Background: Diarrheal diseases are one of the leading causes in the world that leads to mortality for children under the age of five. A very common factor for an undeveloped country’s lower class is that the access to clean water, sanitation, education and the right nutrition for children are lacking. Part of the nurse profession is to prevent and to make sure that the message is being received by the client in order to reduce sickness. Aim: The aim of this study is to find out how nurses at a state health clinic work preventive to reduce diarrheal diseases among children under five years of age and what obstacles nurses are facing in their daily work when giving preventive advice. Method: The method used is qualitative research. In depth interviews were conducted with six nurses that lasted 30-45 min. Result: To prevent diarrheal diseases the nurses at the state clinic are using a national guideline and they give health education. The obstacles they face in their daily work are communication difficulties due to many different ethnical groups and different languages in the country, poverty and sanitation. Many mothers are working or are infected by HIV and do not want to breastfeed. Conclusions: More research should focus on how to give health education to people in society and the connection between nursing education and practice. Preventive work is a relatively cheap way to reduce suffering and make a whole population healthier. Keywords: Communication, Hygiene, Namibia, Nursing, Preventive work Acknowledgements: We would like to express our sincere gratitude to Sida that gave us a scholarship so we were able to make a minor field study in Namibia.

Effekter av fysisk aktivitet kan minska olika riskfaktorer för uppkomst av sjukdomar som diabetes typ-2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det framkommer även att fysisk aktivitet i många fall kan vara ett bättre ingrepp jämfört med läkemedel vid förebyggande och behandlande syfte. Fysisk inaktivitet och följder av högt Body Mass Index kostar det svenska samhället cirka 2,5 miljarder SEK varje år och är en av de största orsakerna till tidig död. Fysisk aktivitet på recept utvecklades år 2001 för att främja fysisk aktivitet, något som all legitimerad vårdpersonal kan förskriva till patienter som de anser vara otillräckligt fysiskt aktiva. Sjuksköterskans arbetsområde innefattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Trots att fysisk aktivitet på recept har funnits sedan 14 år så är det fortfarande mycket arbete som återstår för att det ska användas i större utsträckning i praktiken. Syftet är att beskriva vårdpersonalens syn på att förskriva fysisk aktivitet på recept till vuxna. Åtta vetenskapliga artiklar har analyserats i denna litteraturstudie studie. Resultatet visar att brist på kunskap och tidsbrist är de två vanligaste anledningarna till att många recept inte utfärdats när förväntat. I diskussionen framkommer vårdpersonalens syn på förskrivning av fysisk aktivitet på recept och hur metoden kan kopplas till en hållbar utveckling.

Bakgrund Trycksår kan försämra patientens livskvalité samt orsaka lidande, ångest och det kan även vara förknippat med skam för sjuksköterskan. Det bidrar även till en stor kostnad för samhället. Förebyggandet av trycksår, vilket är sjuksköterskans ansvar, innebär att upptäcka patienter som ligger i riskzonen samt att sätta in förebyggande åtgärder i tid. Orems egenvårdsteori säger att människor uppnår hälsa och välbefinnande genom egenvård där sjuksköterskan bör motivera patienten samt ge vägledning. Syfte Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie och åtta halvstruktuerade intervjuer utfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetningen av intervjuerna. Resultat Sjuksköterskorna såg sitt omvårdnadsansvar som viktigt men trycksårsprevention prioriterades inte alltid. Sjuksköterskorna upplevde motivation till egenvård som svår då patienter som låg i riskzonen oftast var äldre och hade vanor som var svåra att bryta. När egenvården fungerade såg sjuksköterskan ett större engagemang hos patienterna i förebyggandet av trycksår. Sjuksköterskor överlämnade sitt omvårdnadsansvar till annan vårdpersonal som inte hade samma kunskap vilket kunde leda till felbedömningar och att trycksår missades. Slutsats Sjuksköterskorna lade mer fokus på behandling istället för förebyggandet av trycksår samt överlämnade stundtals sitt omvårdnadsansvar till personal som inte besatt tillräckliga kunskaper runt trycksår vilket kunde göra att trycksår och trycksårsprevention missades. Egenvårdens betydelse vid trycksårsprevention varierade bland sjuksköterskorna och prioriterades inte alltid då sjuksköterskorna upplevde att motivationen till egenvård som svår.

Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

Sjuksköterskans roll inom vården är bland annat att främja patientsäkerheten och förebygga vårdskador inklusive trycksår. Trycksår som utvecklas under vårdtiden får allvarliga konsekvenser för patienten, vårdgivaren och hälso- och sjukvårdssystemet. Det finns tydlig forskning som visar hur trycksår kan förebyggas, men att trycksår ändå är ett stort problem på sjukhus idag. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevda utmaningar och barriärer vid trycksårsprevention på sjukhus. Tio artiklar har ingått i analysen och resultatet visar att de upplevda hindren var flerdimensionella och kunde vara organisationsrelaterade, sjuksköterskerelaterade eller patientrelaterade. Faktorer som hög arbetsbelastning, brist på utrustning, negativ attityd, bristande kunskap om förebyggande vård, bristande hälsotillstånd, patientmotstånd samt kunskapsbrist utgjorde barriärer för sjuksköterskans trycksårsförebyggande arbete. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att utmaningen och barriären finns på flera nivåer och att sjuksköterskans förebyggande åtgärder är av betydelse för att reducera risken att trycksår uppstår under vårdtiden. Dock krävs förekomsten av organisatoriska åtgärder där arbetsgivaren skapar bra förutsättningar för att både sjuksköterskan samt patienten ska kunna samverka till goda trycksårsförebyggande åtgärder.

Bakgrund: HPV är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i världen. Över en halv miljon kvinnor världen över drabbas av cervixcancer varje år där HPV är den primära orsaken. Föräldrars attityder kring faktorer rörande HPV-vaccin till deras barn spelade en avgörande roll för hur många som erhöll vaccinet. Föräldrar valde att inte vaccinera sina barn på grund av attityder och stigman som kom från omgivningen och samhället. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar attityder hos föräldrar kring HPV-vaccin till deras barn. Metod: Arbetet var en litteraturöversikt för att kartlägga det valda området, med analys av valda artiklarna. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och med kvalitativ grund. Resultat: Rätt information från sjuksköterskor till föräldrar ledde till positiva attityder, däremot var avsaknad av information angående vaccinets säkerhet och effekt en bidragande orsak till tvekan hos många föräldrar. Ekonomi, medias attityder, synen på sex samt rädsla för biverkningar påverkade föräldrars val att vaccinera sina barn. Åsikter kring lämplig ålder hos barnet vid erhållandet av vaccinet gick isär.Slutsats: Föräldrars attityder påverkade i stor grad andelen barn som vaccinerades. Ökad kunskap till föräldrar angående HPV och vaccinets verkan skulle leda till ett högre vaccinationstal och således förbättrad hälsa globalt. / Background: HPV is the most common sexually transmitted infection in the world. Over half a million women in the world suffer from cervical cancer each year were HPV-virus is the primary reason. Parents attitudes towards HPV vaccine for their children played a crucial part in how many actually got provided with the HPV-vaccine. Parents chose not to vaccinate their children because of attitudes and stigma that was founded in environments and communities. Aim: To examine factors that affect parents attitudes about HPV vaccine to their children. Methods: The chosen method was a literature review as topic, to explore the chosen subject and analyzing suitable articles. The articles have been scientific, in English and with qualitative reasons. Results: The right information from nurses to parents led to positive attitudes, however, the lack of information regarding the safety and efficacy of the vaccine was a contributing cause of doubt among many parents. Economics, media attitudes, views on sex and fear of side effects affected the parents' choice to vaccinate their children. Opinions about the appropriate age of the child when obtaining the vaccine went apart. Conclusions: Parents' attitudes largely affected the percentage of children who were vaccinated. Increased parents’ knowledge regarding HPV and the effect of the vaccine would lead to a higher vaccination rate and thus improved health globally

Bakgrund: CVK-relaterade infektioner i blodbanan är förenat med förlängd sjukhusvistelse, ökad mortalitet, ökade ekonomiska kostnader samt ökat lidande för patienten. Användningen av centrala venösa katetrar ökar och därmed är risken att drabbas av infektion större. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskan gällande förebyggandet av dessa infektioner och en bristande följsamhet till riktlinjer. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan kan förebygga CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Metod: Allmän litteraturstudie av kvantitativa artiklar. Resultat: En kombination av utbildning, praktiska åtgärder såsom skötsel, hygienrutiner och checklistor samt feedback minskade antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Slutsatser: Utbildning, olika typer av praktiska åtgärder samt feedback minskar antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan och är viktigt för sjuksköterskans förebyggande vård. En stor del av vad som framkom i resultat stämmer överens med riktlinjerna för förebyggandet av CVK-relaterade infektioner, dock bör utbildning och feedback prioriteras i högre utsträckning. Det är känt sedan tidigare att följsamhet till riktlinjer bland sjuksköterskor skulle underlätta utförandet av evidensbaserad omvårdnad. Mer fokus bör därför ligga på att få sjuksköterskor att följa riktlinjer. Klinisk betydelse: Studien kan bidra med ökad kunskap hos sjuksköterskor om hur CVK-relaterade infektioner i blodbanan kan förebyggas vilket i sin tur skulle kunna generera bättre vård, minskat lidande för patienten, minskad mortalitet samt ekonomiska besparingar. / Background: CVC-related bloodstream infections often lead to prolonged hospitalization, increased mortality, higher economical cost and more suffering for the patient. The usage of central venous catheters increases and therefore the risk of infection is also higher. When it comes to prevention of these infections there is a lack of knowledge amongst nurses and compliance with the guidelines. Aim: Describe how the nurse can prevent CVC-related bloodstream infections. Method: General literature review of quantitative studies. Results: A combination of education, hands-on initiatives such as management, hygieneroutines and checklists as well as feedback turned out to reduce CVC-related bloodstream infections. Conclusions: Education, different hands-on initiatives and feedback decreases the number of CVC-related bloodstream infection and is essential for the nurse’s preventive care. Most of the results correlate with the guidelines for the prevention of CVC-related bloodsteam infections, nevertheless education and feedback should be prioritized in higher extent. It is known that adherence to guidelines among nurses would facilitate the execution of evidence-based nursing. Therefore more focus should be on having nurses follow the guidelines. Clinical importance: This study would contribute with increased knowledge amongst nurses regarding prevention of CVC-related bloodstream infections which would give better care, diminish the suffering of the patient, decrease mortality and lead to economical benefits.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.