Denna studie ämnar undersöka läromedel i japanska, ett relativt nytt ämne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt på särskilt inlärning av nya skriftspråkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lärobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftspråksystemet. Detta görs utifrån bakgrunden att skriftspråket får en allt större roll i alla människors liv i och med ett utbrett internetanvändande men också eftersom att japanska och andra asiatiska språk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom använder ett skriftspråkssystem som är mycket annorlunda i jämförelse med det svenska krävs att man som pedagog tittar extra på detta. Av relevans för undersökningen är hur de olika skriftspråkssystemens struktur påverkar och/eller används i dessa läromedel men även forskning inom tillägnande av nya skriftspråk i allmänhet och det japanska skriftspråket i synnerhet beaktas. Detta gäller aspekter så som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet. Även forskning relaterat till memorering av Kanji behandlas. Studien visar att båda böckerna tenderar närma sig det japanska skriftspråkssystemet på liknande sätt och att de delar som behandlas närmast rör japanskans tre skript (Hiragana, Katakana och Kanji) och hur dessa transkriberas men att man inte explicit behandlar andra aspekter av skriftspråkssystemet. Inte heller de olika språkens relation i inlärningsprocessen hanteras explicit, även om undervisningsspråkens struktur troligen kan användas för att förklara hur författarna till läroböckerna valt att behandla olika aspekter av det japanska skriftspråkssystemet.

Syftet med denna studie är att analysera hur temat jämställdhet diskuteras i japanska läromedel. Enligt Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) är jämställdhet ett av de grundläggande värdena som utbildningen i skolan ska förvalta. Undervisningen ska leda till kunskaper om könsmönster och hur könsmönster påverkar livsval.  Analysmaterial har tagits från fyra olika läromedel som används på gymnasieskolor i Östergötland. Forskningsmetoden som använts är tematisk analys, ibland kallad innehållsanalys. En kvantitativ och kvalitativ analys har genomförts för att uppnå syftet med studien. Frågeställningen omfattar hur män respektive kvinnor omtalas i böckerna i samband med studier, yrke och i sammanhang som barnuppfostran och hushållsarbete. Som teoretiskt ramverk används genusbegreppen arbetsfördelning i hemmet och privat/offentlig sfär. Detta ramverk styrker de jämställdhetsfrågor som utgör studiens fokus. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att kvinnor nämns dubbelt så ofta i studiesammanhang, män nämns en tredjedel mer ofta än kvinnor i samband med yrke och kvinnor nämns betydligt oftare i sammanhang som hushållssysslor. Från den kvalitativa analysen ses tre kategorier som kan utvecklas för att leda till mer kunskap i jämställdhetsfrågor. Samhällsbilden av Japan i läromedlen jämförs med tidigare forskning om jämställdhetssituationen Japan.  Slutsatsen är att genom att problematisera och dekonstruera innehållet i läromedlen, speciellt från kvinnors perspektiv, kan elever få en mer nyanserad bild av jämställdhetsfrågor som ekonomisk självständighet och politisk representation. Det positiva med arbetsfördelning inom familjen i Japan ses i flera läromedel.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i japanska.  Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen. De flesta eleverna tycker att det är viktigt att repetera och öva för att behärska språket. IKT-användning och grupparbeten är också bra alternativ för val av aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Sammanfattningsvis visar studien vad kursplan, tidigare forskning och elever tycker, vad som är viktigast i språkundervisningen för att utveckla elevens språkliga medvetenhet i både tal och skrift. Under lektionerna i japanska på gymnasiet behövs det tränas på tal/hör i första hand, men skriva/läsa är också viktigt för att kunna få ett bättre betyg. För att kunna utveckla deras språk är det obligatoriskt att veta om språklig medvetenhet, och det finns olika sätt att lära sig om det.

This study aims to examine the Russian lessons from the Russo-Japanese War and compare them with the lessons from the Crimean War to understand the larger patterns of Russian military learning during this period. Previous research has enabled this study to identify its research problem by demonstrating that there is most likely a research gap in this field. Previous studies have studied different Russian lessons from the two wars but not their differences and similarities. This research gap, combined with the fact that the research problem is interesting both scientifically and for military history makes the research problem relevant to study. The problem and purpose have been answered by asking what the Russian lessons from the Russo-Japanese War were and what the differences and similarities are compared with the lessons from the Crimean War. The material used to answer this question is taken from translated and published lectures held at the Russian General Staff Academy shortly after the war. This study uses Stephen Peter Rosen’s book about how and why military organizations change and innovate as its theoretical framework and a qualitative comparative analysis as its method. The study then answered its question by highlighting the different lessons from the two wars and the differences and similarities between them. Furthermore, it showed that Russian military learning during this period did not function optimally because several lessons from the first war reappeared together with new lessons after the Russo-Japanese war, indicating that they did not learn. This result is relevant and important for understanding Russian military learning during this period and in general.

Detta examensarbete har ägt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) på Wexiödisk AB där diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som är lämpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i två steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, därefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag på hur dessa kunde appliceras praktiskt. Förslagen presenterades och diskuterades med berörd personal som valde Tvåbingesystem 2. Ett test gjordes enligt principen ”den japanska sjön” vilket innebar lägre lagernivåer i lastbärarna. De problem som uppstod noterades. Resultatet blev att antalet artiklar som plockades i veckosatser minskades vilket skapat underlag för att minska administrationen av tillhörande plocklistor. Plockvagnen har kunnat tas bort vilket frigjort yta vid monteringsavdelningen. Förutsättningar finns att slå samman två plocklistor till en och därmed förenkla arbetet för förrådspersonalen. / This degree project has been performed at Production unit 1 (PV1) at Wexiödisk AB, where hood type washing machines is manufactured. The purpose of this project has been to investigate which inventory control models that could be suitable to control the section’s material supplies. The work has been accomplished in two steps. At first, items unique to products manufactured at PV1 were treated, followed by items common with other products. According models in relevant literature, suggestions were made to how the models could be applied practically. The suggestions was presented to and discussed with the parties concerned who chose Two-bin system 2. A trial was carried out according to the principle of “the Japanese river” which implied lowered inventory levels. The problems that occurred were noted. The result was that the number of items that was weekly picked and distributed was reduced which has created a basis to also reduce the administration of the systems picking lists. The item wagon has been removed which has cleared floor space at the assembly section. Conditions have been created to merge two picking lists into one and thereby simplify the work for the inventory staff.

<p>Detta examensarbete har ägt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) på Wexiödisk AB där diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som är lämpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i två steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, därefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag på hur dessa kunde appliceras praktiskt. Förslagen presenterades och diskuterades med berörd personal som valde Tvåbingesystem 2. Ett test gjordes enligt principen ”den japanska sjön” vilket innebar lägre lagernivåer i lastbärarna. De problem som uppstod noterades. Resultatet blev att antalet artiklar som plockades i veckosatser minskades vilket skapat underlag för att minska administrationen av tillhörande plocklistor. Plockvagnen har kunnat tas bort vilket frigjort yta vid monteringsavdelningen. Förutsättningar finns att slå samman två plocklistor till en och därmed förenkla arbetet för förrådspersonalen.</p> / <p>This degree project has been performed at Production unit 1 (PV1) at Wexiödisk AB, where hood type washing machines is manufactured. The purpose of this project has been to investigate which inventory control models that could be suitable to control the section’s material supplies. The work has been accomplished in two steps. At first, items unique to products manufactured at PV1 were treated, followed by items common with other products. According models in relevant literature, suggestions were made to how the models could be applied practically. The suggestions was presented to and discussed with the parties concerned who chose Two-bin system 2. A trial was carried out according to the principle of “the Japanese river” which implied lowered inventory levels. The problems that occurred were noted. The result was that the number of items that was weekly picked and distributed was reduced which has created a basis to also reduce the administration of the systems picking lists. The item wagon has been removed which has cleared floor space at the assembly section. Conditions have been created to merge two picking lists into one and thereby simplify the work for the inventory staff.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur olika nivåer av gameplay i spel påverkar motivationen hos testpersoner som deltagit i en undersökning där de fått spela olika serious games framtagna med syfte att lära ut det japanska skriftsystemet kanji. Metoden för undersökningen är baserad på teorier och tidigare undersökningar av bland andra Owston, Wideman, Sinitskaya Ronda och Brown (2009), <em>De Grove, Merchant och</em> Van Looy (2009) och Csikszentmihalyi (1990).</p><p>I undersökningen har 27 testpersoner fått testa tre olika spel med olika nivå av gameplay, och har sedan i ett frågeformulär fått redogöra för bland annat hur underhållande och utmanande de fann spelen.</p><p>Resultatet av undersökningen är ickesignifikant, men visar ändå indikationer på att mer gameplay ger mer underhållning. Den största slutsatsen undersökningen ger är dock att olika varianter av gameplay är att föredra, då olika personer ofta har olika smak baserat på tidigare spelvana m.m.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har på inlärning. Bakgrunden går igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan leda till mer effektiva lärospel tack vare förbättrat flow. Skriftspråket kanji förklaras kort och de problem som människor som försöker lära sig det ofta stöter på.En studie har utförts med hjälp av fyra olika spel med syftet att lära ut kanji. Tre av dessa spel har designats så att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay är. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva på att lära ut kanji. Testpersoner fick efter de spelat igenom spelen och lärt sig 50 kanji utföra ett glostest för att visa på hur mycket de lärt sig. Den data som samlats in har analyserats och ingen signifikant skillnad i inlärningen mellan de olika spelen har visat sig.Slutsatsen pekar på att det går att implementera mer avancerat gameplay utan att negativt påverka inlärningen. Mer avancerat gameplay kan dock tillföra andra fördelar för användare i form av ökad motivation. Vissa testpersoner föredrog de enklare spelen så en annan slutsats blir att om det går att ge användare möjligheten att själva kontrollera nivån av gameplay så kan detta leda till den mest effektiva slutprodukten.</p>

Denna uppsats undersöker hur olika nivåer av gameplay i spel påverkar motivationen hos testpersoner som deltagit i en undersökning där de fått spela olika serious games framtagna med syfte att lära ut det japanska skriftsystemet kanji. Metoden för undersökningen är baserad på teorier och tidigare undersökningar av bland andra Owston, Wideman, Sinitskaya Ronda och Brown (2009), De Grove, Merchant och Van Looy (2009) och Csikszentmihalyi (1990). I undersökningen har 27 testpersoner fått testa tre olika spel med olika nivå av gameplay, och har sedan i ett frågeformulär fått redogöra för bland annat hur underhållande och utmanande de fann spelen. Resultatet av undersökningen är ickesignifikant, men visar ändå indikationer på att mer gameplay ger mer underhållning. Den största slutsatsen undersökningen ger är dock att olika varianter av gameplay är att föredra, då olika personer ofta har olika smak baserat på tidigare spelvana m.m.

Syftet med uppsatsen är att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har på inlärning. Bakgrunden går igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan leda till mer effektiva lärospel tack vare förbättrat flow. Skriftspråket kanji förklaras kort och de problem som människor som försöker lära sig det ofta stöter på.En studie har utförts med hjälp av fyra olika spel med syftet att lära ut kanji. Tre av dessa spel har designats så att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay är. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva på att lära ut kanji. Testpersoner fick efter de spelat igenom spelen och lärt sig 50 kanji utföra ett glostest för att visa på hur mycket de lärt sig. Den data som samlats in har analyserats och ingen signifikant skillnad i inlärningen mellan de olika spelen har visat sig.Slutsatsen pekar på att det går att implementera mer avancerat gameplay utan att negativt påverka inlärningen. Mer avancerat gameplay kan dock tillföra andra fördelar för användare i form av ökad motivation. Vissa testpersoner föredrog de enklare spelen så en annan slutsats blir att om det går att ge användare möjligheten att själva kontrollera nivån av gameplay så kan detta leda till den mest effektiva slutprodukten.