In this essay we describe the characteristics of the internet language used by senior-level school pupils. Our primary question formulation is: ”Which are the significant features of the youth’s internet language on a morphological, lexical, syntactical and orthographical level?” In order to answer this question we have analyzed 45 text ex-amples which is brought from two different internet forums, Bilddagboken.se and Un-gdomar.se, forums which are widely used by youths. The analysis has been made on a morphological, lexical, orthographical and syntactical level. We have also another question formulation which is: “How is emoticons used in youth’s internet conversa-tions?” Thereby we also study the use of emoticons in the examples we have analyzed.Our conclusion in this essay is that the youth’s internet language is a language that in many cases should be seen as an own language; it should be seen as an entirely new and unique way of communication. Therefore it should not be placed in any of the cat-egories you use to talk about when it comes to linguistic studies.

The aim of this study is to present how English borrowings (loanwords and phrases) are integrated into Swedish grammar and spelling rules. The hypothesis is that borrowings appearing in the unchanged form in Swedish occur much more frequently in internet forums than in press. The study is based on the analysis of a material consisting of around 70 English borrowings found in different entries from one of the largest Swedish online discussion forums, flashback.org. The whole corpus comprises of 661 randomly selected entries. Each of the 70 borrowings appears in every possible spelling variant and grammatical form. The statistics presenting the number of occurrences of a given borrowing come from 38 corpora available at Språkbanken. The material collected from online forums and from the newspapers and magazines, make it possible to compare the quantity of borrowings in these two types of media.  The study consists of a theoretical and a practical part. The former introduces the topic of borrowings while the latter is devoted to the analysis of the specific examples contained in the material.    The theoretical part begins with the presentation of the most popular classifications of borrowings appearing in the linguistic literature. Subsequently, there is a description of the three processes that each borrowed word must undergo before it appears in the recipient's language: the introduction, distribution, and establishment. At last is presented the way in which the grammatical type and the meaning of borrowings change when they enter the recipient's language.    The practical part focuses on the analysis of the examples. The borrowings are divided in nouns, adjectives, verbs and borrowed phrases. The study consists in a thorough investigation of all of the spelling variants and grammatical forms of individual words as well as in an observation of the number/frequency of their occurrence in both media. The study confirmed the hypothesis set out in the beginning, namely, that English borrowings that appear in Swedish in an unchanged form more frequently occur in the online discussion forums than in the press. It is also observed that nouns are the most numerous English borrowings encountered in Swedish, internet forums contain borrowings with a greater number of grammatical forms and spelling variants than the press and the phenomenon of borrowing complete English phrases occurs more often on the online forums than in the press.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

Den tekniska utvecklingen bidrar till nya möjligheteter och sätt att kommunicera på nätet. Grafikoner introduceras successivt i Facebook och andra sociala medier och erbjuder nya funktioner för användare. I denna studie görs en jämförande analys av grafikoners användning och pragmatiska funktioner i en Facebookgrupp mellan 2012 och 2022. Syftet är att undersöka och diskutera grafikoners utveckling i en svensk kontext. Analysen är avgränsad till följande grafikontyper: emotikoner, emojier och dekaler. Grafikoner i inlägg och kommentarer analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning om grafikoners funktioner. Funktionerna som identifieras i denna studie är: dekoration, benämning, handling/gest, reaktion och modifikation av ton. Studiens resultat visar att emotikoner endast förekommer i enstaka fall i materialet från 2012 och inte alls i materialet från 2022. Användningen av emojier har däremot ökat avsevärt mellan 2012 och 2022. I materialet från 2012 fyller emotikoner och emojier liknande funktioner, vilka främst är som modifikation av ton och som reaktion. Den vanligaste emojifunktionen i materialet från 2022 är som handling/gest. Resultatet visar en mer varierad användning av emojier i form av typ, placering och funktion 2022 jämfört med 2012. Den breddade användningen indikerar att emojin fortfarande är aktuell och användbar för svenska sociala media-användare 2022. Dekaler finns endast representerade i materialet från 2022 och den vanligaste funktionen är som reaktion på tidigare innehåll. Dekaler används fortfarande i mindre utsträckning än emojier 2022, men det finns indikationer som tyder på att dekalen kommer att följa samma utvecklingskurva som dess föregångare och öka i popularitet över tid.