Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt. Konstverk kan i samspel med arkitektur erbjuda platser för reflektion och kontemplation. I ett materialbaserat undersökande av glas och skuggor arbetar jag med existentiella frågor i förhållande till filosofen Sören Kierkegaards tre dimensioner; det sinnliga, det innerliga och det andliga. Arbetet har sin bas i verkstaden där utforskandet av glasets egenskaper växlats med undersökandet av dess skugga vilket dokumenterats i en processdagbok och via fotografier. Kunskap har även införskaffats genom litteratur, föreläsningar och samtal inspirerade av fotoelicitering. Under arbetets gång har overheadapparaten kommit att bli en viktig del för att förmedla glasets inre värld. I skuggrummet som bildas finns möjlighet till interaktion och påverkan av skuggbildens uttryck. Skuggans många metaforiska betydelser ger verket ytterligare dimensioner.

Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

No description available.

<p>Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll.</p><p>Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.</p>

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll. Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.

Thesis (doctoral)--Universität Tübingen. / Includes bibliographical references (p. 198-214).