Digitaliseringen sker på en bred front både i det svenska samhället och globalt. Den här undersökningen har undersökt digitaliseringen inom primärvården och hur denna har påverkat Region Dalarnas patienter. Region Dalarna har en egen app där patienter kan kontakta hälso- och sjukvårdspersonal i stället för att använda privata aktörers appar. Undersökningen av användningen av denna app har gjorts via en webbenkät som distribuerats via lokala Facebookgrupper i Region Dalarna. Undersökningen har visat på att de över 70+ har varit mest nöjda och att de inte har behövt hjälp i den utsträckning som kunnat antas behövts. De något yngre, mellan 41-50, var de som varit mest missnöjda med besöket via appen och de har även behövt hjälp i stor utsträckning. Undersökningen blev inte representativ för de under 20 då ytterst få svar inkom från denna åldersgrupp. Digitaliseringen har en stor effekt på de socioekonomiskt utsatta då den förutsätter att individer har råd att ha enheter där de digitala kanalerna fungerar och kan användas på ett bra sätt. Sett till medelinkomst så ligger hela Region Dalarna under rikssnittet per månad. Många kan därför antas inte ha de enheter som krävs för att använda digitaliseringens olika hjälpmedel och tjänster. Region Dalarna har en äldre befolkning än riksgenomsnittet och kan därför antas vara mer emot den digitalisering som sker, som nämnts ovan var det dock inte fallet bland de individer som svarat på enkäten. Resultatet visar på att befolkningen är nöjda med att Region Dalarna har tagit fram ett offentligt drivet alternativ till de privata aktörernas tidigare monopol på digitala primärvårdstjänster och att de gärna använder tjänsten om behov uppstår. En generell positivitet kan därför ses till den digitalisering som redan skett inom hälso- och sjukvården och den kan även antas följa med in i vidare digitalisering då specialistvården står näst på tur att digitaliseras.

Digitalisering inom vården blir alltmer aktuell, det ger fler möjligheter för samhället att möta de behoven som finns. Det är också en kunskap som ständigt utvecklas och förnyas för att bli så effektiv som möjligt. Syftet med den här studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av att genomföra interventioner digitalt inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som hade kunskap inom området. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier och 9 underkategorier. Resultatet visar att informanterna och deras patienter både har positiva och negativa upplevelser av digitala arbetssättet där flexibla, ekonomiska och tidseffektiva aspekter spelar sin roll. Studiens slutsats är att informanterna upplevt digitala interventioner som något positivt och anser att digital vård borde erbjudas i högre grad men att det fortfarande finns negativa aspekter i form av utvecklingsområden och begränsningar. Det visade sig att digitala interventioner behövs förekomma i kombination med fysisk vård. Inom just primärvården och det arbetsterapeuter kan erbjuda så finns det goda förutsättningar till en ökning inom digital vård.

Sjukvården i Sverige genomgår just nu en digitalisering för att anpassa vården till ny teknologi samt för att bättre kunna möta patienters behov både nu och i framtiden. En del av denna digitalisering är digital vård som möjliggör att vårdgivare och vårdtagare kan ha ett vårdmöte på distans genom digitala plattformar. Digital vård är ett relativt nytt fenomen inom den svenska sjukvården och har varit ett mål för diskussion, där förtroendet för de digitala vårdtjänsterna varierar bland befolkningen. Denna uppsats ämnar studera och kartlägga användningen av och attityderna till digital vård bland individer i åldersgruppen 18-29 år. Detta genom att använda en huvudsakligen kvantitativ forskningsstrategi och enkät som forskningsmetod.  Resultatet visar bland annat att respondenterna överlag varken har ett lågt eller högt förtroende för digitala vårdtjänster, utan uppfattas ha ett neutralt förtroende. Respondenter som tidigare använt digitala vårdtjänster har emellertid ett högre förtroende för digital vård än respondenter som inte tidigare använt denna typ av vårdtjänst. De utlästa attityderna hos respondenterna kan främst härledas till den rumsliga aspekten av digital vård Många respondenter uppger att de tycker att digital vård är smidigt, flexibelt och enkelt samtidigt som flera är skeptiska till att lika bra vård kan ges vid ett digitalt vårdbesök som vid ett fysiskt. Vidare uppfattas det finnas attityder av politisk karaktär, där frågan snarare gäller privata respektive offentliga vårdaktörer som bidrar till respondenternas attityder till och viljan att använda digital vård.

Digital vård har stor möjlighet att effektivisera omsorgsarbetet under COVID-19-pandemin, eftersom det är en stor smittorisk att människor cirkulerar på sjukhus och vårdcentraler. Syftet var därför att skapa en djupare förståelse för hur acceptansen till digital vård har påverkats under pandemin. För att uppnå syftet använde uppsatsförfattarna en enkätundersökning samt två fokusgrupper. Det visade sig i resultaten att acceptansen, mestadels, hade påverkats till det positiva. Detta tack vare att digital vård kan komma att minska smittspridning av COVID-19 samt det är ett mer tillgängligt och effektivt sätt att få vård på. Resultatet av denna studie visade även på att trots att många människor anser att digital vård innehar ett stort antal positiva kvaliteter finns det andra människor som anser att digital vård aldrig kommer kunna ersätta den fysiska vården.

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande problem. Det är nu vanligt med användning av digitala verktyg, teknik och behandling på distans samt rådgivning vid behandling av psykisk ohälsa. Begreppet e-hälsa framkom 2012 och betyder att digitala verktyg används och information utbyts för att hälsa ska uppnås samt bibehållas. Sjuksköterskan ska ha kunskap om och initiera utvecklingen av e-hälsa samt bedriva personcentrerad vård. Delaktighet och lärande är viktigt för patient då detta ökar välbefinnande och motivation. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av digital vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Tre huvudteman uppkom, vilket är känsla av trygghet, anpassad vård samt självinsikt och kontroll. Underteman i resultatet är relationen till vårdpersonal och dess kompetens, integritet,tillgänglighet, hinder samt digital vård gentemot traditionell vård, förstärkt självmedvetenhet ochökad förståelse av sin psykiska ohälsa, delaktighet och eget ansvar. Konklusion: Vårdpersonal behöver få kunskap om den digitala behandling och tekniken för att kunna använda den i sin rätta utformning och inge förtroende till patienterna. För att kunna skapa en känsla av trygghet med digital behandling så är det viktigt att skapa miljöer som är säkra. / Background: Mental illness is a growing problem. It is now common to use digital tools, technology, and remote treatment as well as counseling in the treatment of mental illness. The concept of e-health emerged in 2012 and means that digital tools are used, and information is exchanged in order for health to be achieved and maintained. The nurse must have knowledge of and initiate the development of e-health and conduct person-centered care. Participation and learning is important for the patient as this increases well-being and motivation. Aim: To investigate patients' experiences of digital care in mental illness. Method: A qualitative literature review. Findings: Three main themes, which is a feeling of security, adapted care, self-insight and control. Sub-themes in the result are the relationship to care staff and their competence, integrity, accessibility, obstacles, and digital care compared to traditional care, strengthened self-awareness and increased understanding of their ill health, participation and personal responsibility. Conclusion: Healthcare professionals need to gain knowledge of the digital treatment and technology in order to be able to use it in their proper design and instill confidence in patients. In order to be able to create a feeling of security with digital treatment, it is important to create environments that are safe.

Bakgrund: Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på digital vård. Det senaste decenniet har användandet av vårdapplikationer ökat där både privata och offentliga aktörer erbjuder vård genom dessa. Distriktssköterskan har en viktig roll i att leda och utveckla digitala hjälpmedel inom vården samt att göra patienten delaktig i den digitala utvecklingen vården står inför. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar för såväl patienter som vårdpersonal samt en risk för digitalt utanförskap i den digitala utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av det digitala vårdmötet i Närhälsan online. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på Närhälsan online. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, positiva vårdmöten samt arbetet i en digital vårdmiljö. Fyra underkategorier kom fram, tillgänglighet, effektiva besök, hitta rätt i vårdkedjan samt trygg i sin profession. Resultatet visade att digitala vårdbesök ökar tillgängligheten i primärvården och är ett komplement till fysiska vårdbesök. Konklusion: Studien visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska besök i primärvården. Besöken blir mer effektiva och fler patienter får lättare tillgång till vården. / Background: Sweden's goal is to be the best in the world in digital care by 2025. In the last decade, the use of care applications has increased, where both private and public actors offer care through them. The district nurse has an important role in leading and developing digital aids in healthcare as well as making the patient a participant in the digital development healthcare is facing. Previous research shows that there are challenges for both patients and healthcare staff as well as a risk of digital exclusion in the digital development of healthcare. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' and nurses' experiences of the digital care meeting in Närhälsan online. Method: The study used a qualitative content analysis with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses and nurses who work at Närhälsan online. Results: Two categories emerged in the results, positive care meetings and work in a digital care environment. Four subcategories emerged, accessibility, efficient visits, finding the right way in the care chain and secure in one's profession. The results showed that digitalcare visits increase accessibility in primary care and are a complement to physical care visits. Conclusion: The study shows that digital care meetings are a good complement to physical visits in primary care. Visits will be more efficient and more patients will have easier access to care.

Bakgrund: Digitaliserad vård har utvecklats allt mer de senaste åren och ställer krav på sjuksköterskor att upprätthålla och utveckla kompetens i digitaliserad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av implementering och användande av digitaliserad vård i primärvården -ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för att besvara intervjustudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på 10 intervjuer med leg. sjuksköterskor och har analyserats med deduktivt arbetssätt utifrån Krav- kontroll och stödmodellen. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde kvantitativa krav som tidsbrist, personalbrist och merarbete, emotionella krav som upplevelse av ojämlik vård samt en del kognitiva krav. Upplevelse av bristande kontroll var talande och utgjordes framför allt av känslor av toppstyrning, bristande möjlighet att påverka, bristande utbildningsmaterial, avsaknad av arbetssätt samt många avbrott i arbetet och oro för ökad vårdkonsumtion. Det sociala stödet var framför allt kollegialt. Slutsats: Digitala vårdtjänster kommer fortsatt utvecklas med syfte att effektivisera vården och möta ett ökat vårdbehov. Det är av vikt att ta hänsyn till hur sjuksköterskors arbetsmiljö påverkas av digitaliserad vård för att främja en god arbetsmiljö för sjuksköterskor och därigenom god omvårdnad mot patienter. Genom att ge sjuksköterskor möjlighet att påverka sina arbetssätt och utveckling av system kan digitaliserad vård utvecklas med sjuksköterskor. / Background: Digital health care has developed further more during recent years and creates demands on nurses to maintain and develop competence in digital health care. Aim: To describe nurses' experience of implementation and daily use of digital health care in primary care - from a psychosocial work environment perspective. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used to respond to the aim and questions of the interview study. The study was based on 10 interviews with reg. nurses and has been analyzed using a deductive method linked to The job demand-control-support model. Main results: Nurses experienced quantitative demands such as lack of time, staff shortages and extra workload, emotional demands such as the experience of unequal care and some cognitive demands. The experience of  lack of control was extensive and consisted of feelings of top management, lack of opportunity to influence, insufficient education training materials, lack of working methods and many interruptions in work and concerns about increased healthcare consumption. The social support was primarily collegial. Conclusion: Digital care services will continue to be developed with the aim of making care more effective and facilitate increased care needs. It is important to take into consideration how nurses' work environment is affected by digitalized care in order to promote a good work environment for nurses and thereby good care for patients. By giving nurses the opportunity to influence their working methods and system development, digital healthcare can be developed with nurses.

In the last few years, and especially since the start of the COVID-19 pandemic, healthcare services have been moving online. Today, patients can book appointments with doctors and read their medical records in apps and web services. It is important that these services are equally accessible to all patients, regardless of for example disability. This study aims to identify opportunities and challenges in adapting these digital healthcare services towards increasing accessibility for screen reader users with visual impairments. Eight people with visual impairments participated in the study, whereof five had complete vision loss and three had low vision. First, the participants were interviewed about their experiences of using screen readers as well as their views on digital healthcare. Secondly, a usability test was conducted on an existing system at the online health service provider Kry. The interviews indicated that screen reader users face a lot of accessibility barriers online, and therefore might be hesitant towards using digital healthcare. Yet, accessible digital healthcare can bring positive consequences such as making people with visual impairments more independent in handling medical documents and communication with clinicians. Many of the common barriers mentioned, such as unlabelled buttons and missing alternative text for images were found in the usability test of the Kry app. Some barriers even caused dead ends, resulting in that only three out or eight tasks in the usability test were completed by all the participants. From the results of the interviews and usability test, this study proposes a set of recommendations for achieving screen reader friendly online services. The recommendations include for example prioritising simple navigation, always providing alternative text and to test with assistive technology. The recommendations are applicable to other types of services as well, although they might be extra important in the digital healthcare sector where accessibility is of extra high importance. / De senaste åren och speciellt sedan COVID-19 tog fart har delar av sjukvården börjat flytta ut på internet. Idag finns det en rad olika appar som patienter kan använda för att träffa läkare och för att läsa sina journaler. Det är väldigt viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för alla patienter, oavsett om man till exempel har en funktionsnedsättning. Denna studie undersöker vilka möjligheter och utmaningar den digitala sjukvården står inför vad gäller tillgänglighetsanpassning för personer med synnedsättningar som använder skärmläsare. Åtta personer deltog i studien varav tre hade nedsatt syn och fem helt saknade synperception. Deltagarna blev först intervjuade om sina erfarenheter av att använda skärmläsare samt sin syn på digital vård. Efter det fick de göra ett användbarhetstest av den digitala vårdappen Kry. Intervjuerna visade att personer med synnedsättningar stöter på många olika typer av tillgänglighetsproblem på internet. Därför är vissa personer tveksamma till att använda digitala vårdtjänster. Om digitala vårdtjänster var väl anpassade för skärmläsare skulle de däremot kunna hjälpa personer med synnedsättningar att bli mer självständiga vad gäller till exempel hantering av medicinska dokument och kommunikation med läkare. Många av de vanligaste tillgänglighetsproblemen på internet, så som omärkta knappar och utebliven alternativ text, påträffades under användbarhetstestet av Kry-appen. Vissa av problemen var så pass allvarliga att de ledde till att deltagarna fastnade i appen. Detta gjorde i sin tur att endast tre av de åtta uppgifterna som var del av testet löstes av samtliga deltagare. Baserat på resultaten från intervjuerna och användbarhetstestet föreslår denna studie en rad rekommendationer för att göra digitala tjänster bättre anpassade för skärmläsare. Rekommendationerna innebär bland annat att prioritera enkel navigation, att alltid ha alternativ text till bilder samt att aktivt testa digitala tjänster med skärmläsare. Rekommendationerna är applicerbara på de flesta typer av digitala tjänster, men är extra viktiga att använda inom digital vård eftersom det måste vara tillgängligt för alla.

Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.