No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. <strong>Resultat</strong>: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. <strong>Slutsats</strong>: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.</p>

Bakgrund: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. Syfte: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. Resultat: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. Slutsats: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring. Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien. Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen. Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.