No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap. Förskolans ekonomiska situation bidrog också till vilken mat man kunde erbjuda barnen. Förskolecheferna ansåg att ett sätt var att laga så mycket mat som möjligt från grunden, först och främst för att kunna hålla matkostnaderna nere. De var även noga med att göra barnen delaktiga och få förståelse för sin egen kost.Slutsatsen visade att det trots regelbunden kontakt, fanns brister i kommunikationen mellan förskolechefer och kökspersonal samt brist på tydliga ramar och riktlinjer för vad som ska följas i arbetet. Förskolechefen och kökspersonalen bör ha en gemensam uppfattning kring i vilken omfattning riktlinjerna ska eller bör följas för att uppnå en god standard på maten. Förskolans ekonomiska situation hade en stor betydelse för kökspersonalens planering av matinköp. Hade förskolan en stram budget, var ett sätt för att få ner kostnaderna att laga mat från grunden och byta ut dyrare livsmedel. Alla förskolor var måna om att barnen skulle få i sig näringsriktig mat av god kvalité. / The aim of the study was to observe how preschools apply nutritional guidelines in order to promote healthy eating habits among children. The method used was a qualitative approach in which five preschool heads and five kitchen staff in a community in the eastern part of Sweden were interviewed. To participate in the study, all food preparation and menu planning had to be done by the preschool themselves. Preschools not meeting the requirements were eliminated, and the remaining preschools, fifty in total, were randomly selected.The results of the research showed that it was the head of the preschool who was responsible for upholding the National Food Administration guidelines; however, the responsibility was delegated to the kitchen staff with expertise in nutrition. The economic situation of each preschool affected the nutritional value of the food being served.The conclusion showed that despite regular contact, there was a lack of communication between the preschool managers and kitchen staff. The economic situation had a great impact on the kitchen staff regarding planning and grocery shopping. If the preschool had a tight budget, a way to cut costs was to cook from scratch and replace more expensive foods. All respondents were eager to serve the children nutritious food of good quality.

Denna studie utgår från implementeringsteorin men är omarbetad utefter studiens syfte, som är att undersöka vilka möjligheter, så som kompetensutveckling, resurser samt stöttning, förskolechefer erbjuder sina anställda pedagoger. Detta för att pedagogerna i sin tur ska ha möjlighet att arbeta med barns lärande, vad det gäller konflikthantering. Frågeställningarna är utformade efter syftet och lyder som följande: ”Vilken kompetensutveckling har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilka resurser har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilken stöttning har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda för att arbeta med barns lärande, kring konflikthantering?”Empirin samlas in från tre olika intervjuer med tre förskolechefer, intervjuerna spelas in via ljudupptagning. Det insamlade materialet tematiseras och sedan analyseras och tolkas det med hjälp av hermeneutik. Utifrån resultatet och diskussionen är slutsatsen att förskolechefer har förståelsen att de möjliggör kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser. Dock styrs detta utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Just nu är det ingen av förskolecheferna som har förståelsen att deras pedagoger har behov av kompetensutveckling om barns konflikthantering. Det synliggörs även att en av förskolecheferna möjliggör resurser i form av tid, till att läsa litteratur som handlar om barns konflikthantering, det är även en förskolechef som erbjuder reflektionstid kring ämnet. Vidare visas det att förskolechefernas förståelse visar att de stöttar sina pedagoger i barns konflikthantering genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten.

Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap. De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts. Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik. Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar. Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.

Arbetsmiljöverkets rapport från år 2012 visar att det finns brister i arbetsmiljön på förskolan och att många förskollärare upplever hög arbetsbelastning. Stress hos förskolans pedagoger är ett omtalat ämne i tidningar, nyhetsinslag och sociala medier. Därför syftar studien till att undersöka förskollärares upplevelse av stress för att ta reda på vilka stressfaktorer som kan finnas i samband med förskolans rutinsituationer samt om dessa stressfaktorer går att förebygga. För att få en helhetsbild inkluderas både förskollärares och förskolechefers perspektiv. Rutinsituationer på förskolan är de aktiviteter som återkommer dagligen för både barn och pedagoger. Studien grundas i ett psykosocialt perspektiv och omfattar kvalitativa intervjuer med nio förskollärare och tre förskolechefer. Ett psykosocialt perspektiv innebär att titta på individen i sitt sociala sammanhang där det sker ett samspel mellan individ och miljö. I studien framkommer bland annat att förskollärare upplever att matsituationen kan vara stressig och att förskolechefer delar denna bild. Det framkommer även att rutinsituationer kan omorganiseras för att förebygga stress, till exempel kan barnen tas emot utomhus vid lämning på morgonen. Studiens resultat pekar på att det finns stressfaktorer i rutinsituationer som både förskollärare och förskolechefer har svårt att påverka.

Studiens syfte är att belysa  förskolechefens syn på specialpedagogens uppdrag som kvalificerad samtalspartner. I studien intervjuar vi sex förskolechefer från tre olika kommuner om deras syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner. Dels undersöker vi i vilket sammanhang specialpedagogen fungerar som kvalificerad samtalspartner men också vad dessa samtal innehåller. Vi undersöker även vilken syn förskolechefen har på relationen mellan förskolechef och specialpedagog samt vilka möjligheter och hinder de kan se med handledning.    Enligt skollag och styrdokument finns ingen uttalad roll för specialpedagogens uppdrag och i vårt resultat ser vi att förskolecheferna har svårigheter med att beskriva begreppet kvalificerad samtalspartner. Forskning visar också att ledarnas roll i att styra den specialpedagogiska verksamheten har betydelse för hur verksamheten utvecklas. Både i forskning och i vårt resultat anges att begreppet är otydligt och svårt att beskriva vilket gör ämnet viktigt att studera.   Resultatet visar på att handledning oftast sker vid akuta behov. Innehållet i handledningen ses då ur ett kategoriskt perspektiv då det enskilda barnet hamnar i fokus.   Systemteoretiskt perspektiv på handledning har använts för att analysera resultatet.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskolechefer samt fyra förskollärare uppfattar undervisning i relation till förskolans verksamhet. Som metod i denna studie, används kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskolecheferna definierar att undervisning kan ske både spontant och utifrån målstyrda processer medan förskollärarna anser att undervisning enbart kan ske utifrån målstyrda processer. Slutsatsen av denna studie visar att undervisningsbegreppet behövs bearbetas och arbetas med systematisk inför implementeringen av den nya läroplanen.

No description available.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ́s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate. The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista. The purpose has been examined from three perspectives: Where in the organization does the pedagogista belong? How is the pedagogista ́s mission defined? How is the pedagogical leadership distributed between the pedagogista and the head of the preschool? The methods used for gathering empirical data have been three. First of all, seven pedagogistas and their respective heads have been interviewed. Secondly, the teach- ers at the schools in question have answered an inquiry. Finally, the written mission statements of the pedagogistas have been analysed. The results show that the pedagogista has a middle role between the head and the teachers. This middle role requires professional flexibility as well as loyalty towards all parties. Furthermore, the pedagogista ́s mission is, in short, to support and lead the teachers ́ learning, as well as to support both the teachers ́ and the head ́s systematic work on quality. The leadership of the heads resembles a transformational leadership, while the pedagogista clearly has an instructional leadership, which could very well be defined as distributed pedagogical leadership. The conclusion is, however, that the mission of the pedagogista is indistinct. It would probably gain from being more distinctly expressed by the head, as well as systematically followed up. The acknowledgement of the pedagogista ́s leadership could be a key to increasing the legitimacy of the pedagogista.

Tidigare forskning har undersökt vad föräldrar och förskollärare anser om barns modersmål i förskolan, däremot visar studier att det behövs forskning om förskolechefers betydelse för barns lärande och utveckling. Därför vill vi med detta examensarbete undersöka och synliggöra vad förskolechefer framhåller som särskilt viktigt gällande arbetet med modersmål i förskolan. Examensarbetet har utgått från semistrukturerade intervjuer med fyra förskolechefer i södra Sverige. Vi har utgått från en socialkonstruktionistiskt teori där vi har valt inriktningen diskurspsykologi, som är relevant utifrån vårt syfte då vi är intresserade av hur förskolechefer använder sig av språket när de resonerar kring barns modersmål. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en positiv inställning till arbetet med barns modersmål men att majoriteten av förskolecheferna talar om olika utmaningar med arbetet av modersmål i förskolan. Dessutom framkommer det i resultatet att tre av fyra förskolechefer anser att förskollärare behöver kompetensutveckling inom arbetet med barns olika modersmål. Slutsatsen av detta examensarbete är att förskolechefer bekräftar vikten av barns modersmål men att det inte prioriteras av alla på grund av olika anledningar.