Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor. Psykodynamiskt uttryckt har de alla mer eller mindre ett falskt själv eftersom de hela livet anpassat sig till andra, det sanna självet har inte fått något utrymme. Det går även tydligt att se att deras anknytning är otrygg, ängslig med inslag av avståndstagande.

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.

<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>

<p>Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.</p>

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen. Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna. Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.

Missbruk av narkotika är idag ett växande samhällsproblem och människor med diagnosen ADHD verkar enligt forskning vara en särskild riskgrupp. Syftet för denna studie var att samla in tidigare  forskning på området för att redogöra för på vilka sätt användning och missbruk av narkotikaklassade substanser verkar korrelera med ADHD. Detta för att öka förståelsen och medvetenheten hos socialarbetare och andra professioner som jobbar inom missbruksvården. Genom en innehållsanalys som studiens resultat baseras på och genom en kombination av teoretiska perspektiv i form av radikal teori, psykodynamisk teori samt systemteori framkom olika fakta och perspektiv. Bland annat indikerar resultatet att en måttlig ökning av risk att börja missbruka narkotika verkar finnas hos personer med ADHD men att det finns skäl att utgå utifrån ett omfattande helhetsperspektiv. Både psykologiska faktorer som ofta grundas i barndomen samt sociala och miljömässiga aspekter verkar vara av betydelse. Skolan verkar ha en viss betydelse redan från grundskolan och ända upp på universitetsnivå. Dessutom verkar en kombination av flera diagnoser eller beteendestörningar utöver ADHD-diagnosen tendera att öka risken för missbruk hos en del individer. Insatser av preventiv typ verkar vara en fråga för framtiden så som att lättare kunna upptäcka människor som på olika sätt är i riskzonen. Mer forskning på området verkar behövas. / <p>2019-09-23</p>