Digitalisering inom vården blir alltmer aktuell, det ger fler möjligheter för samhället att möta de behoven som finns. Det är också en kunskap som ständigt utvecklas och förnyas för att bli så effektiv som möjligt. Syftet med den här studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av att genomföra interventioner digitalt inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som hade kunskap inom området. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier och 9 underkategorier. Resultatet visar att informanterna och deras patienter både har positiva och negativa upplevelser av digitala arbetssättet där flexibla, ekonomiska och tidseffektiva aspekter spelar sin roll. Studiens slutsats är att informanterna upplevt digitala interventioner som något positivt och anser att digital vård borde erbjudas i högre grad men att det fortfarande finns negativa aspekter i form av utvecklingsområden och begränsningar. Det visade sig att digitala interventioner behövs förekomma i kombination med fysisk vård. Inom just primärvården och det arbetsterapeuter kan erbjuda så finns det goda förutsättningar till en ökning inom digital vård.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser efter digital fysioterapi via en interaktiv app (FT-app) vid smärta i rörelseapparaten. Frågeställningar: I vilken utsträckning upplever kvinnor som har fått digital fysioterapeutisk rådgivning via en interaktiv app delaktighet, information och tillgänglighet? Finns det någon skillnad i ovanstående mellan de som besökt primärvård 2016 (Nationell Patientenkät NPE) och de som fått digital fysioterapi i FT-app? Bakgrund: eHälsa har ökat allt mer i popularitet och digital teknik har potential till att öka tillgängligheten på vårdens tjänster och det finns ett behov av att utvärdera dessa tjänster. Psykologisk digital behandling används idag vid smärta i rörelseapparaten. Ett pilotprojekt (FT-app) pågick under 2014–2017 där kvinnor fick digital fysioterapi vid smärta i rörelseapparaten via en interaktiv app med funktioner som chatt med svar inom 24 timmar på vardagar, aktivitetsdagbok, filmade övningar och möjlighet för patienten att ladda upp filmer. Behandlingen baserades på beteendemedicinska teorier och varade minst 12 veckor. Kvinnorna screenades för röda och gula flaggor innan start, hade inga akuta eller nya besvär och fick avsluta tjänsten då smärtan minskat. Metod: En webbenkät med 37 frågor skickades ut till kvinnor (n=139) som fått digital fysioterapi i FT-app. En Linkertskala användes för skattning 1-4 och 1-5. Enkäten skickades ut 1–24 månader efter avslut i FT-app. Svaren jämfördes med relevanta frågor från NPE och kvinnors upplevelse av primärvård 2016. Svarsfrekvens i de respektive enkäterna jämfördes med hjälp av z-test. Resultat: Svarsfrekvensen var 52,5%. På frågorna som rörde delaktighet var en stor majoritet positiva (63,5–94,5%), de upplevde att en snabb svarstid hjälpte dem att vara delaktiga och ta ansvar för behandlingsplanen. De upplevde och att skriftlig information i FT-app fungerade väl för de instruktioner och den information de behövde (85–94% positiva svar). Även den upplevda tillgängligheten skattades högt (59–96% positiva svar). Mest positivt upplevde man att man kan anpassa vården efter sin egen vardag. I jämförelse med NPE föll FT-app ut bättre när det gällde upplevelsen av delaktighet och tillgänglighet. Slutsats: De kvinnor som svarat på denna enkät uppger att de i högre utsträckning upplevde tillgänglighet och känsla av delaktighet via FT-app jämfört med NPE 2016. Resultaten kan ej generaliseras då svarsfrekvensen var låg och eftersom enkäten ej var validerad eller reliabilitetstestad. Studien föreslår mer forskning för att utvärdera upplevelser av digital vård och fysioterapi samt för att identifiera när och för vilka patienter eller symptom som digital vård kan vara ett alternativ till traditionell vård med fysiska besök. / Abstract The aim was to explore women’s perceptions of web-based physiotherapy for musculoskeletal pain treatment delivered through an interactive application for smartphones. Questions: To what extent do women have a positive experience of participation, information and availability after web-based physiotherapy through an interactive app? Is there a difference in a-c between women who had visited primary care 2016 (NPE) and the ones who had received physiotherapeutic treatment trough the app (FT-app)? Background: The popularity of eHealth is growing both among health care innovators and media. eHealth may increase the access of health services and the evaluation of new services is important. Internet based psychological treatment for musculoskeletal pain is an alternative to traditional treatment in Sweden. A pilot with web-based physiotherapeutic treatment delivered through an interactive app (FT-app) was tested 2014-2017 for treatment in women with musculoskeletal pain. The app included a chat where the physiotherapist answered questions within 24 hours (mon-fri), an activity diary, videos of the exercises and uploaded movies from the patient doing the exercise. The treatment was based on behavioral medicine and lasted for at least 12 weeks. The women were screened for red and yellow flags before start and had no acute pain. Method: A web-based survey with 37 questions was emailed to the women (n=139) 1-24 months after finishing the treatment in FT-app. A Likert scale was used for rating the answer 1-4 and 1-5. The results were compared to results from women’s perceptions of primary health care in Sweden 2016 (NPE). The response rate in both samples were analyzed with a z-test. Results: 52,5 % answered the survey. The majority answered positively to the claim that getting answer and feedback within 24 hours made compliance to treatment plan easier (92,3%) and helped them accomplish the prescribed exercises and activity (94,5%). The written dialogue was effective for remembering the advices (93,2%) and the FT-app made it possible for the women to adjust the treatment to their everyday living (95,9%). There were significant differences between NPE and FT-app regarding explanation of the treatment (p=0,0045) information of warning signals (p=0,0002) and ways of contact (p=0,0045). Conclusion: This study shows that the FT-app women experienced a significant greater participation and access to the service compared to the primary care women in some claims. The response rate was not big enough to generalize the results to the population and the survey was not tested for validity or reliability. This study suggests more research in this field to investigate perceptions of internet-based treatment and to identify when telerehabilitation is suitable as an alternative to traditional health care.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva patienters upplevelse av telerehabilitering, närmare bestämt fysioterapeutisk intervention genom distanskontakt via videolänk. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studiernas evidens graderades med metod beskriven av SBU. En beskrivande innehållsanalys av de inkluderade studiernas resultat gjordes, enligt anvisningar av Friberg. Som resultat framträdde ett övergripande tema med fem kategorier. Temat var Videomöte en möjlighet när den utgår från individens behov. Kategorierna var: Kompetent och erfaren fysioterapeut tillgänglig, Behandling tillgänglig i hemmet, Egen resursökning ger ökad empowerment, Relationer på distans, Teknisk utrustning. Slutsatsen visar att både positiva och negativa upplevelser finns beskrivna. Telerehabilitering möjliggör en professionell behandling där patientens empowerment kan öka. Individuellt anpassat stöd är viktigt, både vad det gäller den fysioterapeutiska behandlingen och hur tekniken används. Teknik som fallerar kan ge en negativ upplevelse. Telerehabilitatering har begränsningar både i fysioterapeutens möjligheter till undersökning och begränsningar i vad som syns på videon. Det är viktigt att ta hänsyn till aspekter gällande personlig integritet. / The aim of this study was to explore and describe patients experiences of telerehabilitation, more specific physical therapy modalities by distance in real-time video communication. The chosen method was performing a qualitative literature study. The studies were graded regarding evidens with a method described by Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. A descriptive content analysis of the included studies result was performed, according to instructions by Friberg. In the result one theme with five underlying categories emerged. The theme was: Videomeeting is a possibility when it takes ground from the individuals needs. The five categories were: Competent and experienced physical therapist is available, Treatment available at home, Increased personal resources leads to increased empowerment, Relations at distance, Technical equipment. Conclusion shows that both positive and negative experiences are described. Telerehabilitation can make it possible to give a professional treatment where the patients empowerment may increase. Individual support is important, both according to the physical therapy modality and to the usage of technology. Technology that fails can give a negative experience. Telerehabilitation has its limitations both in the physiotherapist’s possibilities for examination and in what is visible in the video. It is important to take notice to personal integrity aspects.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.