Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap. Förskolans ekonomiska situation bidrog också till vilken mat man kunde erbjuda barnen. Förskolecheferna ansåg att ett sätt var att laga så mycket mat som möjligt från grunden, först och främst för att kunna hålla matkostnaderna nere. De var även noga med att göra barnen delaktiga och få förståelse för sin egen kost.Slutsatsen visade att det trots regelbunden kontakt, fanns brister i kommunikationen mellan förskolechefer och kökspersonal samt brist på tydliga ramar och riktlinjer för vad som ska följas i arbetet. Förskolechefen och kökspersonalen bör ha en gemensam uppfattning kring i vilken omfattning riktlinjerna ska eller bör följas för att uppnå en god standard på maten. Förskolans ekonomiska situation hade en stor betydelse för kökspersonalens planering av matinköp. Hade förskolan en stram budget, var ett sätt för att få ner kostnaderna att laga mat från grunden och byta ut dyrare livsmedel. Alla förskolor var måna om att barnen skulle få i sig näringsriktig mat av god kvalité. / The aim of the study was to observe how preschools apply nutritional guidelines in order to promote healthy eating habits among children. The method used was a qualitative approach in which five preschool heads and five kitchen staff in a community in the eastern part of Sweden were interviewed. To participate in the study, all food preparation and menu planning had to be done by the preschool themselves. Preschools not meeting the requirements were eliminated, and the remaining preschools, fifty in total, were randomly selected.The results of the research showed that it was the head of the preschool who was responsible for upholding the National Food Administration guidelines; however, the responsibility was delegated to the kitchen staff with expertise in nutrition. The economic situation of each preschool affected the nutritional value of the food being served.The conclusion showed that despite regular contact, there was a lack of communication between the preschool managers and kitchen staff. The economic situation had a great impact on the kitchen staff regarding planning and grocery shopping. If the preschool had a tight budget, a way to cut costs was to cook from scratch and replace more expensive foods. All respondents were eager to serve the children nutritious food of good quality.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide. Därefter analyserades materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen upplevde att ett personligt engagemang kombinerat med möjligheter till flexibilitet i arbetet var en förutsättning för att tillgodose patientens individuella behov, att det fanns en ambivalens kring serveringssystemet, samt en problematik kring tillämpningen av FAMM - modellen. Slutsats Ett fortsatt arbete med FAMM - modellen kan lyfta befintlig kunskap hos både köks- och omvårdnadspersonal och vidareutveckla denna, främst genom att belysa kunskap som lätt tas för given och som kan vara svåra att ge och få uppskattning för.

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på:</p><p>-          Positiva och negativa aspekter</p><p>-          Feedback</p><p>-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagna</p><p>Datainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.</p><p>I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv.</p><p>Positiva aspekter:</p><p>-          Social gemenskap med medarbetare och intagna</p><p>-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna</p><p>-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagning</p><p>Negativa aspekter: </p><p>-          Stress</p><p>-          Tunga lyft</p><p>-          Bristfälligt chefsstöd</p><p>-          Gränssättning mot intagna</p><p>Kökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.</p><p>Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. </p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på: -          Positiva och negativa aspekter -          Feedback -          Matens och kökets betydelse för organisation och intagna Datainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval. I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv. Positiva aspekter: -          Social gemenskap med medarbetare och intagna -          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna -          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagning Negativa aspekter:  -          Stress -          Tunga lyft -          Bristfälligt chefsstöd -          Gränssättning mot intagna Kökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt. Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar.