The purpose of this study is to investigate how four teachers in grade 4, 5 and 6 choose to work with reading comprehension within the Swedish subject. In this study the focus is on the following issues: - How do the teachers work to get the students to understand the texts they are reading? - How do the teachers in the Swedish subject describe reading comprehension? In order to conduct the survey, I have used two methods, these are interviews and observations. After carrying out four observations and four interviews, I have analyzed the empirical material by means of three theories relating to each other. These three theories are the socio-cultural perspective, reciprocal teaching and transactional strategy instruction. The result of this study shows that the four teachers primarily choose to let the students read short texts taken from a textbook, then let them answer questions related to these texts. This was reflected in the observations and interviews. During the interviews, all teachers said reading comprehension is a very comprehensive concept that consists of several different parts, and that these parts together constitute the concept of reading comprehension. These include for instance, understanding the texts we read and being able to use these texts according to the teachers.

<p>Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka <em>om</em> och i sådana fall <em>hur</em> flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare.</p><p>Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.</p>

Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare. Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer på familjecentraler arbetar med att identifiera och hantera våld i nära relationer hos mödrar de möter och deras barn. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod. Sex enskilda intervjuer med kuratorer på familjecentraler från fem olika kommuner i Mellansverige genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av positioneringsteori samt begreppet etisk stress. I resultatet påvisade kuratorerna komplexiteten i att bemöta våld i nära relationer. Ett starkt mönster i resultatet är att kuratorerna använder sig av en rad olika strategier i samtal med våldsutsatta. Andra faktorer som påverkar kuratorernas bemötande är deras kunskap och erfarenhet kring ämnet våld i nära relationer samt organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar vidare att i kuratorernas roll finns en motstridighet gällande att verka stödjande och skapa allianser men samtidigt behöva förhålla sig till sin anmälningsskyldighet. För att skapa och upprätthålla allianser använder sig kuratorerna av olika strategier. Kuratorerna arbetar på olika sätt för att identifiera våld, vilket inkluderar att ställa frågor på rutin eller vid indikation. Slutsatsen visar att det är komplext för kuratorerna att upptäcka och bemöta våld, samt att motstridigheten i deras roll skapar gråzoner. Slutsatsen påvisar också att kuratorerna har effektiva strategier för att bemöta väl identifierat våld, men att effektiviteten i strategierna de använder för att identifiera våldet varierar. / The aim of this study was to examine how counselors working at family centers strive to identify and handle domestic violence experienced by mothers they meet and their children. To achieve the aim of the study a qualitative method was used. Six individual interviews with counselors working at family centers in five different municipalities in the middle part of Sweden were performed. The material was analyzed using positioning theory and the concept of ethical stress. The result casts a light on the complexity of managing domestic violence. A pattern shown in the result is how the counselors use an array of different strategies when working with victims of violence. Something that affected how the counselors handled meeting victims of abuse was their knowledge and experience surrounding the subject of domestic violence and organizational circumstances. The results also show how there is a contradiction embedded in the role of the counselor regarding them working to support victims of domestic violence and working to create alliance but at the same time having an obligation to make reports of concern when necessary. The counselors use different strategies to create and uphold alliances. Furthermore, they also work in different ways to identify violence, which includes having a routine where questions about violence are asked or asking questions about violence only when violence is indicated. The conclusion shows that it is a complex task to discover and handle violence, and that the contradiction in the role of the counselor creates grey areas. Additionally, the conclusion shows that the counselors have effective strategies to handle violence that has been identified, but the level of effectiveness of their strategies connected to identifying violence varies.