Bakgrund: För en del idrottare är det viktigt att bibehålla en hög effektutveckling och anaerob kapacitet under en hel tävling. Ibland tillåts endast någon timmes återhämtning mellan prestationer, och nutritionsmässiga strategier, däribland intag av kolhydrater blir relevant för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av kolhydratsintag under 1h återhämtning från kortvarig högintensiv träning på efterföljande anaerob prestationsförmåga. Metod: Åtta vältränade kvinnor och män utförde ett countermovement jump (CMJ) följt av 5 varv av Wingate cykeltest. Deltagare fick därefter vila i 1 timme och intog under tiden antingen 1.2g/kg kolhydrater (maltodextrin) eller placebo. Efter återhämtningen utförde deltagarna ett CMJ följt av 1 varv Wingate cykeltest. Testvärden som mättes var hopphöjd (CMJ), min power, max power, average power samt fatique index (Wingate). Resultat: Resultatet från två-vägs ANOVA visade att varken tid eller supplementering hade någon signifikant effekt på prestation gällande någon av de uppmätta variablerna. Det var ingen signifikant skillnad mellan det första varvet Wingate före återhämtning jämfört med Wingate efter återhämtning, samma gäller CMJ. Båda grupper återhämtade sin ursprungliga prestationsförmåga efter 1h återhämtning, vare sig de intog kolhydrater eller inte. / Background: For some athletes it is important to maintain a high level of power output and anaerobic capacity throughout an entire compentition. Some situations only allow a few hours of recovery between performances, and nutritional strategies, including carbohydrate intake become relevant to facilitate the recovery process. Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of carbohydrate intake during 1 hour of recovery from short-term high intensity exercise on subsequent anaerobic performance. Method: Eight well-trained women and men performed a countermovement jump (CMJ) followed by 5 laps of Wingate cycling test. Participants were then allowed to rest for 1 hour while consuming either 1,2g/kg carbohydrates (maltodextrin) or placebo. After recovery, participants performed a CMJ followed by one lap of Wingate cycling test. The testvalues that were measured were jump height (CMJ), min power, max power, average power and fatigue index (Wingate). Result: Results from the two-way ANOVA showed that neither time nor supplementation had any significant effect on subsequent performance regarding any of the measured variables. There were no significant difference between Wingate lap 1 pre recovery and Wingate post recovery, same for CMJ. Both groups regained their original performance after 1h of recovery, wether intake of carbohydrate or not.

Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer. / It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance.

Social benefits were forecasted to increase by 13 percent to 2022 before the pandemic hit the economy (Prop. 2018/19:1). In the latest forecast it has almost doubled: an increase of 24 percent to 2022 (Prop. 2020/21:1). Youths and immigrants are particularly affected by the downturn, especially since labor market sectors were both groups often have their first job are in the center of attention for government restrictions to lower the spread of Covid-19. These two groups are overrepresented among social benefit recipients when being unemployed (Socialstyrelsen, 2020), since they have not qualified to national unemployment insurances (Rosengren, 2017). The municipal social assistance was intended to be the outermost safety net. Though the transfer should be short-term, over 40 percent of the households receiving social benefits do it for more than ten months, and the share increases[1]. Social benefit could now be considered a complement to national transfers and an extra unemployment benefit for those who are not eligible for the national social safety system on the labor market. Municipalities are allowed to demand participation in different activities – henceforth called activation – as a prerequisite for social benefit eligibility. Under the assumption of full-time activation for social benefit recipients, the difference in leisure between employment or unemployment with activation is zero (0). This affect the cost of labor for the individual, which is usually partly described as the relative value of leisure (non-monetary costs). If it does not cost any leisure to leave unemployment for employment, the disutility of work decrease. Social benefits also reimburse monetary labor costs, such as commuting, wherefore there is no difference in fixed labor costs either. Differences in disposable income is then the only remaining variable to decide the individuals labor supply, according to conventional labor market theory; if the disposable income when working exceed the disposable income when not working, the individual should work. A social benefit recipient is eligible for the job stimulus after six months of social benefit dependency, giving a 25 percent earnings disregard on the net labor income. This is an exception from the usual one-to-one discount (or 100 percent marginal effect) on the transfer when receiving other incomes, such as national transfers or wage. The stimulus is intended to increase the incentives for working and motivate those who are long-term recipients to be active on the labor market[2]. During this time period, all recipients have a larger disposable income if working compared to not working – combined with the other assumptions above, this means all recipients should work when being eligible for job stimulus. Available data (Socialstyrelsen, 2016) shows only 1.8 percent of all recipients actually had labor incomes and got the earnings disregard, inferring a deviation from the expectations of common labor market theory. Meaning there could be an unknown variable in the utility function, decreasing the utility from working more than the utility increase from the job stimulus. There are a variety of possible explanations, such as asymmetric information, stigmatization, matching problems et cetera. In this thesis, the focus will be effort. This is the explanation closest to the standard model, where the disutility of lost leisure due to labor is the centerpiece. In my previous thesis (Rosengren, 2019), I introduced a draft of an effort model. In this model, working came with a larger effort than activation giving rise to a disutility. The income differential needs to exceed the cost of the extra effort if the individual should choose to work. Expanding the standard model could provide a more sufficient tool for analyzing labor market participation and employment effects in the social benefit system. This thesis provides a model for analyzing the individual’s decision on the extensive margin – to work or not to work – in transfer systems, with regard to effort, shirking and effective leisure. I simulate the effort level corresponding to the share of social benefit recipients observed to have labor income during the job stimulus spell. Finding the effort in activation being approximately 71.5 percent of the effort when employed. I also forecast the effect of the planned increase in the job stimulus from 25 to 50 percent by the same simulation; 1 percent of the social benefit recipients are expected to leave activation for employment due to the doubled job stimulus. I optimize effort (from the policy-maker’s perspective) at different skill levels to find the effort level were all will supply labor. If enforcing 99.65 percent effort 83.44 percent are expected to leave activation for work. / Allt fler arbetslösa försörjer sig på ekonomiskt bistånd istället för de statliga arbetslöshetsersättningarna. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är inte utformat med drivkrafter för arbete i beaktande. Exempelvis får den som tar emot bidraget inget utbyte av att börja arbeta förrän arbetsinkomsten överstiger försörjningsstödsnormen. För ett hushåll med två vuxna och fyra barn innebär det ca 30 000 SEK efter skatt. Finns det dessutom inga aktivitetskrav förlorar hushållet samtidigt fritid av att börja arbeta. Jobbstimulansen infördes för att få drivkrafter för arbete i försörjningsstödet. Det innebär att den som haft ekonomiskt bistånd i sex månader och börjar arbeta får behålla 25 procent av nettoinkomsten, istället för att bidraget minskar krona för krona när löneinkomsten ökar. Under antagandet om heltidsaktivering för försörjningsstödsmottagare är den tillgängliga fritiden lika för den som arbetar och för den som är arbetslös, därmed är den rörliga kostnaden av att arbeta lika. Eftersom försörjningsstödet kompenserar för eventuella kostnader som uppstår för den som börjar jobba, såsom förskoleavgift eller pendlingskostnader, påverkas inte disponibelinkomsten av fasta kostnader för att arbeta heller. Försörjningsstödsmottagare med jobbstimulans och heltidsaktivering kan således tjäna mer pengar och därmed öka sin nytta, utan att öka sin onytta (eftersom fritiden är oförändrad), genom att börja arbeta. Utifrån arbetsutbudsteori skulle förväntan vara att alla skulle börja arbeta under sådana förutsättningar. Trots det visar en uppföljning att bara 1,8 procent arbetar. Det kan finnas olika förklaringar till att så få börjar arbeta; bristande information om jobbstimulansen, sök- och matchningsproblem och så vidare. I den här uppsatsen prövas skillnader i ansträngning genom att anpassa en modell för arbetsutbud till det svenska socialbidragssystemet, och ge bidragstagare möjlighet att lata sig eller skolka i aktiveringen – inspirerat av den etablerade shirking theory – för att utöka sin effektiva fritid. Studier visar att människor upplever skolk eller lathet som substitut till ledighet. Även om den faktiska fritiden är densamma för den som arbetar och den som är arbetslös men deltar i aktivering, kan skillnader i ansträngning därmed innebära att den effektiva fritiden skiljer sig. När den som kan få jobbstimulans ska börja arbeta innebär det då en minskad effektiv fritid, och därmed en onytta eller upplevd kostnad av arbete. Försörjningsstödsmottagaren väljer sin ansträngning, som ger upphov till olika mycket onytta beroende på individens färdigheter där den med mer färdigheter har en lägre onytta av arbete eller ansträngning. Om personen arbetar eller inte beror på om den ökade nyttan av att börja arbeta med jobbstimulans överträffar onyttan av den minskade effektiva fritiden av att börja arbeta, givet individens färdigheter. I uppsatsen undersöks effekten av förändringar i olika variabler – ansträngning, färdighet och jobbstimulans – och jag finner att jobbstimulansen bara påverkar nyttan på marginalen, i jämförelse med stora effekter av ökad ansträngning eller ökade färdigheter. Vidare simuleras vilken ansträngningsnivå som korresponderar med att 1,8 procent arbetar och därmed har större nytta av jobbstimulansen än av den extra effektiva fritiden. Det visar sig att ansträngningen i aktiveringen verkar vara 71,5 procent jämfört ansträngningen på ett jobb. Om jobbstimulansen fördubblas, till en offentligfinansiell kostnad av 100 miljoner SEK, ökar andelen som börjar jobba bara med drygt en procentenhet vid bibehållen ansträngningsnivå. I uppsatsen beräknar jag även optimal ansträngningsnivå för att alla vid en viss färdighetsnivå ska börja arbeta. Det visar sig att om ansträngningsnivån höjs med knappt 20 procentenheter till 90 procent, skulle andelen som börjar arbeta stiga från 1,8 procent till 51 procent. Utöver dessa nya tillskott – förklaringsmodeller och resultat – till fältet, innehåller uppsatsen dessutom förslag på empiriska tester av andra förklaringar. För att genomföra simuleringar och kalkyleringar, har en modell över det svenska bidrags- och skattesystemet byggts i Matlab. Även den är att betrakta som ett tillskott.

Denna uppsats omfattar en undersökning som gjordes mellan januari och april 2018. Undersökningen gjordes i syfte att ta reda på om det fanns någon korrelation mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation, hälsa och generella välbefinnande. 14 personer deltog och delades in i två grupper, beroende på om de vid det tillfället använde en träningsapplikation eller inte. Undersökningen gjordes med hjälp av Googles nätbaserade enkät för att samla in data, och en litteraturstudie för att stödja analyserna och diskussionerna av datainsamlingens resultat. Från resultaten som vi fick ut kunde vi bland annat se att motivationen hos användarna av träningsapplikationer ökar om de kan se att de gör framsteg, och att beroende på kön och ålder så används träningsapplikationer annorlunda. / This paper contains the information and output from a inquiry done between January and April 2018. The inquiry was done with the purpose to find out whether there was any correlation between a person’s usage of a fitness application and that person´s perceived motivation, health and general well-being. 14 participants answered the inquiry and where divided into two groups, depending on how they answered when asked if they currently used a fitness application. The inquiries were conducted online through Google Survey in order to collect data about the participants, and literature reviews where conducted in order to support the analysis and discussions we made from the results of the collected data. From the results that we gathered we could, amongst others, form the analysis that individually adapted fitness applications and automated updates of the user’s results where what would get more participants to start using fitness applications.

<p>Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.</p>

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p &lt; 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.

This study examines high school students' experience of a political role play in social studies. The purpose of the thesis is to investigate which abilities role-playing games develop for students and through this contribute to the social studies didactic research of experience-based teaching that reflects reality. The ambition of the thesis is to understand whether the effects of role-playing as a teaching method for the learning of political skills are experienced as useful for their role as citizens. Through a digital survey, the students in this study answer questions about their perceived development of their political self-confidence, their political abilities and whether the role-play motivates effort, which in turn answers the question of whether political role-play in social studies is effective for students' self-governance in society. The result shows that the political role-play has beneficial effects for most of the surveyed students development of their political abilities. The students in the study feel that their political self-confidence has increased and that the teaching has benefited their understanding of dissenting views. The result also shows that large parts of the student group have made an effort, which shows that they experience the effects of the teaching as useful in their future role as citizens. / Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelse av ett politiskt rollspel i samhällskunskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förmågor rollspel utvecklar för elever för att bidra till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen av upplevelsebaserad undervisning som speglar verkligheten. Ambitionen för uppsatsen är att förstå om effekterna av rollspel som undervisningsmetod för lärandet av politiskt förmågor upplevs som nyttiga för sin roll som medborgare. Genom en digital enkät svarar eleverna i denna studie på frågor om sin upplevda kunskapsutveckling av sin politiskt självtillit, sina politiska förmågor och om rollspelet motiverar till ansträngning, som i sin tur ger svar på frågan om politiskt rollspel i samhällskunskap är effektfullt för elevers självstyrning i samhället. Resultatet visar att det politiska rollspelet har fördelaktiga effekter för de flesta av de tillfrågade eleverna i sin utveckling av politiska förmågor. Eleverna i studien upplever att deras politiska självtillit har ökat och att undervisningen har gynnat deras förståelse för oliktänkande åsikter. Resultatet visar även att stora delar av elevgruppen har ansträngt sig vilket visar att de upplever effekterna av undervisningen som nyttiga i sin framtida rollsom medborgare.

Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger.  Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment