Global ETD Search

1	Är dagens slangord keffa eller mainstream? : En undersökning av pensionärers attityder till och förståelse för ett urval slangord som är vanligt förekommande bland ungdomar / Are todays slang words keffa or mainstream? : A survey of elderlys attitudes to and understanding of a selection of slang words that are common among young people Rendu, Caroline January 2021 (has links) Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer. Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift-situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord. En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst. Enkätundersökning pensionärers språkattityder pensionärers ordförståelse slangord ungdomsspråk ackommoderingsteori Languages and Literature Språk och litteratur
2	"Läraren reagerar typ inte ens längre." : En studie om mellanstadieelevers användning av kraftuttryck i och utanför klassrummet / "The teacher doesn´t even react anymore." : A study on middle school students´ use of expletives in and outside the classroom Gustafsson, Dagny, Skog Olofsson, Simon January 2023 (has links) Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor på mellanstadiet upplever sitt bruk av kraftuttryck och slangord i och utanför klassrummet. Två undersökningsmetoder har valts för att på bästa sätt få fram ett tillförlitligt resultat; enkät samt strukturerade intervjuer. Enkäten besvarades av 76 elever i årskurs 5 och 6, och intervjuerna genomfördes med sju elever i årskurs 6. Resultatet visar på att elever anpassar sitt språkbruk beroende på situation och omgivning. Det visar också att elevernas attityd till kraftuttryck och slangord är negativ, men att de ändå använder det frekvent. Enkätresultatet tyder på att pojkarna använder mer kraftuttryck än flickorna, medan de intervjuade eleverna betonar individuella skillnader framför könsskillnaderna. expletives slang profanity attitude language use kraftuttryck hos mellanstadieelever slangord svordomar attityd språkbruk Specific Languages Studier av enskilda språk
3	Bland frågor och svar - vem säger vad, när och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade språkbruk Edwardsson, Kristin January 2009 (has links) <p>Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka <em>om</em> och i sådana fall <em>hur</em> flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare.</p><p>Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.</p> språkbruk kontextbundna ord svärord skällsord nedvärderande ord slangord uttryck kön sociokultur etnografi ställa frågor frågeställande besvara frågor frågebesvarande Swedish language Svenska språket
4	Bland frågor och svar - vem säger vad, när och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade språkbruk Edwardsson, Kristin January 2009 (has links) Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare. Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats. språkbruk kontextbundna ord svärord skällsord nedvärderande ord slangord uttryck kön sociokultur etnografi ställa frågor frågeställande besvara frågor frågebesvarande Specific Languages Studier av enskilda språk
5	"Värst vad du har blivit kawaii på sistone!" : En undersökning av slanguttryck, lånord och språkblandning i svensk-japansk subkultur Rosén, Hanna January 2013 (has links) Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna. slanguttryck lånord språkblandning svensk-japansk subkultur subkultur slangord japanska Japan japansk populärkultur anime manga cosplay kawaii otaku ungdomsspråk internetspråk ackommodation språkgemenskap identitet YOHIO dayviews internetcommunity internetforum Specific Languages Studier av enskilda språk

1

Page generated in 0.0613 seconds