: The popularity of eHealth is growing both among health care innovators and media. eHealth may increase the access of health services and the evaluation of new services is important. Internet based psychological treatment for musculoskeletal pain is an alternative to traditional treatment in Sweden. A pilot with web-based physiotherapeutic treatment delivered through an interactive app (FT-app) was tested 2014-2017 for treatment in women with musculoskeletal pain. The app included a chat where the physiotherapist answered questions within 24 hours (mon-fri), an activity diary, videos of the exercises and uploaded movies from the patient doing the exercise. The treatment was based on behavioral medicine and lasted for at least 12 weeks. The women were screened for red and yellow flags before start and had no acute pain. Method: A web-based survey with 37 questions was emailed to the women (n=139) 1-24 months after finishing the treatment in FT-app. A Likert scale was used for rating the answer 1-4 and 1-5. The results were compared to results from women’s perceptions of primary health care in Sweden 2016 (NPE). The response rate in both samples were analyzed with a z-test. Results: 52,5 % answered the survey. The majority answered positively to the claim that getting answer and feedback within 24 hours made compliance to treatment plan easier (92,3%) and helped them accomplish the prescribed exercises and activity (94,5%). The written dialogue was effective for remembering the advices (93,2%) and the FT-app made it possible for the women to adjust the treatment to their everyday living (95,9%). There were significant differences between NPE and FT-app regarding explanation of the treatment (p=0,0045) information of warning signals (p=0,0002) and ways of contact (p=0,0045). Conclusion: This study shows that the FT-app women experienced a significant greater participation and access to the service compared to the primary care women in some claims. The response rate was not big enough to generalize the results to the population and the survey was not tested for validity or reliability. This study suggests more research in this field to investigate perceptions of internet-based treatment and to identify when telerehabilitation is suitable as an alternative to traditional health care.

Syftet med arbetet var att utveckla en programvara (app) för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att de skall kunna lära känna sin sjukdom bättre och därmed förbättra sin livsstil för att kunna bromsa försämringen av sjukdomen. Åldersgruppen som appen vänder sig till är mellan 40-80 år och för att de äldre skall ta till sig den nya tekniken med smartphones bör appen ha en enkel design. Den här gruppen patienter har kanske inte så stor teknikvana med datorer så det är också en anledning att ha en app som är lätt att använda.Utvecklingsprocessen av appen har gjorts i flera steg. Först formulerades en rad frågor om hur appen skulle fungera. Därefter formulerades frågor som patienten skulle svara på. Den första versionen av appen var en Powerpointdesign som därefter utvecklades i olika steg till en färdig Android app. Flera patienter fick testa appen under utvecklingens gång och även svara på ett frågeformulär om deras upplevelse av att använda appen. Patienterna gav förslag på ändringar och uttryckte behov av utveckling. Slutversionen av appen blev omtyckt av testgruppen och några förslag har även lämnats till vidare utveckling.

The PhonePages of Sweden is a company that develops software for mobile units, especially cell phones. This thesis treats the development of, and contingencies for, a mobile phone directory, using the limited resources found in a mobile unit. The project was implemented and executed at The PhonePages with the intention of creating a product to sell to a third party. By studying different solutions, their benefits and drawbacks, an abstract picture of the product was constructed. Problems covered include compatibility problems caused by todays platform diversity as well as problems with saving, organizing and presenting data. The main goal was to create a phone directory which does not make external information retrievals. The service should contain both company and personal information, with name and phonenumber. Complete address information should also be available. The application should also manage different priorities and logotypes for the company information. The application, that emerged as a result of our work at The PhonePages, works independently, without making connections to the Internet and is completely implemented in J2ME, all according to the requirement specification. In other words, the analysis of the different solutions led to a working application.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att människor använder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-användares användningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. För att få fram den information jag behöver har jag valt att använda mig av dagböcker där sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och även intervjuer där tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones används till största del på platser där användarna är relativt stillasittande som till exempel i hemmet. Dessutom har det visat sig att studenter har en stor användning av applikationer och där med smartphones, ofta i samband med deras studier, speciellt applikationer kopplade till molntjänster.

Det finns ett ökat problem med att färre personer väljer att delta i enkätundersökningar, både vad gäller webbenkäter och traditionella postenkäter. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ta tillvara på det faktum att det blir allt vanligare att personer väljer att använda sig av mobila enheter för att lösa vardagssysslor. Kanske kan man bättre använda sig av den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen som allt mer går över till digitala lösningar och på så sätt bidra till ett ökat deltagande i enkäter. Denna uppsats har undersökt om det är möjligt att använda tekniken kontextmedvetenhet för att skapa mobilanpassade enkäter. Detta genom att tillverka en prototyp av en mobilapplikation som kan skicka frågor till smartphones beroende på dess position. Det är möjligt genom mobila enheters egna GPS-mottagare. Enligt den utvärdering som utförts finns det tecken på att användaren upplever det lättare att svara på frågor genom denna prototyp än deras tidigare upplevelser. Dessutom visar resultatet att funktionerna i vår kontextmedvetna prototyp fungerar så som önskat.

Mobila system som används professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation är ofta en viktig komponent som används som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fält. Kartinformation eller geodata hanteras ofta i två vitt skilda format. Dels rasterinformation som är bilddata och dels vektorinformation. Vektordata består av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sällan utrymmessnålt jämfört med rasterdata.Till skillnad från rasterdata så saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt. Presentationen går att implementera i källkod, men ett betydligt mer produktivt sätt är att använda ett beskrivningspråk för att visa hur det ska presenteras på skärmen. Det liknar hur CSS beskriver hur HTML ska presenteras. Det finns en flora av olika styles-språk som är tillämpbara för kartor. Gemensamt för dom är att de körs på serversidan eller i desktop-klienter. Examensarbetet djupdyker i de befintliga metoder som finns för att på olika sätt kunna presentera kartmaterialet på skärmen samt nya alternativa lösningar. En prototyp-applikation skapas därefter för att kunna realisera de valda lösningarna.Slutligen kommer de studerade teknikerna även att implementeras i en befintlig GIS-applikation skapad av IT-bolaget Per&Per. / Mobile systems which are used professionally are often developed for professions whom work outside of the office. Map presentation is an important component which is used as a foundation to show application specific data or to handle input of information out in the field.Map information or geodata is often handled in two separated formats. First raster information which is picture data and second vector information. Vector data consists of areas, lines and points which have mathematical definitions. Vector data have the advantage by being resolution independent, very accurate and more space efficient than raster data. Unlike raster data vector data does not store information about how it should be presented visually. The presentation can be implemented using source code but it is much more productive to use a style language. In the same way CSS works with HTML. There are a variety of style languages which are applicable on vector maps. Within this thesis we dives deeper into the existing methods of styling vector maps but also look at alternative solutions. A prototype application is to be constructed to implement the chosen solutions.Finally are we going to apply the tested solutions on the existing GIS-application created by IT-bolaget Per&Per.

Responsive Web Design (RWD) har på kort tid gått från ett koncept till en av de största trenderna inomwebbutveckling. Det är nästan underförstått idag att nya webbsidor ska vara i RWD. Trots det är inte RWD detsjälvklara alternativet som löser alla problem dagens utvecklare står inför när det gäller den stora floran av surfandeenheter. I examensarbetet djupdyker vi i tekniken, både praktiskt och teoretiskt, för att kunna dra slutsatser om RWDs styrkoroch svagheter. Detta åstadkoms genom att ta fram en applikationsplattform och en första applikation(semesterplanering) åt konsultföretaget Sigma AB, där ett av grundkraven var att det vi utvecklade skulle kunnaanvändas varsomhelst. Utifrån våra resultat lämnas rekommendationer på när RWD är alternativet att satsa på och när det behöverkompletteras av andra tekniker, så som Native- eller HTML5 applikationer. / Responsive Web Design (RWD) has quickly moved from a concept to one of the biggest trends within WebDevelopment. Today it is close to implied that new Websites should use the technique RWD. Even so the techniquedo not cover all problems the developers are facing today when it comes to the flora of mobile devices. Within this thesis we are digging deeper into the technique, both in practice and theory, in order to make conclusionson its advantages and disadvantages. This we fulfilled by creating both an application platform and a first application(to handle vacation requests) for the company Sigma AB, there one of basic requirements were that everythingdeveloped could be used anywhere. From our results we are giving recommendations for when you should use RWD and when you should considerother techniques like Native- or HTML5 applications.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare på en IKT-pilotförskola förstår hur digitala verktyg och applikationer (appar) kan användas för att påverka barns lärande, samt vilken digital kompetens de anser att barnen ska få möjlighet att utveckla. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: 1) Hur ser förskollärarna på hur digitala verktyg och appar påverkar barns lärande? 2) Vilket kunnande hos barnen är det som förskollärarna anser är viktigt att ha för att kunna möta samhällets ökade krav på digital kompetens? I studien används semistrukturerad gruppintervju på en IKT-pilotförskola. Resultatet visar att digitala verktyg och appar används som komplement till andra pedagogiska aktiviteter, till exempel till informationsinhämtning och till att skapa med och uttrycka sig med. Tyngdpunkten ligger på att använda tekniken aktivt och kreativt i en producentroll, snarare än i en konsumentroll. Verktygen och apparna fyller en viktig funktion för lärandet inom flera områden som samarbete, samspel, problemlösning, källkritik, matematik och stimulerar till fantasi och kreativitet. De digitala kompetenser hos barnen som informanterna har sett är att barnen: vet hur de kan nå information, har blivit mer källkritiska, kommunicerar och samarbetar för att lösa problem tillsammans vid programmering och skapande aktiviteter och har blivit mer vana vid att hantera tekniken jämfört med för bara några år sedan. Slutligen anser informanterna att digital kompetens är att kunna använda tekniken i en producentroll, vilket de också gör på förskolan.