<p>Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,</p><p>främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några</p><p>till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt</p><p>intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas</p><p>didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en</p><p>analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna</p><p>definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn</p><p>som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel</p><p>inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera</p><p>förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra.</p><p>Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra</p><p>polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala</p><p>för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och</p><p>drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas</p><p>fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i</p><p>sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är</p><p>förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för</p><p>vuxna karaktärer.</p>

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard, främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra. Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för vuxna karaktärer.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt. Konstverk kan i samspel med arkitektur erbjuda platser för reflektion och kontemplation. I ett materialbaserat undersökande av glas och skuggor arbetar jag med existentiella frågor i förhållande till filosofen Sören Kierkegaards tre dimensioner; det sinnliga, det innerliga och det andliga. Arbetet har sin bas i verkstaden där utforskandet av glasets egenskaper växlats med undersökandet av dess skugga vilket dokumenterats i en processdagbok och via fotografier. Kunskap har även införskaffats genom litteratur, föreläsningar och samtal inspirerade av fotoelicitering. Under arbetets gång har overheadapparaten kommit att bli en viktig del för att förmedla glasets inre värld. I skuggrummet som bildas finns möjlighet till interaktion och påverkan av skuggbildens uttryck. Skuggans många metaforiska betydelser ger verket ytterligare dimensioner.