Bakgrund Virtuell vård innefattar alla digitala vårdlösningar exempelvis telefon, video och chatt och kräver därmed inga fysiska möten. Genom att med hjälp av virtuell vård behandla mindre akuta fall, såsom patienter med Irritable bowle syndrome (IBS), skulle den fysiska vården kunna avlastas och tid och pengar kunna sparas. Syfte Att undersöka uppfattningen av virtuell vård som kostbehandlingsmetod hos individer som genomgår kostbehandlingen FODMAP. Metod I samarbete med företaget Belly Balance skickades en webbaserad enkät ut till företagets medlemmar som genomgick eller hade genomgått företagets virtuella behandlingsprogram Magbalans. De inhämtade svaren (n=47) analyserades i SPSS och testades med hjälp av Fischers Exact Test. Signifikansnivån sattes till p ≤ 0,05. Resultat Några av orsakerna till att deltagarna sökt sig till virtuell vård var upplevd bristande hjälp från den fysiska vården samt smärta och obehag från mag-tarmkanalen. Deltagarna var positiva till virtuell vård och friheten att kunna genomföra behandlingen när och där man ville uppgavs vara en fördel. Merparten av deltagarna upplevde sig hjälpta av behandlingen, de yngre deltagarna i studien (< 47 år) upplevde i högre utsträckning att de blivit hjälpta i form av bättre maghälsa än de äldre deltagarna (≥ 47 år) (p=0,119). Vid utformning av virtuell vård visade studien att ingen hänsyn behöver tas till faktorer såsom ålder och utbildning. Slutsats Deltagarna i studien hade överlag en positiv inställning till och upplevde symtomlindring av virtuell vård som kostbehandlingsmetod, vilket skulle kunna göra den till en framtida aktuell behandlingsmetod för individer med IBS. Då tekniken är under konstant utveckling behövs fler studier, med utgångsläget av dagens tillgång på virtuella verktyg, göras för att kunna dra generaliserbara slutsatser för hur den virtuella vården i framtiden bör utformas. / Background Virtual care includes all digital care solutions such as phone, video, and chat. Therefore, virtual care does not require physical meetings. By using virtual care in the treatment of less acute cases, such as patients with Irritable bowel syndrome (IBS), the need for physical meetings would be reduced and time and money could be saved. Objective To investigate the perception of virtual care as the dietary treatment method for individuals undergoing the dietary treatment FODMAP. Method(s) In collaboration with the company Belly Balance, a web-based survey was sent to the companys’ members who underwent or had previously taken part of the companys’ virtual treatment program Magbalans. The obtained responses (n = 47) were analysed in SPSS and tested using Fischers Exact Test. The level of significance was p ≤ 0.05. Results Reasons why the participants requested virtual care were insufficient help from the regular care and pain and discomfort from the gastrointestinal tract. The participants were overall satisfied with the virtual treatment and the freedom to perform the treatment when and where they wanted to was highlighted as positive. Most participants were helped by the treatment, younger participants (< 47 years) perceived to a greater extent that they were helped than the older participants (≥ 47 years). The study showed that no consideration has to be taken for factors such as age and education when planning virtual care. Conclusion The participants in the study had a positive attitude towards and a good effect from the virtual FODMAP dietary treatment. This implies that this treatment approach to a greater extent should be used for individuals with IBS. As the technology is under constant development, more studies, based on today's access to virtual tools, are needed to be able to make generalizable conclusions about how virtual care should be developed in the future.

Sjukvården i Sverige genomgår just nu en digitalisering för att anpassa vården till ny teknologi samt för att bättre kunna möta patienters behov både nu och i framtiden. En del av denna digitalisering är digital vård som möjliggör att vårdgivare och vårdtagare kan ha ett vårdmöte på distans genom digitala plattformar. Digital vård är ett relativt nytt fenomen inom den svenska sjukvården och har varit ett mål för diskussion, där förtroendet för de digitala vårdtjänsterna varierar bland befolkningen. Denna uppsats ämnar studera och kartlägga användningen av och attityderna till digital vård bland individer i åldersgruppen 18-29 år. Detta genom att använda en huvudsakligen kvantitativ forskningsstrategi och enkät som forskningsmetod.  Resultatet visar bland annat att respondenterna överlag varken har ett lågt eller högt förtroende för digitala vårdtjänster, utan uppfattas ha ett neutralt förtroende. Respondenter som tidigare använt digitala vårdtjänster har emellertid ett högre förtroende för digital vård än respondenter som inte tidigare använt denna typ av vårdtjänst. De utlästa attityderna hos respondenterna kan främst härledas till den rumsliga aspekten av digital vård Många respondenter uppger att de tycker att digital vård är smidigt, flexibelt och enkelt samtidigt som flera är skeptiska till att lika bra vård kan ges vid ett digitalt vårdbesök som vid ett fysiskt. Vidare uppfattas det finnas attityder av politisk karaktär, där frågan snarare gäller privata respektive offentliga vårdaktörer som bidrar till respondenternas attityder till och viljan att använda digital vård.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.