Syftet med denna undersökning är att skildra före detta kriminellas perspektiv på inkluderingsprocessen till samhället efter att ha varit frihetsberövad. Denna kvalitativa undersökningen har en pedagogisk utgångspunkt där resultatet har analyserats utifrån en läroteori; det biografiska lärandet. Detta för att se hur förändringsprocessen av att byta livsstil, från kriminell till laglydig samhällsmedborgare, kan se ut. Deltagarna för denna undersökningen berättar hur denna process inte är enkel däremot finns det företeelser som har underlättat deras inkludering. Allt från myndigheters bemötande till att ta ansvar för sina tidigare handlingar men också att tillhöra ett sammanhang som exempelvis religiösa grupper, kamratföreningar eller en familj.

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap.  Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.