<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och</p><p>användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med</p><p>fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende</p><p>på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på</p><p>gymnasiet).</p><p>För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån</p><p>språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av</p><p>157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.</p><p>Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan</p><p>könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika</p><p>starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.</p><p>De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan</p><p>sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga</p><p>normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och</p><p>skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De</p><p>manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av</p><p>fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.</p><p>Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som</p><p>de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i</p><p>samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.</p><p>Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet</p>

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på gymnasiet). För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av 157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader. De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord. Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga. Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna. Undersökningen visade att blatte var det vanligaste skällsordet. Resultatet visade också att det går att urskilja ett maktförhållande mellan de som kränker och de som blir kränkta, då flest män med svensk bakgrund kränker. Flest killar blir kränkta medan många tjejer menade att de aldrig blivit kränkta eller har kränkt någon.

<p>Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka <em>om</em> och i sådana fall <em>hur</em> flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare.</p><p>Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.</p>

Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare. Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people’s thoughts are about this term and how it is perceived. After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman’s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler’s theory of performativity, Ferdinand de Sassure’s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn: For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it’s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I call The socially focused skepticism. Others distance themselves from this idea, talking about language development, the lack of inherent meaning of words and freedom of expression. Using Baudrillard for guidance, I interpret this as having a different, more abstract view of language than those who connect the term to heterosexism, and with this focus on language I name this position The language centered defense. Yet another group frame their reasoning about the term in compromise, preferring to limit their use of it to certain contexts rather than disposing the habit entirely or risk causing offense. To these people, whether or not the word is homophobic is less relevant to the discussion than showing respect for how it can be perceived, which gives their position the name The compromising position.

Denna uppsats är ämnad att undersöka vilka ord som används som benämningar för manliga och kvinnliga könsorgan samt att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan hur män och kvinnor benämner dessa. Avsikten är även att kartlägga vad metaforerna bland orden säger i relation till samhället i stort. Studiens forskningsfrågor är: Vilka är de mest förekommande orden för manliga och kvinnliga könsorgan? Vilka ord använder män respektive kvinnor och finns det några likheter eller skillnader mellan könen? Vilka metaforer går att kategorisera och vad säger de? Materialet som analyserats består av en digital enkät som besvarats av 81 vänner och bekanta från sociala medier samt 85 gymnasieelever från tre skolor i olika delar av Sverige. Den inhämtade datan analyserades sedan genom att grupperas i semantiska kategorier. De vanligaste orden för könsorganen identifieras och sätts i relation till tidigare forskning och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade på ett fortsatt språkligt tabu kring föreliggande ämne. Både de manliga och kvinnliga informanterna var överens om att de mest förekommande benämningarna för könsorganen var de stigmatiserade orden kuk och fitta. Det skilde sig heller inte mellan män och kvinnor vilka fem ord de angav som vanligast för kvinnliga och manliga könsorgan. Ordet snippa verkar även fått fäste i det svenska folkets ordförråd sen lanseringen 2006. Metaforerna bland könsorganens benämningar har inte bildats slumpmässigt utan metaforiska samband identifieras. Dessa bidrar till en upprätthållning av en könsskillnad mellan män och kvinnor där mannen är överordnad kvinnan genom de aktiva och hotfulla metaforerna medan kvinnan framställs passiv och hjälplös. Vårt tänkande är i grunden metaforiskt och används för att förstå den verklighet vi lever i.