Studiens syfte är att mäta balansen mellan ansträngning och belöning hos mellan- och högstadielärare som arbetar på en skola i Stockholms län utifrån Johannes Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i den upplevda balansen beroende på kön, ålder, arbetslivserfarenhet i yrket och på nuvarande skola, anställningsform samt om respondenten har barn under 18 år i hushållet. Studien baseras på en enkätundersökning med 48 mellan- och högstadielärare. Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö understryker att de subjektiva upplevelserna och att en fungerade arbetsmiljö är viktigt för en god hälsa hos arbetstagarna. Läraryrket har pekats ut som speciellt utsatt för en sämre arbetsmiljö då det präglas av hög arbetsbelastning kombinerat med tids-och resursbrist. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta lärarna upplever en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet vilket är i linje med tidigare forskning om lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar små skillnader baserat på demografiska aspekter, dock urskiljer sig gruppen som 60 år eller äldre, samt de lärare som som arbetat minst 12 år på skolan. Dessa lärare upplever istället en positiv balans mellan ansträngning och belöning, vilket innebär att de blir mer eller tillräckligt belönade i förhållande till hur mycket de anstränger sig i arbetet. Dock visar studien att majoriteten av lärarna i undersökningen upplever en negativ balans mellan ansträngning och belöning, vilket enligt Siegrist teori innebär en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

Materialinsamling under fysisk ansträngning undersöks och spelas in för att senarebli till färdiga produktioner. Tillvägagångsättet uppfattas som ett verktyg vidbristande kreativitet och motivation, men har även sina brister då det är beroendeutav faktorer såsom fysisk hälsa samt miljön och omgivningens tillstånd.

<p>Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.</p>

Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.

I alla tider har människor inlett relationer med varandra men sättet att göra det på har kommit att förändras. Idag har nätdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man där skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstå användarnas upplevelser av att interagera med individer via nätbaserade forum i syfte att utveckla någon form av relation. Det metodologiska angreppsätt som valts för att besvara detta är Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsättningslöst kunna undersöka området och låta en relevant problemställning växa fram ut data. För att nå en förståelse gällande nätdejtares upplevelser genomfördes åtta stycken intervjuer samt analys av tre stycken bloggar. Det som framkommit ur resultatet är att upplevelserna i nätdejtandet genomgående präglas av en personlig ansträngning när denna aktivitet utförs, vidare innefattar upplevelserna bland annat att berätta vem man är, att leva upp till en presentation samt medvetenhet om att utseendet avgör första intrycket. Det teoretiska ramverk som använts för att förstå resultatet som framkommit utgörs av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället och dess reflexivitet samt Erving Goffmans dramaturgiska teori. Med bland annat hjälp av dessa har en teori formulerats om användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen som genomsyras av en personlig ansträngning.Denna teori tar specifikt fasta på det nätbaserade formatets både möjliggörande och begränsande kapaciteter för användaren. Nyckelord: Nätdejting, grundad teori, personlig ansträngning, upplevelse, relation, interaktion / At all times people have initiated relationships but the way this is being done in has changed. Today online-dating is a rising meeting place that helps individuals to initiate relationships with other people. The purpose of this study is to investigate the users’ experience of the online-dating process. It aims at capturing the users’ own experience of interacting with individuals through internet based meeting places, where the purpose is to develop some kind of relationship. The methodological approach that has been used in this study is grounded theory with roots in Barney Glaser’s version of the method. Through this method it was possible to explore the area of research in an open-minded way and let a relevant approach to a problem rise from data. To approach the experience of the users, eight interviews were conducted and analysis of three blogs was done. What has appeared in the results is that the experience of online-dating is characterized by personal effort when this activity proceeds, further the experience is comprised of telling who you are, live up to a presentation and the awareness of the fact that the physical appearance determine the first impression. The theoretical framework that has been used to interpret the results of this study consists of Anthony Gidden’s theory about the late modern condition and its reflexivity and Erving Goffman’s dramaturgical theory. With help from these this study has formulated a theory about the users’ experiences of an online-dating process which is permeated with a personal effort. This theory specifically draws on the enabling and limiting effects for the user as a result of this internet based form of communication. Keywords: Online-dating, grounded theory, personal effort, experience, relations, interaction

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

I dagens samhälle är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och drabbar de flesta arbetsverksamma. Med bakgrund av detta ämnar denna studie undersöka hur fyra bemanningsassistenter på en vikariepool inom en kommunal verksamhet för funktionshindrade upplever sig stressade i relation till faktorer som krav, kontroll, ansträngning och belöning i arbetet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en förklarande förståelse för respondenternas upplevelser. För att sedan undersöka om det föreligger några skillnader i upplevd stress i relation till de ovannämnda faktorerna har även respondenternas anställningsformer funnits i baktanke som ett diskussionsverktyg i uppsatsen. Det teoretiska ramverk som använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte är Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll, Siegrists teori om ansträngning-belöning samt Bronners och Levis teori om emotionell trygghet. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever sig stressade på grund av en låg kontroll över sin arbetssituation (det vill säga hur, när, och på vilket sätt något ska göras) medan kraven på att leverera är höga. Resultatet har även visat att balansgången mellan den insats respondenterna lägger i arbetet och dess medföljande belöning (oftast i form av uppskattning) är bristande, vilket i sin tur genererar stress. Vidare har det även framkommit att den mängd kontroll arbetstagarna har i arbetet samt den belöning de får i relation till arbetsinsatserna tenderar att skilja sig åt beroende på om arbetstagaren är tim- eller fastanställda på verksamheten.

Det finns mycket forskning som behandlar stress rent generellt men också i relation till yrken och branscher där problemen de senaste åren fått stor uppmärksamhet, exempelvis inom sjukvård och skola. Stress i kunskapsintensiva branscher och mer specifikt i revisionsföretag är ett mindre utforskat område. Vi ville genom en kvalitativ studie, vilken innehöll fyra semistrukturerade intervjuer med anställda på revisionsföretag, öka vår förståelse för dessa anställdas upplevelser av stress. Studien gjordes med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen (Karasek &amp; Theorell, 1990) och anträngnings-belöningsmodellen (Siegrist, 1996). I studien fann vi att stress upplevs både negativt och positivt samt att utvalda modeller kan hjälpa oss att förstå delar av fenomenet stress men inte erbjuder någon heltäckande bild. Vi upptäckte också att stress förstås olika inte bara av olika individer utan också av samma individer vid olika tillfällen.

Medveten närvaro (eng. mindfulness) har i tidigare studier visats ha positiva effekter på stress. Det finns flera sätt att öva medveten närvaro på och denna studie har undersökt huruvida långsiktig följsamhet (patienters benägenhet att följa en ordination eller föreskrift) och godtagbarhet (ett mått på hur både vårdgivare och mottagare uppfattar och tar emot behandlingen) skiljer sig åt mellan konventionell träning i medveten närvaro (CMT) och Restoration Skills Training (ReST), som är övning i medveten närvaro med stöd av en naturlig miljö. 40 människor med självupplevda stress- och koncentrationssvårigheter som tidigare deltagit i en kurs i CMT eller ReST medverkade i denna enkätstudie för att redogöra om någon av dessa kurser har högre följsamhet och godtagbarhet än den andra. Medelvärden var något högre för ReST-deltagarna för både följsamhet och godtagbarhet men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Då grad av nyfikenhet på karaktären hos upplevelserna som uppstår under utövande av medveten närvaro undersöktes erhölls en signifikant skillnad mellan grupperna, i form av högre grad av nyfikenhet hos ReST-deltagarna. Övergripande kan sägas att ReST är ett lovande alternativ då det kräver mindre ansträngning men än dock ger samma resultat, som CMT.