Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning. Resultatet vid test av maximal styrka i benpressmaskin påvisade en signifikant ökad benstyrka för interventionsgruppen med p = 0,001, en styrkeförbättring på 16,5 %. Wingate- testet visade signifikant förbättring för maxeffekt, p = 0,003, en förbättring med 11,1 % samt maxeffekt per kilo kroppsvikt, p = 0,001, en förbättring på 11,9 %. För kontrollgruppen sågs inga noterbara förändringar och inget samband kunde heller ses mellan en ökad benstyrka och simprestation.Vår styrketräning i kombination med deras ordinarie träning kan förslagsvis fungera synergiskt och optimera prestationen. / Triathletes and cyclists are endurance athletes with extreme training volume and high demands on aerobic capacity but the sport also requires anaerobic power and muscular strength for example hills or changes in tempo. Many endurance athletes do hesitate to implement strength training with the belief that the effect will negatively affect their performance, the high training volume also makes it difficult to combine. Strength training as a complement to endurance exercise has been shown to have a positive effect and may improve performance. The aim was to investigate whether strength training once a week can improve anaerobic capacity among cyclists and triathletes, and if any potential increase in strength capacity may affect swim performance in triathletes. The method was an interventional study with pre and post-test in which participants had to conduct a workout consisting of the three exercises, once a week for 12 weeks, in addition to regular exercise. The results from the test of maximum strength in the leg press showed a significantly increased strength in the intervention group, p = 0.001, a strength improvement of 16.5%. The Wingate test showed a significant improvement in maximum power, p = 0.003, an improvement of 11.1%, and the maximum power per kilogram bodyweight, p = 0.001, an improvement of 11.9 %. For the control group, there were no noticeable changes and no association was seen between increased strength and swim performance. Our strength training in combination with the regular workout can probably work synergistically and optimize their performance.

No description available.

No description available.

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gått ut på att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mäter kadens med hjälp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens är hur fort cyklisten trampar med pedalerna mätt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM från engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar påverkar kroppen på många olika sätt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens är för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att använda en accelerometer för att mäta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lämplig till inomhuscykling även kallad spinning. På en vanlig traditionell cykel har man oftast två hårdvarudelar för att mäta kadens, en monterad på pedalarmen och den andra på cykelramen. Cykelramen på en spinningcykel skiljer sig så pass mot en vanlig cykel att hårdvarudelen som ska sitta på cykelramen inte kan monteras med samma lätthet. Med en accelerometer behövs bara en hårdvarudel som lätt kan monteras på pedalarmen på cykeln. Programutvecklingen har skett med ett Arduino Uno  som består av en ATmega328 mikrokontroller från Atmel. Sensorenheten som mäter kadensen består av Arduino Uno, accelerometern LSM303DLHC från STMicroelectronics och ANT-chippet nRF24AP2 från Nordic Semiconductor. Huvudenheten har bestått av en persondator som har agerat mottagare med programmet ANT+ Simulator. Det utvecklade programmet på mikrokontrollen upptäcker när det sker ett pedalvarv och skickar den totala varvtiden tillsammans med antal pedalvarv som totalt inträffat till nRF24AP2 vidare till huvudenheten. Kadensprofilen är den som räknar ut vad aktuell kadens är. Avslutningsvis presenteras ett minimumkrav av hårdvaran och ett förslag av en energisnål mikrokontroller för en eventuell prototyp.

En förändring inom transportmedel sker här och nu. Från fyra hjul är det bästa att människor nu rullar på två. Genom att cykla bidrar man med positiv inverkan både för sig själv och för miljön. Detta arbete har som utgångspunkt att undersöka och finna en lösning som uppmuntrar fler att välja cykel som ett dagligt transportmedel, genom en designprocess. Målbilden ses här intill. Denna syn medverkade till projektets inriktning att finna en lösning, som medverkar att dessa parkeringplatser är fulla av cyklar. Resultatet av detta projekt är ett koncept som underlättar orienteringen för cyklister. Genom att tydliggöra cykelmöjligheterna inom en stad medverkar till att fler individer väljer medvetet cykel som transportmedel.

Samhället står idag inför en ökande mängd luftföroreningar. Med detta projekt har mitt mål varit att bidra med en möjlig lösning på problemet. Jag har valt att avgränsa mig till större städer där problemet är som mest påtagligt. Genom att rikta in mig på användare utav Brompton cykeln, har jag skapat en ryggsäck med syfte att kunna förvara cykeln på ryggen under pendling med kollektivtrafiken. Målet är att få människor att inse möjligheten med kollektivtrafik som komplement till cykling. Med detta hoppas jag kunna bidra till att uppnå en påtaglig minskning utav koldioxidutsläpp, så väl som att skapa en bättre hälsa hos människor i storstäder.   Ryggsäcken har ett hårt skal utav bambu, med en innerväska i tyg som expanderas vid öppnandet av dragkedjorna och rymmer cykeln inuti ryggsäcken. Detta gör att du kan bära cykeln på ryggen och ha fria händer, när du reser ombord på bussar, tåg, tunnelbana eller båt. / As of today, we live in a world with an increasing amount of air pollution. Through this project, my mission has been to contribute with a potential solution to the problem. I´ve chosen to delimitate the project to bigger cities, in which the problem is the most noticeable. Targeting the users of Brompton bike I have created a backpack, with a main purpose of storing the bike on your back, whilst commuting by public transport. By getting people to realise the possibility of public transport as a complement to biking, I hope this will help to achieve a substantial reduction in carbon dioxide emissions as well as a creating a better health of people in bigger cities.   The backpack is a hard case made out of bamboo, with an inner bag of textile which expands whilst opening the zippers of the backpack, and have the capacity of containing the bike inside. This enables you to carry the bike on your back and have your hands free, while travelling by bus, trains, metro or boat.

SAMMANFATTNING Johansson, A. 2020. Mobilitet en rättighet: konflikter mellan olika trafikslag i urbana rum. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen behandlar konflikter som uppstår mellan olika trafikslag i Stockholms innerstad. Fokus ligger på konflikten mellan cyklister och övriga individuella trafikslag, som fotgängare och bilister. Syftet med studien är att få en förståelse för hur konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De metoder som har använts är kvalitativa intervjuer, innehållsanalys och mikro-etnografi. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De främsta faktorerna är den rumsliga fördelningen mellan olika trafikslag, den fysiska infrastrukturen och regelverket. Dessa faktorer skapar beteenden hos cyklister och fotgängare som i sin tur leder till konflikter. Konflikter mellan cyklister och fotgängare kan även ses som ett resultat av bilismens fortsatta dominans över trafikrummet, som i hög grad beror på föreställningar av rummet, frusen ideologi och strukturer inom planeringen.

I detta arbete utvecklas och designas ett mountainbikestyre i kompositmaterial med målet att minska dess vikt jämfört med ett traditionellt styre tillverkat i en isotropisk metallegering. Detta skulle uppnås bland annat genom att designa kompositens egenskaper i olika riktningar samt olika delar av styret för en effektivare användning av material. Utöver ett val av alternativt material skulle även styrstammen integreras med styret för att på så sätt kunna minska vikt och antalet delar som behöver tillverkas. Arbetet delas in i flera steg där först en marknadsanalys utförs som sedan ligger till grund för framtagning av en kravspecifikation och design. Därefter utförs en kraftanalys genom elementarfallsberäkningar och FEM-analys på en aluminium-modell, vars lärdomar senare ligger till grund för val av material, tillverkningsmetod och kompositdesign. Kompositens förväntade egenskaper beräknas och testas genom dragprov. Dessa resultat står sedan till grund för lärdomar kring tillverkningsprocess och beräkning av ett kompositmaterials egenskaper. Dessa lärdomar appliceras sedan i en FEM-analys med det framtagna kompositmaterialet. Överlag anses arbetet lyckat då en slutgiltig FEM-analys visar att den framtagna designen klarar alla lastkraven. En estimerad vikt på slutprodukten tas fram vilket blev 226g vilket resulterar i en 60\% viktbesparing jämfört med samma design i aluminium. En prototyp togs även fram med samma kompositdesign för att ge ytterligare lärdomar kring tillverkningsprocessen av en produkt av detta slag.

Denna rapport går ut på att undersöka litiumjonbatterierna som används i Samsung Galaxy S3 och S4 med lanseringsåren 2012 respektive 2013. Projektet går ut på att undersöka hur dessa batterier har påverkats med tiden samt hur de påverkas av temperaturen. För att lyckas med detta gjordes elektrokemiska cyklingar, dvs upp- och urladdningar av batterierna, samt impedansmätningar. Datan jämfördes med två nyinköpta batterier av samma modell som undersöktes på samma sätt. Från de olika mätningarna framgick det att de åldrade batterierna visade sig vara känsligare mot temperaturförändringar jämfört med de nya batterierna. Mätningarna visade även att lägre temperaturer försämrade samtliga batteriernas prestanda då en lägre kapacitet uppmättes. Från de impedansmätningar som utfördes fanns ett tydligt samband mellan kinetikmotståndet hos ett litiumjonbatteri i förhållande till omgivningstemperaturen, där en lägre temperatur ger upphov till ett större kinetikmostånd. Utöver dessa resultat visade det sig att kemin i batteriet till Samsung Galaxy S4 verkar ha ändrats genom åren, detta eftersom att formen på urladdningskurvan för det äldre GalaxyS4 batteriet skiljer sig från det nyinköpta. / This report examines lithium-ion batteries used in Samsung Galaxy S3 and S4 with the launch years 2012 and 2013, respectively. The project aims to examine how these batteries have been affected over time and how they are affected by temperature. To succeed in this, electrochemical cycles were performed, i.e. charging and discharging of the batteries, as well as impedance measurements. The data were compared with two newly purchased batteries of the same model that were examined in the same way. The various measurements showed that the aged batteries proved to be more sensitive to temperature changes compared with the new batteries. The measurements also showed that lower temperatures limited all the battery's performance when a lower capacity was measured. From the impedance measurements performed, there was a clear relationship between the kinetic resistance of a lithium-ion battery in relation to the ambient temperature, where a lower temperature gave rise to a greater kinetic resistance. In addition to these results, the chemistry in the battery of the Samsung Galaxy S4 seems to have changed over the years, this was determined by comparing the discharge curve for the older Galaxy S4 battery with the newly purchased one.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om effektmätaren på en indoor cykel kan motivera användaren att öka sin intensitet under ett träningspass. - Producerar cyklisterna en högre medeleffekt under testcyklingen när de ser displayen med effekten som produceras jämfört med när de inte ser displayen? - Hur uppskattar cyklisterna sin motivationsnivå när de ser effektdisplayen jämfört med när de inte ser displayen? Metod: En kvantitativ studie på 20 cyklister i blandade åldrar och med olika träningsbakgrund, fick cykla 4 min uppvärmning och därefter göra ett max test på 5 min. Vid tillfälle 1 kunde de följa sin effekt under testet genom att ha sin mobil kopplad till ”smartbiken”, och vid tillfälle 2, fick de cykla med displayen övertäckt och kunde inte se och följa sin effekt under testet. Resultat: Cyklisterna i studien producerade inte en signifikant skillnad i medeleffekt, när de cyklade med synlig display, jämfört med när de cyklade med dold display. Av cyklisterna i studien så uppskattar 90 procent att de har en högre motivation till att prestera mer effekt när de kan följa och se sin effekt på displayen. Slutsats: Deltagarna har mer motivation till att prestera högre effekt vid cykling med en träningsapp, denna motivation kan ha flera orsaker som att de känner sig framgångsrika när de förbättrar sina egna resultat, och lär sig nya saker som att cykla effektivt. Hela 90 procent av deltagarna säger att det motiverar dem att prestera högre medeleffekt med en synlig display. Det fick dock ingen skillnad i producerad effekt vid synlig display. / Purpose and questions: This purpose of this study is to investigate how it would affect indoor cyclists to see their watts during a workout. The question was: How does it affect the motivation of the exercisers, do they perform more force when being able to see their watts during the workout? Will the exerciser be motivated by having a training app with watt meter during their workout? Method: A quantitative study of 20 cyclists of mixed ages and with different training backgrounds allowed to cycle four minutes of warm-up and then do a max test of five minutes. On one occasion, they were able to track their watts during the test by having their mobile connected to the "smartbike", and on occasion two, they were allowed to cycle with the display covered and could not see and follow their watts during the test. The data was stored in their apps and the results have been compiled in this study. Results: The cyclists in the study did not produce a significant difference in average power when they were cykling with a visible display in difference to when they where cykling with a hidden display. Out of the cyclist 90% thinks that they get more motivated to perform power when they can see and follow their power on the display. Conclusion: Participants have more motivation to perform higher watts when cycling with a workout app, this motivation can have several causes such as feeling successful when they improve their own results and learning new things like cycling efficiently. As many as 90% of the participants say that it motivates them to perform higher average wattage with a visible display. Innehållsför / <p>Fristående kurs Idrott III</p>