SAMMANFATTNING   Titel: Medarbetarperspektivet inom det balanserade styrkortet - En studie kring användandet och perspektivets betydelse för medarbetarengagemang   Nivå: Kandidatuppsats     Författare: Victor Hansson och Lotta Melander   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist   Datum: 2015 – Juni   Syfte: Enligt tidigare forskning har medarbetare fått en större roll inom organisationer och företag. Medarbetarperspektivet används bland svenska företag för att skapa fokus på medarbetare och främja medarbetarengagemang. Tidigare forskning har diskuterat de fördelar som införande av ett medarbetarperspektiv kan bidra till, men djupare forskning kring detta samt medarbetarengagemanget saknas. Syftet med studien är därför att från ett ledningsperspektiv belysa hur indikatorer och mått inom medarbetarperspektivet är utformade och används, samt hur dessa bidrar till att skapa engagemang hos medarbetare.     Metod: Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Undersökningen har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har använts. Empirin samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer. Empirin är sammanställd med en utgångspunkt från en kvalitativ innehållsanlys. En analys har sedan gjorts mellan empirin och den teoretiska referensramen, för att upptäcka likheter och skillnader som resulterat i studiens bidrag.     Resultat & slutsats: Studien har visat på att ledningen spelar en avgörande roll i skapandet av medarbetarengagemang. Det balanserade styrkortet i sig verkar inte skapa engagemang utan måste användas som ett verktyg av ledningen för att bidra till detta.     Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till att belysa ur ett ledningsperspektiv. För att få en annan synvinkel kan ytterligare forskning göras förslagsvis ur ett medarbetarperspektiv.     Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till värdefull kunskap gällande medarbetare och deras engagemangs betydelse. Studien har även tydliggjort motiv för användningen av medarbetarperspektivet, samt bidragit till ökad förståelse för betydelsen och användningen av perspektivet. Denna studie har även bidragit med insikt kring ledningens roll för medarbetarengagemanget.     Nyckelord: Balanserat styrkort, medarbetarperspektiv, indikatorer, mått, medarbetarengagemang. / ABSTRACT     Title: The employee perspective within the balanced scorecard - A study on the use of perspective and the importance of employee engagement   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Victor Hansson and Lotta Melander   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist   Date: 2015 – June   Aim: According to previous research, employees have got a larger role in organizations and companies. The employee perspective is used among Swedish companies to create a focus on employees and promote employee engagement. Previous research has discussed the benefits that the introduction of an employee perspective can contribute, but deeper research on this, and employee commitment is lacking. The purpose of the study is therefore to, from a management perspective, illustrate how the indicators and measures of the employee perspective are designed. And further how they are used and how they contribute to create commitment among employees.   Method: The study was conducted based on a hermeneutic research approach. The survey has an abductive process and a qualitative method has been used. The empirical data was gathered through ten semi-structured interviews. The empirical data is compiled with a starting point from a content analysis. An analysis has been made between the empirical collection and the theoretical framework, in order to discover similarities and differences that resulted in the contribution of the study.   Result & Conclusions: The study has shown that management plays a crucial role in the creation of employee engagement, but the balanced ccorecard itself does not seem to create commitment and must be used as a tool by the management to do this.   Suggestions for future research: The study is limited to examine from a management perspective. To get another point of view, additional research can be done as a suggestion, from an employee perspective.   Contribution of the thesis: The study has contributed with valuable knowledge concerning employees and the value of their engagement. The study has also clarified motives for the use of the employee perspective, and contributed to greater understanding of the importance and use of the perspective. This study has also contributed with insight about the management role for employee engagement.   Key words: Balanced scorecard, employee perspective, measures, indicators, employee engagement.

Syftet med fallstudien är att undersöka hur engagerade medarbetare är och vilka faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang. Studien har utgått från en flermetodsforskning där både enkät- och intervjustudie har tillämpats.

Medarbetarengagemanget världen över anses vara förhållandevis lågt (Gallup, 2017). Tidigare vetenskapliga studier påpekar till exempel arbetsmiljö, erkännande av den enskildes arbete, det sociala klimatet på arbetsplatsen, påverkan av personlighet samt tillfredsställelse med intern kommunikation som essentiella för ett gott medarbetarengagemang på arbetsplatsen. Respondenterna (N=52) i denna studie rekryterades huvudsakligen via mail och sociala medier, både kommunala verksamheter och större privata företag kontaktades. Respondenterna fick lämna svar om deras egen upplevelse kopplat till aktuellt undersökningsområde utifrån ett digitalt utformat frågeformulär. Resultaten visade att om man som medarbetare upplevde att man blev kommunicerad till genom eftertänksamhet och konsistenta budskap, blev delaktig i samt kontinuerligt upplyst om organisationen genom tydligt förmedlad information var det de viktigaste delarna för ett gott medarbetarengagemang på arbetsplatsen. Funna samband mellan intern kommunikation och engagemang bidrog till att slutsatser kunde dras om att den förmedlade kommunikationens innehåll och struktur hade betydelse för medarbetarens upplevda engagemang. Korrelationer mellan kommunikationsstil och engagemang visade att endast frågvis kommunikationsstil hade ett signifikant samband med medarbetarengagemang. Denna studie kunde i förhållande till tidigare vetenskapliga fynd ge stöd för att det finns samband mellan medarbetarengagemang, nöjdhet med intern kommunikation samt kommunikationsstil.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka faktorer som anställda upplever som centrala respektive perifera för medarbetarengagemanget samt hur detta skiljer sig, om alls, mellan visstid- och tillsvidareanställda. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika branscher. Resultatet av studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan respondenternas upplevelse av faktorerna, beroende på anställningsform. Däremot visar resultat på att anställningsformen bör betraktas som en enskildfaktor, snarare än en kontext. / The purpose of the study has been to examine which factors employees perceive as central respectively, peripheral for employee engagement and how this differs, if at all, between temporary and permanent employees. To achieve the purpose, a qualitative method was chosen where the empirical material was collected through semi-structured interviews with nine respondents from different businesses. The results of the study show that there is no significant difference between the respondents' experience of the factors, depending on the form of employment. On the other hand, results show that the form of employment should be considered as an individual factor, rather than a context.

Chefslös organisationsstruktur är ett omdebatterat ämne och organisationer blir allt mer nyfikna på den platta strukturen. Därmed är det av intresse att studera medarbetares upplevelser av att arbeta i en sådan organisation. Syftet med den här studien är således att undersöka medarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en organisation helt utan chefer och formella hierarkier. Studien utförs på en specifik fallorganisation och bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien undersöks de strukturer och processer för roller, kommunikation och beslutsfattande som återfinns inom organisationen. Även hur organisationsstrukturen i sin helhet påverkar medarbetarnas trivsel och engagemang undersöks. Den insamlade datan analyseras med hjälp av tematisk analys och med Mary Parker Folletts managementteori som teoretisk referensram. Resultaten från studien visar att den chefslösa organisationen kan fungera genom implementering av strukturer såsom tvärfunktionella team och coachning. Vidare illustreras de olika forum och processer som används för kommunikation och beslutsfattande inom organisationen. Resultaten belyser att användningen av dessa beror på kontext och att de roller som finns i organisationen också är något som är flytande. Slutligen påvisar studiens resultat att organisationsstrukturen generellt har en positiv påverkan på medarbetarnas trivsel och engagemang. Studien mynnar ut i slutsatsen att den chefslösa organisationsstrukturens lämplighet och effektivitet beror på situation.

Studien syftar till att studera och bidra med kunskap om vilka uppfattningar medarbetare har om hållbart medarbetarengagemang, och dess betydelse för att stanna i en kommunal verksamhet. Syftet preciseras genom två frågeställningar; Hur uppfattar medarbetare hållbart medarbetarengagemang i den studerade kommunala verksamheten? Vilka uppfattningar har medarbetare om förutsättningar som främjar deras engagemang att vilja stanna kvar i den kommunala verksamheten? Studien har en fenomenografisk forskningsansats där data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Resultatet visade att medarbetarengagemang uppfattades som ett viktigt fenomen i arbetet, som kan förstås utifrån medarbetarens inre och yttre förutsättningar. De inre förutsättningarna kan kopplas till medarbetarnas personliga vilja och till ett personligt ansvar. Yttre förutsättningar är aspekter som organisationer och chefer kan bidra med och tillhandahålla för att medarbetarnas engagemang ska bli hållbart. De yttre förutsättningarna som identifierades var arbetsrelationer, arbetsmiljö, lärande-, utveckling- och karriärmöjligheter samt arbetsuppgifter. / The study aims to study and contribute knowledge about what perceptions employees have about sustainable employee engagement, and its importance to stay in a municipal operation. The purpose is specified through two research questions; How do employees perceive sustainable employee engagement in the studied municipal operations? What perceptions do employees have about conditions that promote their commitment to wanting to stay in municipal operations? The study has a phenomenographic research approach where data has been collected through ten semi-structured interviews with employees within a municipal operation. The result showed that employee engagement was perceived as an important phenomenon in work, which can be understood based on the employee's internal and external conditions. The internal conditions can be linked to the personal will of the employees and to personal responsibility. External prerequisites are aspects that organizations and managers can contribute to and provide in order for employee engagement to be sustainable. The external conditions that were identified were work relations, work environment, learning, development and career opportunities, and work tasks.

Hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro är vanligt förekommande inom kommunala verksamheter och däribland inom utbildningsförvaltningarna. En specifik kommun med denna problematik har den senaste tiden försökt att komma till rätta med problemet genom att försöka öka medarbetarengagemanget. En förhoppning fanns i organisationen att genom ökat medarbetarengagemang skapa en bättre social hållbarhet. Denna studie syftar till att studera hur förskolecheferna i en kommunal verksamhet skapar förutsättningar för att ett medarbetarengagemang ska möjliggöras i organisationen. Förskolans verksamhet och förutsättningar har studerats genom tidigare forskning för att klargöra hur arbetssituationen ser ur för pedagogerna. Denna arbetssituation som visat sig vara tuff för pedagogerna har skapat konsekvenser för förskolecheferna i sitt arbete med medarbetarengagemang. Det har även studerats vilket stöd förskolecheferna kan komma att behöva för att göra det möjligt. Sex förskolechefer i den kommunala verksamheten intervjuades i studien. Genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär har empiri samlats in och sammanställts tillsammans med teorier som krav-kontrollmodellen samt Alvessons traditionella Lewins trestegsmodell om förändringsprocesser. Tidigare forskning inom området engagemang har även tillämpats för att kunna förklara upplevelsen hos förskolecheferna. Studien visar att förskolecheferna arbetar i linje med vad forskning anser bidrar till ökat engagemang. Det framkom att verksamheten inom förskolan tenderar att skapa rollkonflikter för förskollärare då de får svårigheter att prioritera sin tid för administrativa uppgifter samtidigt som de ska finnas där för sina barngrupper. Det visade sig även att stram ekonomi och bristande tid försvårar förskolechefernas möjlighet till att engagera sina medarbetare. Av resultatet framgår det att förskolecheferna anser att deras närvaro är viktigt för medarbetarna och därmed måste även antal medarbetare per chef beaktas av kommunen då förutsättningarna mellan de olika förvaltningarna skiljer sig. Det framkommer också skilda meningar från förskolecheferna gällande ett arbetssätt med tydligare ramar gentemot frihet under ansvar. Därav anses medarbetarengagemang vara ett komplext arbete för en organisation att arbeta med då alla individer engageras av olika saker vid olika tillfällen.

No description available.

Purpose: The purpose of this study is to contribute to our knowledge of organizational change by investigating an employee perspective and comparing with the managerial perspective of department X at Scania. Theory: This study applies Kurt Lewin's three-step model for change. Then a model that illustrates employee commitment that is called the TRY-Change model. Finally the linear model of communication demonstrates that problems may occur due to lack of communication. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used as this method was considered most appropriate for this study. Interviewers were chosen by a convenience selection. The primary data has been collected through semistructurated interviews and the secondary data consists of scientific articles and literature. Conclusions: The conclusions of the study shows that there are differences in how employees experienced the organizational change compared to the managers' experience. Employees did not think that they were involved and they also thought there was a lack of communication, something that the managers thought worked well.

Enligt en studie som Gallup (2017) genomfört är det endast 14 % av alla medarbetare i Sverige som upplever aktivt engagemang i förhållande till sitt arbete. Detta skapar en negativ påverkan ur en ekonomisk aspekt men även för arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt var syftet med den här studien att undersöka samband mellan SKR:s mätverktyg för hållbart medarbetarengagemang och vad forskningen menar har störst påverkan på motivation. Vidare avsåg studien även att studera kännetecken för medarbetarskap i verksamheter med högt engagemangsindex och se hur detta kunde mätas.   I teorikapitlet lyftes teori kring kvalitetsutveckling, medarbetarskapet utifrån Velten et al. (2017) tre pelare, som anses vara grunden för arbetsglädje och avslutningsvis de faktorer som enligt forskning anses ha störst inverkan på motivation (mening, självbestämmande kompetens och inflytande).   Urvalet för studien var arbetsgrupper som uppmätt högt värde på engagemangsindex 2020. Studien var av designen fallstudie och har använt flera metoder i datainsamlingen. En kvalitativ del av studien genomfördes genom en granskning av HME - modellens index för hållbart medarbetareengagemang (HME) och fyra intervjuer, i den kvantitativa delen gjordes en enkätstudie.   Av resultatet framkommer att tre av sex påståenden i mätverktyget HME inte anses ha stöd i forskning kring motivation. Medarbetarskapet i verksamheter med högt HME kan sammanfattas genom tre huvudområden med två till fyra delområden. Studiens slutsats var att dessa kännetecknas av faktorer som kan knytas till Velten et al. (2017) tre pelare men även till de faktorer som enligt forskning har störst påverka på motivation. Den kvalitativa studien valideras genom enkätstudien som också visar att medarbetarskapet kan mätas genom det verktyg som studien utvecklat. / According to a study by Gallup (2017), only 14% of all employees in Sweden experience engagement in relation to their work. This creates a negative impact from an economic aspect but also on the work environment. With this as a starting point, the purpose of this study was to investigate the relationship between SKR's measurement tool for sustainable employee engagement (HME) and what the research believes has the most significant impact on motivation. Furthermore, the study also intended to study the characteristics of employees in companies with a high commitment index and see how this could be measured.   The theory chapter highlights the theory of quality development, the collaboration based on Velten et al. (2017) three pillars, which are considered to be the basis for job satisfaction and finally, the factors that, according to research, are considered to have the most significant impact on motivation (meaning, self-determining competence and influence).   The sample for the study was working groups that measured high value on the engagement index 2020. The study was by design a case study and has used several methods in the data collection. A qualitative part of the study was conducted by reviewing the HME model's index for sustainable employee engagement (HME) and four interviews. In the quantitative part, a questionnaire study was conducted.   The results show that three out of six statements in the measurement tool HME are not considered to support research on motivation. Employeeship in organizations with a high HME can be summarized through three main areas with two to four sub-areas. The study concluded that these are characterized by factors that can be linked to Velten et al. (2017) three pillars and the factors that, according to research, have the most significant influence on motivation. The qualitative study is validated through the questionnaire study, which also shows that employeeship can be measured through the study's tool. / <p>2021-06-06</p>