• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

EMOJIER I EN NYHETSKONTEXT PÅ SOCIALA MEDIER : Läsarens uppfattning av P3 Nyheters trovärdighet, objektivitet och professionalitet.

Alvarsson, Amanda, Orvegård, Gunnar January 2021 (has links)
The usage of emojis in marketing strategies and as a digital and social shortcut for emotional response has risen significantly since their creation and subsequent launch in the late nineties. With over three thousand emojis available as of 2019 and, according to Facebook, over five billion sent each day on their instant messaging service, the breadth of their influence and societal importance is unquestionable.  Recent studies have shown that certain aspects of consumer marketing are positively influenced by the usage of emojis but in the context of news correspondence the field of study regarding the use of emojis has large gaps. This study aims to investigate whether or not the use of emojis in a news context can affect the readers’ interpretation and perception of a text and by extension, the writer or news outlet associated with said text.  This study was conducted as an experimental survey in which two groups each consisting of 33 university students were asked to grade the trustworthiness, objectivity and professionalism of four fabricated social media news posts. One group had line breaks in the texts of the social media posts consisting of emojis and the other group did not. Subsequent analysis of the data shows that it could be possible to affect the readers’ interpretation and perception of a text by way of emoji usage. There are however an abundance of factors that, when juxtaposed and analysed, could be the reason for the respondents differing interpretations of the texts.
2

Avtalsbunden genom emojis? : Om digitala uttryckssymboler som tolkningsdata för avtalsbundenhet

Nyberg Altman, Sophia January 2019 (has links)
I uppsatsen har behandlats vilka förutsättningar det finns enligt svensk rätt för avtalsbundenhetatt uppstå genom kommunikation baserat på emojier. För att uppnå uppsatsens syfte har utretts(1) hur avtalsmekanismen fungerar traditionellt och digitalt, (2) om det finns tillbörligaalternativa former för avtalsslut, (3) hur emojin ter sig som tolkningsdata för avtalsbundenhetoch (4) om avtalstolkning kan reda ut eventuella svårigheter i att tolka emojin. Eftersom svaretpå uppsatsens syfte ej har gått att finna direkt i rättskällorna har endast svarsförslag kunnatpresenteras. I diskussonen har redogjorts för att att emojin som bärare av data, med en vissosäkerhet för tydlighetsrekvisitet, tycks kunna uppfylla rekvisiten för rättshandlingar. Vidarehar föreslagits att avtalstolkning hjälpa till att fylla ut eventuella hål i förståelsen. Vidare harsvarsförslaget beskrivit att det verkar finnas utrymme för att kommunikation med emojier kanleda till avtalsbundenhet och att om konkludent handlande eller konkludent handlande ikombination med passivitet föreligger ökar den möjligheten ytterligare.
3

Får vem som helst, hur som helst, var som helst, till vem som helst använda emojier : En undersökning om attityder till emojier i informella och formella digitala kommunikationsrelationer / Can emojis be used by anyone, however, where ever, to whom ever? : An attitude study towards the use of emojis in informal and formal computer-mediatedcommunication

NIlsson, Sara January 2018 (has links)
No description available.
4

Inte bara en känsla : En jämförande analys av grafikoners användning och funktion i en Facebookgrupp 2012 och 2022 / Not just an emotion : A comparative analysis of the use and function of graphicons in a Facebook group in 2012 and in 2022.

Stenberg, Elin January 2022 (has links)
Den tekniska utvecklingen bidrar till nya möjligheteter och sätt att kommunicera på nätet. Grafikoner introduceras successivt i Facebook och andra sociala medier och erbjuder nya funktioner för användare. I denna studie görs en jämförande analys av grafikoners användning och pragmatiska funktioner i en Facebookgrupp mellan 2012 och 2022. Syftet är att undersöka och diskutera grafikoners utveckling i en svensk kontext. Analysen är avgränsad till följande grafikontyper: emotikoner, emojier och dekaler. Grafikoner i inlägg och kommentarer analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning om grafikoners funktioner. Funktionerna som identifieras i denna studie är: dekoration, benämning, handling/gest, reaktion och modifikation av ton. Studiens resultat visar att emotikoner endast förekommer i enstaka fall i materialet från 2012 och inte alls i materialet från 2022. Användningen av emojier har däremot ökat avsevärt mellan 2012 och 2022. I materialet från 2012 fyller emotikoner och emojier liknande funktioner, vilka främst är som modifikation av ton och som reaktion. Den vanligaste emojifunktionen i materialet från 2022 är som handling/gest. Resultatet visar en mer varierad användning av emojier i form av typ, placering och funktion 2022 jämfört med 2012. Den breddade användningen indikerar att emojin fortfarande är aktuell och användbar för svenska sociala media-användare 2022. Dekaler finns endast representerade i materialet från 2022 och den vanligaste funktionen är som reaktion på tidigare innehåll. Dekaler används fortfarande i mindre utsträckning än emojier 2022, men det finns indikationer som tyder på att dekalen kommer att följa samma utvecklingskurva som dess föregångare och öka i popularitet över tid.

Page generated in 0.0306 seconds