No description available.

This case study examined what impact the neurological disorder Asperger’s syndrome has on the line of reasoning about religion and spirituality. Also, the question of whether the four informants showed any tendency to use the cognitive tools calledtheory of mind (ToM), existential theory of mind (EToM) and hypersensitive agency detection device (HADD) or not was put forth. From the interviews five themes were extracted: a stereoscopical view upon the world, thoughts on physical causality, prayer used as one-way communication, spiritual agency and intentionality, as well as existential and social questions. These themes were subsequently matched with theories on ToM, EToM and HADD. The result of the case study showed that the informants’ line of reasoning only corresponded to two out of six possible and expected approaches to religion and spirituality. For example, the informants rejected literal readings of religious narratives and there were no signs of rigidity or specific interest in religious rituals. However, their arguments were often based on physical causality and they were creative in discerning logical connections between physicaland spiritual concepts. Regarding the use of cognitive tools, the informants showed signs of using ToM, but only in relation to spirits, guardian angels and aliens. There was no perceived two-way interaction, and the informants seemed to separate between an impersonal, deistic image of God and other metaphysical and personal agents. Also, the informants appeared to use their HADD in reasoning on agency and intentionality, at least parts of it, while there were no signs of EToM in terms of meaning making arguments. In conclusion, it seems as if curiosity is a key element in the results, both in the informants’ line of reasoning about religion and spirituality and possibly in terms of activating some of the cognitive tools examined in this essay.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

<p>Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå. Slutsatserna sammanfattas på följande sätt: <i>Samtal om gudsrelation i terapi kan beskrivas som sällsynta, känsliga och fruktbärande</i>. Etiska frågeställningar som aktualiserats av temat diskuteras.</p>

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå. Slutsatserna sammanfattas på följande sätt: Samtal om gudsrelation i terapi kan beskrivas som sällsynta, känsliga och fruktbärande. Etiska frågeställningar som aktualiserats av temat diskuteras.

This paper sets out to investigate if there are any common factors between the childhood and religious perception with the Swedish poet Gunnar Ekelöf and if so, which are they and how can they be explained? To help in this understanding and explanation, theoretical pieces from psychoanalysis, egopsychology and the personality model are used as tools of interpretation. Psychoanalysis comes foremost from Freud, egopsychology from his successors and the personality model (swe. personlighetsmodellen) from the Swedish scientist in psychology of religion Antoon Geels. While looking at the biographical background, archives and poetry of Gunnar Ekelöf, these common factors becomes clear and with the aid of theory they are explained and understood. The results are discussed and put in context to prior research.

<p>Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och</p><p>inom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet,och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.I uppsatsens analys presenteras det valda internationella och svenska materialet som studerats. Besatthet och exorcism behandlas utifrån en inblick i problemen och</p><p>debatten som rör företeelsernas plats inom vården och samhället.</p><p>Diagnosproblematik, problem kring tro och vetande, och möjliga fördelar och belastningar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod tas upp. I uppsatsens slutsatser konstateras att en öppenhet för alla aspekter av fenomenet är viktigt för att bästa vård och hjälp ska kunna ges. Många aspekter måste tas i beaktning, och det är viktigare att hitta bästa lösningen på patientens problem än att bara se till egna åskådningar och förhållningssätt. Slutsatsen dras att för att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism vara en möjlig del av vården under kontrollerade former. Uppsatsens författare anser dock att exorcism och besatthet fortfarande kommer att vara mycket kontroversiellt och värdeladdat för många även om psykvården skulle ge ett erkännande av begreppet ”besatthet” som en diagnos och exorcism som en möjlig behandlingsmetod.</p>

Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och inom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet,och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.I uppsatsens analys presenteras det valda internationella och svenska materialet som studerats. Besatthet och exorcism behandlas utifrån en inblick i problemen och debatten som rör företeelsernas plats inom vården och samhället. Diagnosproblematik, problem kring tro och vetande, och möjliga fördelar och belastningar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod tas upp. I uppsatsens slutsatser konstateras att en öppenhet för alla aspekter av fenomenet är viktigt för att bästa vård och hjälp ska kunna ges. Många aspekter måste tas i beaktning, och det är viktigare att hitta bästa lösningen på patientens problem än att bara se till egna åskådningar och förhållningssätt. Slutsatsen dras att för att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism vara en möjlig del av vården under kontrollerade former. Uppsatsens författare anser dock att exorcism och besatthet fortfarande kommer att vara mycket kontroversiellt och värdeladdat för många även om psykvården skulle ge ett erkännande av begreppet ”besatthet” som en diagnos och exorcism som en möjlig behandlingsmetod.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.