Global ETD Search

1	Kan undervisning i nordiska språk vara mer än ”røvkedelig dansk” och ”þungur hnífur”? : En komparativ studie av nordisk språkpolitik som norm och praktik i Sverige och på Island. / Is there more to teaching Nordic languages than “røvkedelig dansk” and ”þungur hnífur”? : A comparative study of language policy for Nordic languages as norm and practise in Sweden and on Iceland. Allberg, Linnea January 2017 (has links) The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons. There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council. Språkgemenskap språkattityder grannspråksundervisning Didactics Didaktik
2	”No, jeg kan ikke forstå dig. Jeg speak kun dansk.” Hume Eriksson, Eva January 2019 (has links) I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska. nordiska språk nordisk språkgemenskap grannspråk grannspråksförståelse engelska General Language Studies and Linguistics
3	”Vad pratar man på Färöarna?” : Den nordiska språkgemenskapen utifrån gymnasielevers uppfattningar och skolans styrdokument. Ohlsson, Hanna January 2014 (has links) Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog. nordisk språkgemenskap nordiska språk språken i Norden internordisk språkförståelse internordisk kommunikation
4	Kjapt och kjempebra : En studie av skandinavisk språkgemenskap på en arbetsplats Persson, Frej January 2012 (has links) I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Interskandinavisk språkförståelse skandinavisk språkgemenskap nordiska språk ackommodationsteorin CA General Language Studies and Linguistics
5	Lärares attityder till grannspråksundervisning : en kvantitativ studie bland svensklärare i årskurs 4–6. Forsberg, Emma January 2022 (has links) Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p> grannspråk grannspråksundervisning nordiska språk semikommunikation nordisk identitet nordisk språkgemenskap Nordiska rådet attityder Languages and Literature Språk och litteratur
6	Håller grannspråken ihop svensklärarna? : Undervisning i övriga nordiska språk på lärarutbildningen Petersson, Wilhelm January 2020 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts. Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska. Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen. grannspråk grannspråksundervisning nordiska språk lärarutbildning lärarstudenter svenskämnet grannspråksdidaktik nordisk språkgemenskap Specific Languages Studier av enskilda språk Didactics Didaktik
7	"Värst vad du har blivit kawaii på sistone!" : En undersökning av slanguttryck, lånord och språkblandning i svensk-japansk subkultur Rosén, Hanna January 2013 (has links) Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna. slanguttryck lånord språkblandning svensk-japansk subkultur subkultur slangord japanska Japan japansk populärkultur anime manga cosplay kawaii otaku ungdomsspråk internetspråk ackommodation språkgemenskap identitet YOHIO dayviews internetcommunity internetforum Specific Languages Studier av enskilda språk

1

Page generated in 0.0645 seconds