Den ökande digitaliseringen i matematikklassrum på gymnasiet ställer allt högre krav på eleverna. Enligt de senaste bestämmelserna ska nationella prov inom några få år genomföras digitalt. Detta innebär att eleverna kommer att behöva skriva in sina lösningar på datorer. Detta arbete är uppdelat i två delar. Syftet med första delen är att undersöka om det förekommer en synlig påverkan på elevernas prestation i matematik på gymnasiet beroende på om de löser problem på papper eller på dator. Denna del skapas med hjälp av tidigare forskning i detta område och går ut på att eleverna genomför två prov där de använder sig av antingen papper eller datorer för att lösa problem. Syftet med andra delen är att ta fram rekommendationer som bör underlätta för lärare att introducera eleverna till att skriva matematik på datorer. För denna del i arbetet genomförs intervjuer med lärare och elever på en gymnasieskola. Resultat från prov, i första delen av arbetet, visar att eleverna presterar sämre i grupper där de inte är vana med att arbeta på datorer. Svar från intervjun i andra delen visar att det finns många aspekter som läraren behöver tänka på när eleverna ska börja arbeta med datorer i matematikundervisningen. Utifrån intervjuer formas rekommendationer för lärare som redovisas i detta arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete att eleverna behöver mer övning för att kunna prestera lika bra på dator som de skulle göra om de löser problem på papper. Eftersom studien genomfördes på en gymnasieskola behövs det mer forskning som undersöker om samma trend kan ses i andra gymnasieskolor. / The increasing digitalisation in mathematics classrooms places ever higher demands on students. According to the latest regulations, national tests must be carried out digitally in a few years. This means that students will need to enter their solutions on computers. This work is divided into two parts. The purpose of the first part is to investigate whether there is a visible impact on students' performance in mathematics in high school, depending on whether they solve problems on paper or on a computer. This part is created with the help of a literature study and involves the students completing two tests where they use either paper or computers to solve problems. The purpose of the second part is to produce recommendations that should make it easier for teachers to introduce students to writing mathematics on computers. For this part of the work, the interviews were conducted with teachers and students at a high school. The results from tests, in the first part of the work show that the students perform worse in groups where they are not used to working on computers. Answers from the interview in the second part show that there are many aspects that the teacher needs to keep in mind when students start working with computers in mathematics teaching. Based on interviews, recommendations are formed for teachers that are presented in this work. In summary, this work shows that students need more practice to be able to perform as well on a computer as they would if they solved problems on paper. Since the study was conducted at one high school, more research is needed that examines whether the same trend can be seen in other high schools.

<p>Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.</p>

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p &lt; 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.