Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser. Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet. Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med väl inarbetat material. Skolornas förebyggande och akuta arbete mot hedersrelaterat förtryck skiljer sig sinsemellan genom hur stor problematiken är på skolan och vad personalen har för tidigare erfarenheter

Syftet med denna studie är att dels undersöka upplevelsen av samhälleligt förtryck hos unga fysiskt funktionshindrade kvinnor (ålder 22-31) upplever, dels undersöka hur de hanterar och har internaliserat detta förtryck. Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra informanter inom urvalsgruppen. Intervjumaterialet analyserades mot bakgrund av tidigare forskning samt teoretiska perspektiv kopplade till förtryck och internaliserat förtryck. Målet med studien är att bidra med nya perspektiv till såväl funktionshinderforskning som forskning kring internaliserat förtryck. Genom att synliggöra internaliserat förtryck kan studien förhoppningsvis även bidra till att upphäva ojämlika strukturer i samhället på sikt. Studien visar att informanterna främst upplever två former av förtryck; kulturellt samt socioekonomiskt. Det kulturella förtrycket tar sig uttryck i att de stereotypiseras, kategoriseras och pekas ut som avvikare. Det socioekonomiska förtrycket handlar om exkludering från arbetsmarknaden och bristande stöd från samhället. Det finns indikatorer på att förtrycket har internaliserats av informanterna samt påverkat dem negativt. Självtvivel, anpassning till orättvisa förhållanden och avståndstagande från andra funktionshindrade personer är tecken på detta. Mycket tyder, å andra sidan, på att informanterna till stor del även bemöter förtrycket med motstånd. Funktionshinderskapet upplevs i hög grad som naturligt och oproblematiskt, man motarbetar aktivt orättvisor, samt känner stark samhörighet med andra funktionshindrade.

Sammanfattning Studien syftar till att, utifrån polisers arbete och förhör med misstänkta förövare av hedersrelaterat våld och förtryck, bidra till kunskap om förövarnas motivering och inställning kring brottet för att på så vis få en fördjupad förståelse för problematiken. Deltagande sex respondenter, varav hälften män och hälften kvinnor, har genom semistrukturerade intervjuer intervjuats avseende deras kunskap och bemötande av misstänkta förövare av hedersrelaterade brott. I resultatet av intervjuerna med poliserna om deras arbete framkom det att anmälningar kring hedersrelaterat våld och förtryck har ökat, men att anmälningsfrekvensen fortfarande är låg. Respondenterna beskriver en svårighet med bevissäkring för att få dessa brott till åtal, och majoriteten av respondenterna önskar mer utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna få fler misstänkta förövare dömda. Vidare visar resultatet att förövarna sällan erkänner brottet, att de aldrig anger att brottet har skett i hederns namn och att de inte visar någon ånger eller skam för deras handlingar. De som erkänner brottet hänvisar till att handlandet är rättfärdigat då offret bestraffas på grund av dennes felaktiga handlingar. Studiens resultat medför en fördjupad förståelse för såväl hederskultur, förövare som polisens arbete, vilket kan vara användbart i arbetet med förövare och offer för hedersrelaterat våld och förtryck.

<p>Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,</p><p>främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några</p><p>till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt</p><p>intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas</p><p>didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en</p><p>analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna</p><p>definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn</p><p>som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel</p><p>inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera</p><p>förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra.</p><p>Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra</p><p>polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala</p><p>för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och</p><p>drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas</p><p>fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i</p><p>sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är</p><p>förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för</p><p>vuxna karaktärer.</p>

<p>Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.</p>

Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard, främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra. Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för vuxna karaktärer.

The purpose of this study was to examine how social services in Örebro working with young people vulnerable to honor- related violence and oppression. Further the purpose was to investigate recognition of guidelines that could act as support in the work with honor- related violence and oppression, and also however the work with these honor-related cases could have an emotional impact on the social worker. To answer these questions a qualitative study using interviews was performed with four social workers in Örebro. The results have been analyzed and interpreted in relation to previous research conducted in the field of honor research. Further three theoretical perspectives have been used in the interpretation of the results; implementation theory, sociology of emotion and coping. The results report an absence of local guidelines and a high employee turnover in the social services. Honor-related matters are emotionally demanding for the social worker who handles this by different coping strategies. The conclusion is that the social workers needs a local action plan to support their decisions and that the reason for the high employee turnover needs to be investigated and reduced for the knowledge to develop. Keywords: Honor, Culture, Social worker, honor-related violence and oppression. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur socialtjänsten i Örebro arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) samt om socialsekreterarna i Örebro har några riktlinjer som stöd. Studien belyser även den emotionella inverkan hedersrelaterade ärenden har på socialsekreteraren. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts. Resultatet är baserat på fyra intervjuer med socialsekreterare i Örebro. Resultatet har analyserats mot regeringens handlingsplan om HVF samt en kartläggning från Örebro. Resultatet har också analyserats i relation till tidigare forskning om hederskontexten. Teoretiska utgångspunkter för studiens analys är implementeringsteori, emotionssociologi och coping. Resultatet visar en avsaknad av kommunala riktlinjer och att det är hög personalomsättning. Hedersrelaterade ärenden är emotionellt krävande för socialsekreteraren, detta hanteras genom copingstrategier. Studiens slutsatser är att det behövs en kommunal handlingsplan och att orsaken till den höga personalomsättningen behöver utredas och minska för att kunskapen om HVF ska utvecklas. Nyckelbegrepp: Heder, Kultur, Socialsekreterare, Hedersrelaterat våld och förtryck.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter. Det framkommer även en avgränsning av kunskap, det vill säga att kunskapen centreras till ett fåtal personer inom verksamheten och där en uttalad föreställning om att "specialkompetens" om "hedersproblematiken" behövs. Detta är helt i motsats till andra kritiska perspektiv som anser att detta är en stigmatiserande social praktik genom särdelningen av problematiken. Dessa perspektiv pekar istället på att förtrycket bör ses som globalt och inte bundet till vissa "kulturer". Vidare syns att könsfördelning fortfarande finns uttalat, trots många års forskning och politiska kunskapssatsningar. / <p>2015-06-12</p>

Syftet med denna studie är att fånga yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter i arbetet med hedersutsatta personer. Studien fokuserar även på de utmaningar och svårigheter som yrkesverksamma socialarbetare och dess organisation ställs inför i handläggningen av hedersrelaterat våld (HRV). Forskningsansatsen som har tillämpats för studiens syfte, är en kvalitativ forskningsmetod vilket resultatet har inhämtats utifrån semistrukturerade intervjuer från tre yrkesverksamma socialarbetare som arbetar inom socialtjänsten i två mellanstora kommuner. Resultatet har också analyserats med hänsyn till vad tidigare forskning och teorier genererat kring ämnet. Studiens resultat visar att det råder skillnader hos yrkesverksamma i frågan om grundläggande kunskap och kännedom om andra kulturers normer och värderingar när det gäller hedersproblematiken. Detta kan möjligtvis vara en bidragande orsak till den motvilja, återhållsamhet och rädsla som finns hos yrkesverksamma att hantera och handlägga hedersärenden. Samtidigt som okunskap och avsaknad av organisatoriskt ledningsstöd och lagstöd försvårar det förebyggande arbetet och hanteringen av HRV. Slutsatserna som kan dras av studie är att det råder en ambivalens och kunskapsbrist hos de yrkesverksamma socialarbetarna gällande HRV, samt att det finns motvilja hos de yrkesverksamma att handlägga HRV-ärenden. Organisatoriskt visar studien på att det finns en otydlighet i hur olika institutioner hanterar HRV. Studien kan ligga till grund för framtida forskning gällande klientperspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Nyckelord: heder, hedersvåld, hedersproblematik, hedersvåldrelaterat våld