<p>I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.</p>

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Syftet med denna undersökning är att skildra före detta kriminellas perspektiv på inkluderingsprocessen till samhället efter att ha varit frihetsberövad. Denna kvalitativa undersökningen har en pedagogisk utgångspunkt där resultatet har analyserats utifrån en läroteori; det biografiska lärandet. Detta för att se hur förändringsprocessen av att byta livsstil, från kriminell till laglydig samhällsmedborgare, kan se ut. Deltagarna för denna undersökningen berättar hur denna process inte är enkel däremot finns det företeelser som har underlättat deras inkludering. Allt från myndigheters bemötande till att ta ansvar för sina tidigare handlingar men också att tillhöra ett sammanhang som exempelvis religiösa grupper, kamratföreningar eller en familj.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Det blir allt mer vanligt att arbetsgivare kräver utdrag ut belastningsregistret vid rekrytering för tjänster som inte kräver detta enligt lag. De personer som förekommer i belastningsregistret utsätts således för en kontroll som inte tidigare har påträffats. Tidigare forskning visar på svårigheter för före detta kriminella att ta sig ut på arbetsmarknaden till följd av den ökade användningen av registerutdrag vid nyanställningar (Winnick &amp; Bodkin, 2008; Backman, 2012). Syftet med denna studie är att belysa före detta kriminellas upplevelser kring de ökande kraven av uppvisandet av ett registerutdrag, hur arbetsgivare förhåller sig till deras bakgrund samt hur deras självbild påverkas. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Intervjuer har gjorts med åtta före detta kriminella personer. Resultatet visar på att dessa människor upplever detta ökade krav som ett problem och att de blir negativt bemötta av arbetsgivare. De undviker att söka jobb där utdrag krävs, de känner sig utanför vilket bidrar till svårigheter att komma tillbaka till både arbetslivet men även till samhället i stort. Något överraskande visade det sig att ärligheten är oerhört viktig, men även föreningen KRIS, där samtliga intervjupersoner är medlemmar.

I uppsatsen studeras vilka förändringar och effekter Krami bidrar med och om detta resulterar i att förbättra livsvillkoren för före detta kriminella personer som deltar i Krami. Krami är en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen och syftar till att etablera tidigare dömda personer på arbetsmarknaden. Arbetsprocessen i denna uppsats består av en kvalitativ inriktning med en hermeneutisk metodansats. Empirin har insamlats genom åtta stycken semistrukturerade djupintervjuer som genomförts med före detta deltagare från Krami Halland och Krami Blekinge. Den teoretiska referensramen i denna uppsats har bestått av Michel Foucaults makt teori, Axel Honneths teori om erkännande och Johan Asplund teori om social responsivetet. Resultatet av de åtta intervjuerna visar att livsvillkoren har förbättrats markant genom att deltagarna i Krami har inkluderats i samhället med hjälp av utbildning och arbete. Detta har resulterat i att de har blivit självförsörjande och har ett helt annat perspektiv på livet än vad de tidigare hade. Intervjupersonerna har genomgått en självförändringsprocess från att vara kriminell till före detta kriminell och som vissa beskriver en vanlig ”Svensson”. / The paper examines what changes and effects Krami contributes to and whether this results in improving the living conditions of former criminal persons participating in Krami. Krami is a collaboration between the Prison and Probation Service, the Swedish Public Employment Service and the municipality and aims to establish previously convicted persons in the labor market. The work process in this study consists of a qualitative approach with a hermeneutic method. The empire has been collected through eight semi-structured in-depth interviews conducted with former participants from Krami Halland and Krami Blekinge. The theoretical frame of reference in this study has consisted of Michel Foucault's power Theory, Axel Honneth's Theory of recognition and Johan Asplund's Theory of social responsiveness. The results of the eight interviews show that the living conditions have improved markedly for the participants in Krami by being included in society, with the help of education and work. This has resulted in them becoming self-sufficient and having a completely different perspective on life than they previously had. The respondents have undergone a self-change process from being a criminal to a former criminal and finally, as some describe an ordinary "Svensson".

<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.</p>

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla. / This study intends to compare victims' and the former criminal’s experiences of how the individual's identity has been shaped. The study is based on qualitative interviews with ten informants and intends to answer the question of how individuals perceive that their social ties and self-esteem has changed from being a criminal and victim. These questions are answered with the selected theoretical starting points that focus on Jenkins social identity theory. Further, Scheff's theory of social ties that are associated with feelings of shame and pride, even Johnson's theory of self-esteem is used that regulate the individual's well-being. The results show obvious differences between the victims' and former criminals experiences of crime. The social environment is considered to have a significant role in their different experiences and has particularly an impact on the individuals' identity. It may even be noted that the social ties are an important factor in an individual's well-being and has an impact on the individual's self-esteem.