<p>Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg – ett medium på frammarsch Ämne: Medie‐ och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan. Hur utnyttjas bloggarna av politiker, journalister, företag och allmänheten. Hur det privata alltmer suddas ut och förflyttas till det offentliga. Vad kan bloggar tillföra de traditionella medierna i framtiden? Nyckelord: Blogg, demokrati, mediepolitik, offentlig och privat, jaget</p>

Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg – ett medium på frammarsch Ämne: Medie‐ och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan. Hur utnyttjas bloggarna av politiker, journalister, företag och allmänheten. Hur det privata alltmer suddas ut och förflyttas till det offentliga. Vad kan bloggar tillföra de traditionella medierna i framtiden? Nyckelord: Blogg, demokrati, mediepolitik, offentlig och privat, jaget

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

As today’s most commonly used Self-portraits, this essay analyses the Selfie as a modern andvisual phenomenon which for its users contribute a reflexive project of the Self-Identity. Thepurpose of this paper was to systematical study specific features of the Selfie, according tovisual studies.Through the methods of semiotics, theory of sociology about the Self and theory about theSelfie phenomenon, the result shows that selfie users make use of biographical depictions – asposes next to elements – to revise and create new meanings, which is important for thereflexive project of the Self-Identity.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.

<p>Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.</p><p>Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring.</p><p>Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.</p>

<p>Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.</p>

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling. Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring. Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.