Materialinsamling under fysisk ansträngning undersöks och spelas in för att senarebli till färdiga produktioner. Tillvägagångsättet uppfattas som ett verktyg vidbristande kreativitet och motivation, men har även sina brister då det är beroendeutav faktorer såsom fysisk hälsa samt miljön och omgivningens tillstånd.

<p>Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.</p>

Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.

Denna uppsats omfattar en undersökning som gjordes mellan januari och april 2018. Undersökningen gjordes i syfte att ta reda på om det fanns någon korrelation mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation, hälsa och generella välbefinnande. 14 personer deltog och delades in i två grupper, beroende på om de vid det tillfället använde en träningsapplikation eller inte. Undersökningen gjordes med hjälp av Googles nätbaserade enkät för att samla in data, och en litteraturstudie för att stödja analyserna och diskussionerna av datainsamlingens resultat. Från resultaten som vi fick ut kunde vi bland annat se att motivationen hos användarna av träningsapplikationer ökar om de kan se att de gör framsteg, och att beroende på kön och ålder så används träningsapplikationer annorlunda. / This paper contains the information and output from a inquiry done between January and April 2018. The inquiry was done with the purpose to find out whether there was any correlation between a person’s usage of a fitness application and that person´s perceived motivation, health and general well-being. 14 participants answered the inquiry and where divided into two groups, depending on how they answered when asked if they currently used a fitness application. The inquiries were conducted online through Google Survey in order to collect data about the participants, and literature reviews where conducted in order to support the analysis and discussions we made from the results of the collected data. From the results that we gathered we could, amongst others, form the analysis that individually adapted fitness applications and automated updates of the user’s results where what would get more participants to start using fitness applications.

<p>Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.</p>

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p &lt; 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.