Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation?   Nivå: C–Uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pontus Eriksson & Aram Amein Handledare: Per–Arne Wikström Datum: 2013-08   Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.     Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare. Med grund i problemformuleringen har valen gjorts i den teoretiska referensramen. Vetenskaplig forskning och litteratur som ansetts relevant har valts ut med bakgrund mot syftet.   Resultat och slutsats: Denna studie har visat att en ledares kommunikationsstil påverkar de anställdas bild av dennes prestation. Det har också visats att en viss kombination av specifika kommunikationsstilar skapar en viss bild av ledarens prestation. Ledare som har kunskap för detta område skapar sig större förutsättningar för att effektivt kommunicera med sina anställda. Vi tycker att tillämpning av detta område i ledarskapsutbildningar tillför ytterligare dimensioner i lärandet om ledarskapskommunikation. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning på detta område skulle kunna genomföras genom att utföra deltagande observationer på företag och styra ledarens val av kommunikationsstilar. Jämförelse skulle göras genom intervjuer med de anställda ett flertal gånger under denna period för att sedan sammanställa resultatet.   Uppsatsens bidrag: Identifierat vad specifika kommunikationsstilar har för påverkan på de anställdas bild av ledarens prestation.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod. Datan samlades in med hjälp av strukturerade enkäter som sedan kvantitativt analyserades i statistikprogrammet SPSS där samband mättes mellan de egenskaper som kännetecknar de olika kommunikationsstilarna och kön. Resultatet visade att hypotes ett skulle förkastas och hypotes två bekräftas. Hypotes ett av den anledningen att de manliga cheferna visade sig tillhöra främst både den pådrivande och vänliga stilen med mycket liten övervikt i förhållande till den analytiska och uttrycksfulla. Hypotes två bekräftades av den anledningen att de kvinnliga cheferna främst visade sig tillhöra de vänliga och uttrycksfulla kommunikationsstilarna med mycket stark övervikt. De flesta egenskaper går dock inte att koppla till kön med någon större säkerhet utan resultatet fungerar mer som en fingervisning. Dock fann vi tre egenskaper som med stor säkerhet kan kopplas till kön. Dessa egenskaper var känslosam, lättsam och utåtriktad, som alla var starkt kännetecknande för de kvinnliga cheferna. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Medarbetarengagemanget världen över anses vara förhållandevis lågt (Gallup, 2017). Tidigare vetenskapliga studier påpekar till exempel arbetsmiljö, erkännande av den enskildes arbete, det sociala klimatet på arbetsplatsen, påverkan av personlighet samt tillfredsställelse med intern kommunikation som essentiella för ett gott medarbetarengagemang på arbetsplatsen. Respondenterna (N=52) i denna studie rekryterades huvudsakligen via mail och sociala medier, både kommunala verksamheter och större privata företag kontaktades. Respondenterna fick lämna svar om deras egen upplevelse kopplat till aktuellt undersökningsområde utifrån ett digitalt utformat frågeformulär. Resultaten visade att om man som medarbetare upplevde att man blev kommunicerad till genom eftertänksamhet och konsistenta budskap, blev delaktig i samt kontinuerligt upplyst om organisationen genom tydligt förmedlad information var det de viktigaste delarna för ett gott medarbetarengagemang på arbetsplatsen. Funna samband mellan intern kommunikation och engagemang bidrog till att slutsatser kunde dras om att den förmedlade kommunikationens innehåll och struktur hade betydelse för medarbetarens upplevda engagemang. Korrelationer mellan kommunikationsstil och engagemang visade att endast frågvis kommunikationsstil hade ett signifikant samband med medarbetarengagemang. Denna studie kunde i förhållande till tidigare vetenskapliga fynd ge stöd för att det finns samband mellan medarbetarengagemang, nöjdhet med intern kommunikation samt kommunikationsstil.

No description available.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeFörmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet.Teoretisk ramJag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen. Pangazi, Prusuk och Vincent (2005) menar att teacher talk, lärarens språk, är oerhört viktigt men också en av de svåraste utmaningarna för en lärare. Ericsson (2006) menar att många forskare ser uppmärksamhetsförmåga som någonting som finns inuti barnet och som utvecklas genom mognad. Ericsson menar att det finns väldigt lite forskning kring relationen mellan lärarnas sätt att kommunicera och barnens förmåga till uppmärksamhet. Kadesjö (2001) menar att pedagogernas förhållningssätt är mycket viktigt i bemötande av barn i koncentrationssvårigheter. Lyberg Åhlander (2011) menar att det är oerhört viktigt att läraren med når fram till barnen med sin röst. Hon har kommit fram till att såväl röstkvalité som talhastighet har betydelse för elevernas förståelse. Prusuk (2005) menar att ett effektivt lärarspråk sällan är en ärftlig skicklighet utan någonting som kan övas upp genom att studera skickliga, erfarna lärares språkmönster för att sedan själv öva in dessa. Bruce, Hansson och Nettelbladh (2007) menar att olika stilar och strategier har olika användning och syfte och passar olika barn, såväl som olika föräldrar och professionella.MetodUndersökning är gjord utifrån ett etnografiskt perspektiv och är av kvalitativ karaktär för att kunna studera ett fenomen från olika håll. I undersökningen har tre observationer genomförts på en förskoleavdelning. Observationerna spelades in på video och analyserades i efterhand enligt ett observationsschema. Förutom observationer genomfördes också intervjuer med pedagoger och barn på avdelningen.Resultat och analysI undersökningens resultat framträdde ett antal olika kommunikationssätt där jag kunde urskilja tre olika kommunikationsstilar. Jag valde att kalla dessa kommunikationsstilar för den styrande, den lyssnande och den stöttande kommunikationsstilen. De olika kommunikationsstilarna har olika karaktärer som leder till olika beteenden och resultat hos såväl barn som pedagog. Genom pedagogers medvetenhet och kunskap om olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan så får pedagogen en didaktisk färgpalett. Pedagogen kan på så sätt göra ett delvis medvetet val kring den kommunikationsstil som passar bäst beroende på tidpunkten, situationen, barngruppen och pedagogens intentioner. Pedagogens kommunikationsstil är på så vis inte konstant utan är situationsberoende och kan förändras över tid. Därför är det av vikt att pedagogen genom sin grundutbildning och fortbildning får möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan.Specialpedagogiska implikationerDet är av specialpedagogiskt intresse att arbeta proaktivt och framåtsyftande med att optimera förutsättningarna för utvecklingen av exekutiva funktioner där uppmärksamhetsförmåga är en central aspekt och en viktig förutsättning för allt lärande. / Research objective and questionsThe aim of this study was to get insight about teachers’ communicative style and its possible connections to children’s ability to pay attention. The research questions are about teachers’ communication style during the daily lesson in preschool class and possible connections to children’s ability to focus, and teachers’ and children’s thoughts about communication and attention.MethodologyThis is a qualitative study with an ethnographic, holistic approach. Three preschool observations has been made in this study. The observations were video-recorded and analyzed in retrospect, following an observation scheme. Interviews with teachers and children were made as a complement to the observations.Theoretical frameworkThis research takes a socio-cultural approach. Vygotskij (1995) states that all learning is situated. Pangazi, Prusuk and Vincent (2005) claim that teacher talk is very important but also one of the most difficult challenges for a teacher. Ericsson (2006) argues that there is not much research about the relation between teachers’ ways of communication and children’s ability to pay attention. Kadesjö (2001) states that the teacher’s approach is of a significant importance for children with attention deficit disorder. Lyberg Åhlander (2011) claims that it is very important that the teacher can reach out to the children with the voice. The researcher has found out that quality of voice as well as voice speed is significant for children’s comprehension. Prusuk (2005) states that an efficient teacher language rarely is an hereditary skill, it is an ability that can be exercised by studying and imitating the language patterns of skilled teachers with long experience. Bruce, Hansson and Nettelbladh (2007) argue that different styles and strategies are useful for different purposes and suit different children as well as parents and professionals.Results and ConclusionsSeveral ways of communication could be noticed during this study, among them I could distinguish three different communication styles. I chose to name them the Conductive, the Listening and the Supporting communication style. The different communication styles have different characters and lead to different behaviors and results among the students as well as the teachers. With knowledge and consciousness about different communication styles and their influence on the ability to pay attention, teachers will be given a didactical palette of colors. In this way the teachers have the possibility to choose the communication style that suits them best, taking notice to time, situation, class and teacher’s intentions. The teacher’s communication style is variable and can be changed due to the situation and over time. That’s why it is very important that all teacher’s during their education training will be given the possibility to learn and reflect about different communication styles and their connection to children’s ability to pay attention and focus.Implications for Special EducationWorking proactively and forward-looking to optimize the conditions for development of executive functions where attention and focus are central aspects is of special educational interest and an important condition for learning.

Speech and language pathologists working with aphasia therapy regularly encounter close relatives of people with aphasia. A common observation is that close relatives discern a connection regarding how the person with aphasia manages communication difficulties, related to their communication style before suffering from stroke. It is uninvestigated whether premorbid communication style and functional communication in people with aphasia are related to each other. This study aims to explore if there is a relationship between premorbid communication style, cognitive functioning, and post-stroke functional communication in people with aphasia. Premorbid communication style, functional communication and cognitive functions were measured in 47 participants with severe aphasia. Correlation analyses were used to examine if these areas are related to each other. No relationship could be demonstrated between communication style and functional communication, which could be explained by the unreliable measurements that was used to measure communication style. However, there was a statistically significant positive relationship between cognitive function and functional communication. Additional research is needed to reliably measure communication style in future studies. This study contributes valuable information for continued research examining the relationship between premorbid communication style and functional communication in people with aphasia. / Logopeder som arbetar med afasibehandling möter ofta närstående till personer med afasi. En vanlig observation är att närstående ofta noterar en koppling gällande hur personen med afasi hanterar kommunikationssvårigheterna relaterat till sin kommunikationsstil före insjuknande i stroke. Det är outforskat huruvida premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation hos personer med afasi är relaterade till varandra. Denna studie syftar till att utforska om det finns ett samband mellan premorbid kommunikationsstil, kognitiva funktioner och funktionell kommunikation för personer med afasi. Premorbid kommunikationsstil, funktionell kommunikation och kognitiva funktioner har mätts på 47 deltagare med grav afasi. Korrelationsanalyser har använts för att undersöka om det finns ett samband mellan dessa domäner. Inget samband kunde påvisas mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation, vilket skulle kunna förklaras av de mindre tillförlitliga mätningarna som gjordes för att mäta kommunikationsstil. Däremot fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan kognitiv funktion och funktionell kommunikation. Ytterligare forskning behövs för att kunna mäta kommunikationsstil med pålitliga resultat. Denna studie bidrar med värdefull information inför fortsatt forskning om sambandet mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation för personer med afasi.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Huvudsyftet med studien har varit att utvärdera hur en fem timmar lång kommunikationsutbildning riktad till sjukgymnaster på habilitering påverkar sjukgymnasternas kommunikativa stil i interaktion med barn/ungdomar som på grund av cerebral pares saknar tal. Utbildningen utformades som en inlärningsmodell i åtta delmoment (åttastegsmodellen). I utbildningen och studien ingick sex habiliteringssjukgymnaster som interagerade med var sitt barn/ungdom som till följd av cerebral pares kommunicerar med alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) i form av kommunikationskartor. Interaktionen videofilmades vid tre separata tillfällen: en inspelning före utbildning, en inom två veckor efter utbildningen samt en sista filmning tre månader efter avslutad utbildning. Analys av videomaterialet gjordes med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Analysformuläret KOMMUNIKATIV användes för att analysera sjukgymnasternas kommunikation och kompletterades med en mer detaljerad kvalitativ samtalsanalys (Conversation Analysis, CA) där interaktionen mellan individerna analyserades. Utöver detta besvarade sjukgymnasterna en enkät. Utbildningens utformning baserades på tidigare forskning i form av av miljömodifierande strategier, responsiv kommunikationsstil samt AKK-modell i form av att pekprata. Resultatet av KOMMUNIKATIV påvisade en statistiskt signifikant förändring av sjukgymnasternas kommunikativa beteende efter avslutad utbildning. Det fanns även en fortsatt mätbar, men inte statistiskt signifikant, förändring mellan andra och tredje mättillfället. Sjukgymnasterna möjliggjorde, efter utbildning, att barnen/ungdomen i större utsträckning kunde kommunicera med sin kommunikationskarta. De pekpratade i större utsträckning och var mer lyhörda för barnets/ungdomens kommunikation. Endast en av tio kommunikativa förmågor som analyseras i KOMMUNIKATIV försämrades: sjukgymnastens förmåga att förtydliga sig. Samtalsanalysen bekräftade den kvantitativa analysen på flera sätt och visade att barnet/ungdomen efter utbildning anpassade sig till sjukgymnasternas förändrade beteende och uttryckte sig i längre fraser. Interaktionsmönstret ändrades från att före utbildning vara mer styrt av sjukgymnasten till att barnet/ungdomen efter utbildning kunde införa nya ämnen och delta i reparerande sekvenser. Samtalsanalysen visade även hur sjukgymnasterna ändrade sin användning av en engagerad röstkvalitet. Före kursen användes den i flera olika kontexter, inklusive problematiska kommunikativa kontexter där den snarare förvärrade problemen. Efter kursen varierade sjukgymnasterna sina strategier för att lösa olika typer av problematiska situationer, och undvek därmed i högre grad kommunikativa problem. Åttastegsmodellen som provades i genomförandet av kursen var framgångsrik på två olika sätt. Dels medgav den att varje deltagare fick en individuell målsättning baserad på en förmätning, och dels medförde modellen ett aktivt lärande vilket bidrog till att befästa den nya kunskapen. En slutsats av utvärderingen är att en interventionsutbildning enligt åttastegsmodellen med fördel kan användas för att lära ut kommunikativa strategier till habiliteringspersonal. / The main purpose of this study was to examine how a five hour communication course given to physiotherapists working at a habilitation center changes their communication when interacting with non-speaking children and teenagers with cerebral palsy. An instructional model for teaching learning strategies in eight steps was tested. Six physiotherapists took part of a five hour communication course on three occasions. The course contained receptive communication, environmental arrangements and aided language stimulation as suggested by previous research. Interaction between physiotherapist and child/teenager communicating with a communication board was videotaped just before the course, within two weeks after the course and also three month later. The course was analyzed using a combination of quantitative and qualitative methods. KOMMUNIKATIV is a quantitative method measuring ten communication abilities of the physiotherapists. Conversation Analysis (CA) was used as a detailed qualitative complementary analysis to KOMMUNIKATIV in order to examine the interaction between physiotherapist and child/teenager. Results from KOMMUNIKATIV showed a statistically significant change within two weeks after the course. Continued changes were measured between the second and the third point of measure but that change was not statistically significant. These results strongly indicate that the physiotherapists adopted a more receptive communication style after the course. They made it possible for the child/teenager to communicate with the communication board and they increased the number of AAC-modeling. One aspect, the physiotherapists’ ability to simplify the communication, declined from the first to the second and third point of measure. The child´s/teenager´s communication adapted in some ways to the changed communicational behavior of the physiotherapists. After the course, the child/teenager used longer phrases and started to make repairs. The detailed interaction analysis verified the change in communicative behavior in several ways. One significant change was the way the physiotherapists used an engaged voice quality to encourage the child/teenager to respond to requests for action. Before the course this voice quality was used in many different contexts, including communicatively problematic contexts, where it increased the problems. After the course the physiotherapists used a more varied set of strategies to solve problematic situations, thereby avoiding communicative problems. The instructional model for teaching communicative strategies in eight steps that was used in the study was successful in two ways. Firstly, the model provides the possibility to set individual goals for each member based on preassessments. Secondly, this model enables active learning which seem to consolidate the new ability. A conclusion from the evaluation of the eight step model is that it can be used for teaching communicative strategies to professionals.