The purpose of this report was to examine if farmers in the municipalities Sala and Heby knew what integrated pest management means and to see how and if they worked after the according principles. A questionnaire survey was sent to farmers that use 50 hectares land or more. To be able to use pesticide the principles of integrated pest management need to be fulfilled. Working after the principles in integrated pest management means that they need to prevent pests, the growth needs monitoring of the problems that can occur, the pest control shall be centered round the needs and that the effects of the taken actions get a follow-up. Almost a fifth of the farmers didn’t have any knowledge about integrated pest management. A majority of the farmers worked by the principles of integrated pest management, although a few didn’t have any monitoring of their fields. A few of the farmers didn’t prevent insects and didn’t take any actions in order to favor or spare farm animals. Most of the farmers didn’t think their work had changed since before the laws of implementing integrated pest management, since they already worked in that way before. Nearly a fourth of the farmers thought that their work had change. The changes in their work included more planning and more documentation. Although almost a fifth of the farmer’s weren´t familiar with integrated pest management, most of the farmer’s hadn´t experienced a change in their work.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet. Resultatetstämde överrens med den kravspecifikation som togs fram i samråd med projektbeställaren. / This thesis work was made in autumn 2011 and was commissioned by Accesia AB, whowanted to develop a prototype of an electronic tool for measuring periodontal pockets depth.The tool is supposed to be used in veterinary dental examinations for dogs and cats. This is aprocedure that is currently done with a graded stick and gives rise to the risk of false readings.The user should be able to use the measuring equipment to measure pocket depthelectronically. The system then presents readings and sends them to a host computer.The report describes how we have proceeded from idea to prototype. The end result should notbe regarded as a finished product, but rather as a proof of concept. The result complies with theproject specification that was developed in consultation with the project client.

Den här forskningsproducerande uppsatsen prövar två metoder där läsande av skönlitteratur och skrivande vävts samman. Syftet har varit att undersöka vad det ryms för möjligheter i ett arbetssätt där läsning av en skönlitterär bok integrerats med skrivuppgifter. I studien har läsning av Tove Janssons bok Vem ska trösta knyttet? fungerat som utgångspunkt då metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning prövats. Uppsatsens frågeställningar har handlat om hur de två metoderna ovan kan fungera som stöd i elevernas skrivande. Vidare har frågeställningarna behandlat hur den skönlitterära boken återspeglas i elevernas texter samt vilka likheter och skillnader som går att finna mellan texterna som eleverna på de två stadierna skrivit. Datainsamlingen har genomförts i en årskurs tre i grundskolan samt en årskurs tre i gymnasiet och elevernas texter har sedan analyserats utifrån olika teman. Till att börja med ges en teoretisk ram som bland annat presenterar olika sätt på vilka läsning och skrivande kan användas integrerat. Därefter redogörs för undersökningens resultat med många exempel från elevtexter. Som avslutning diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur. Uppsatsens slutsatser är att metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning har fungerat som stöd och inspiration i elevernas textskapande. Det har skett genom att båda metoderna innefattat någon form av modelltext som hjälpt eleverna i deras skrivande. Ytterligare en slutsats är att den skönlitterära boken haft effekt på elevernas egna texter. Slutligen är den tydligaste likheten mellan de två årskurserna att de flesta eleverna haft förmåga att gestalta sin egen inre röst. Den tydligaste skillnaden är att de äldre eleverna med hjälp av större metaspråklig förmåga kunnat skapa mer självbärande texter än de yngre eleverna.

I detta arbete utvecklas och designas ett mountainbikestyre i kompositmaterial med målet att minska dess vikt jämfört med ett traditionellt styre tillverkat i en isotropisk metallegering. Detta skulle uppnås bland annat genom att designa kompositens egenskaper i olika riktningar samt olika delar av styret för en effektivare användning av material. Utöver ett val av alternativt material skulle även styrstammen integreras med styret för att på så sätt kunna minska vikt och antalet delar som behöver tillverkas. Arbetet delas in i flera steg där först en marknadsanalys utförs som sedan ligger till grund för framtagning av en kravspecifikation och design. Därefter utförs en kraftanalys genom elementarfallsberäkningar och FEM-analys på en aluminium-modell, vars lärdomar senare ligger till grund för val av material, tillverkningsmetod och kompositdesign. Kompositens förväntade egenskaper beräknas och testas genom dragprov. Dessa resultat står sedan till grund för lärdomar kring tillverkningsprocess och beräkning av ett kompositmaterials egenskaper. Dessa lärdomar appliceras sedan i en FEM-analys med det framtagna kompositmaterialet. Överlag anses arbetet lyckat då en slutgiltig FEM-analys visar att den framtagna designen klarar alla lastkraven. En estimerad vikt på slutprodukten tas fram vilket blev 226g vilket resulterar i en 60\% viktbesparing jämfört med samma design i aluminium. En prototyp togs även fram med samma kompositdesign för att ge ytterligare lärdomar kring tillverkningsprocessen av en produkt av detta slag.

Chefslös organisationsstruktur är ett omdebatterat ämne och organisationer blir allt mer nyfikna på den platta strukturen. Därmed är det av intresse att studera medarbetares upplevelser av att arbeta i en sådan organisation. Syftet med den här studien är således att undersöka medarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en organisation helt utan chefer och formella hierarkier. Studien utförs på en specifik fallorganisation och bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien undersöks de strukturer och processer för roller, kommunikation och beslutsfattande som återfinns inom organisationen. Även hur organisationsstrukturen i sin helhet påverkar medarbetarnas trivsel och engagemang undersöks. Den insamlade datan analyseras med hjälp av tematisk analys och med Mary Parker Folletts managementteori som teoretisk referensram. Resultaten från studien visar att den chefslösa organisationen kan fungera genom implementering av strukturer såsom tvärfunktionella team och coachning. Vidare illustreras de olika forum och processer som används för kommunikation och beslutsfattande inom organisationen. Resultaten belyser att användningen av dessa beror på kontext och att de roller som finns i organisationen också är något som är flytande. Slutligen påvisar studiens resultat att organisationsstrukturen generellt har en positiv påverkan på medarbetarnas trivsel och engagemang. Studien mynnar ut i slutsatsen att den chefslösa organisationsstrukturens lämplighet och effektivitet beror på situation.

Sammanfattning Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andraspråk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmål. Som grund för våra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssätt vi har i fokus. Vi genomförde även observationer för att få se hur undervisningen kan utformas. Vårt empiriska material ställde vi därefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra problemställningar har varit:•Hur kan integrerad svenska som andraspråksundervisning utformas i grundskolan?•Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andraspråksundervisning?•Utifrån vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andraspråksundervisning?Våra resultat visar bland annat på vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket ämne de undervisar i, har ansvar för andraspråkselevers språkutveckling och att pedagogerna därför bör ha utbildning i svenska som andraspråk. Skolledningens roll och ansvar har också framkommit som betydelsefull, men även den enskilde pedagogens sätt att utforma sin undervisning har visat sig vara av betydelse. Termerna interkulturalitet och interkulturellt perspektiv har under vår process med detta arbete mognat fram som de begrepp vilka kan sägas beskriva det integrerade arbetssätt vi har haft i fokus. Även pedagogernas grundtankar kring undervisning av elever med svenska som andraspråk kan härröras till dessa termer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta.

Konkurrensen i dagens företagsvärld kräver att företag verkligen utmärker sig från mängden. Huvudsakligen finner bolag möjligheten att överträffa sina konkurrenter genom differentiering eller kostnadsminimering. Idag har båda dessa begrepp en klar koppling till produktutveckling. Men för att kunna differentiera sig så måste bolag skapa något nytt, de behöver alltså produktutveckla. För att utveckla produkter på ett effektivt och målinriktat sätt använder sig företag av integrerad produktutveckling (IPU). Integrerad produktutveckling syftar till att involvera olika kompetenser inom bolaget för att styra produktutvecklingen på ett sätt som är bäst lämpad för marknaden. Exempelvis involveras försäljare i produktutvecklingen för att säkerställa att det som utvecklas kan säljas och leverera värde till kunden. IPU syftar till att både främja effektivitet och innovation, genom att alla relevanta personer involveras i ett tidigt skede för att inte upptäcka problem sent i produktutvecklingsprocessen. Men det finns även kritik mot IPU som menar att involvering av för mycket personer bidrar till ökade kompromisser, vilket kan hämma innovationen. Ytterligare kritik mot IPU menar att bolags administrativa kostnader blir onödigt stora av att involvera för många medarbetare. Således står IPU i viss konflikt mellan kostnadsminimering och innovation.  Denna studie vill bidra med kunskap kring hur företag kan anpassa det integrerade arbetet efter projektets uppgift och omfattning. Eftersom ett kunskapsbehov i detta område kan vara anledningen till att IPU fortfarande ifrågasätts och inte är felfritt. Således definierades parametern  Graden av förnyelse som syftar till att beskriva hur stor andel av produktutvecklingsarbetet innebär innovation. Studien syftar till att undersöka hur graden av förnyelse påverkar hur projekt utförs i praktiken. Detta studerades med hjälp av semistrukturerade intervjuer av R&amp;D-medarbetare hos två stora teknikbolag. Empirin från dessa studier indikerar att bolag tar hänsyn till graden av förnyelse i sitt produktutvecklingsarbete. Vid projekt med hög grad av förnyelse, så kallade utvecklingsprojekt, så använde sig båda bolagen av en stage-gateprocess som kännetecknas av integrerade kontrollmekanismer och beslutsfattande. Projekt med hög grad av förnyelse tenderar även att vara mer centraliserat styrda. Däremot behandlade bolagen projekt med låg grad av förnyelse, ändringsprojekt, helt annorlunda. Dessa projekt var inte alls lika strukturerade och arbetssättet var inte lika integrerat, eftersom man inte ville ha onödiga administrationskostnader. För ändringsprojekten var kontrollbehovet inte alls lika stort och därför var styrningen av dessa projekt mer decentraliserad. Sammanfattningsvis kan det konstateras att graden av förnyelsen påverkar hur bolag bedriver projektarbete i praktiken. Dock kan resultatet kritiseras sett till om graden av förnyelse verkligen är det mest relevanta begreppet för att förklara varför bolag anpassar sin IPU. Exempelvis skulle ändringen i kundupplevelse kunna vara en mer relevant parameter