I uppsatsen studeras vilka förändringar och effekter Krami bidrar med och om detta resulterar i att förbättra livsvillkoren för före detta kriminella personer som deltar i Krami. Krami är en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen och syftar till att etablera tidigare dömda personer på arbetsmarknaden. Arbetsprocessen i denna uppsats består av en kvalitativ inriktning med en hermeneutisk metodansats. Empirin har insamlats genom åtta stycken semistrukturerade djupintervjuer som genomförts med före detta deltagare från Krami Halland och Krami Blekinge. Den teoretiska referensramen i denna uppsats har bestått av Michel Foucaults makt teori, Axel Honneths teori om erkännande och Johan Asplund teori om social responsivetet. Resultatet av de åtta intervjuerna visar att livsvillkoren har förbättrats markant genom att deltagarna i Krami har inkluderats i samhället med hjälp av utbildning och arbete. Detta har resulterat i att de har blivit självförsörjande och har ett helt annat perspektiv på livet än vad de tidigare hade. Intervjupersonerna har genomgått en självförändringsprocess från att vara kriminell till före detta kriminell och som vissa beskriver en vanlig ”Svensson”. / The paper examines what changes and effects Krami contributes to and whether this results in improving the living conditions of former criminal persons participating in Krami. Krami is a collaboration between the Prison and Probation Service, the Swedish Public Employment Service and the municipality and aims to establish previously convicted persons in the labor market. The work process in this study consists of a qualitative approach with a hermeneutic method. The empire has been collected through eight semi-structured in-depth interviews conducted with former participants from Krami Halland and Krami Blekinge. The theoretical frame of reference in this study has consisted of Michel Foucault's power Theory, Axel Honneth's Theory of recognition and Johan Asplund's Theory of social responsiveness. The results of the eight interviews show that the living conditions have improved markedly for the participants in Krami by being included in society, with the help of education and work. This has resulted in them becoming self-sufficient and having a completely different perspective on life than they previously had. The respondents have undergone a self-change process from being a criminal to a former criminal and finally, as some describe an ordinary "Svensson".

In this qualitative user evaluation, users from the Krami-programme in Borlänge have been interviewed on what they consider to have been positive changes in their social situation after participating in the programme. The respondents also point out factors in the programme that have supported these changes. The method consisted of interviews with five men who have undergone the Krami programme. The results show that Krami primarily helps the users to get an employment which results in the repeal of criminogenic factors. This plays an important part in the positive change of the users self-esteem, which tends to lead towards ”unlabeling” of the individual as “criminal”. The study also indicates other factors in the program that the users found helpful in their process of change highlighting the interaction between authorities, the approach of the Krami- staff and also the common rules that the participants has to agree upon. The users also poins out the importance of ones own motivation for changes to take place. / I denna kvalitativa brukarutvärdering har brukare från Krami-programmet i Borlänge intervjuats om vad de anser varit positiva förändringar i deras sociala situation efter att de genomgått programmet och vad i programmet de ansett har gynnat dessa förändringar. Studien visar att Krami främst hjälper brukarna att få ett arbete vilket i sin tur resulterar i upphävandet av kriminogena faktorer. Detta är en viktig del i en positiv förändring av brukarnas självkänsla vilket slutligen leder till ”avstämpling” från stämpeln som ”kriminell”. Studien indikerar också andra faktorer i programmet som brukarna anser vara betydande i sin förändringsprocess vilka är: samverkan mellan myndigheter, Krami-personalens förhållningssätt och de regler som brukarna måste vara överens om att hålla. Slutligen pekar brukarna också på betydelsen av den egna motivationens betydelse för förändring.

Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv. / The purpose of the essay is to investigate the professional's view of how reintegration looks for people who have committed criminal acts and who have been imprisoned for these actions. This essay includes an analysis and a problematization of which possibilities and obstacles people who have been in prison can meet during the reintegration. To answer the main question was the research area based on the following questions: How does the reintegration into society look for people who have been in prison? Which opportunities and obstacles can people meet after prison? The empirical material of the study is based on six qualitative semi-structured interviews. The analysis contains an interweaving of the qualitative interviews, previous research and different theories. The result shows that the conditions for reintegration can look different from individual to individual. Frivården (The Swedish Prison and Probation Service) and Krami (a function that helps former criminals back to the labor market) works to encourage the conditions for reintegration. Besides to the professional role and their daily work, there are several individual factors: work and housing, motivation and will, social network, and the societal view that exists towards people who have been in prison. These factors are important and can either be of benefit or disadvantage to the person's reintegration into society. However, these factors do not need to be seen as turning points in the person's life but as a helping hand in order not to fall back into crime. The conclusion is that reintegration is about an interweaving of different factors in the person's life, where the interaction between different instances, already at an early stage, is of importance for encouraging people's opportunities in society to be able to live a legal life.

The purpose of the study is to get an insight of how social ability has been affected amongst people with crime history. Social ability is a collection concept for language, social network, employability and economy.In this study, the prime problem is that 41% of convicted criminals relapse into crime and the main cause is lack of employment. Our chosen respondents are from an organization named Krami, which is a cooperation between the Swedish labor office, correctional and the current municipality. The questions at issue are:• How has the target group’s social ability been affected after participating in the Krami programme?• How does the target group of former criminals relate to the activities at Krami?
Moreover, the study contains theoretical concepts from Bourdieu theory, such as crystal habit, social field/social room and capital. Thus a qualitative method was used, which means that the questions at issue have been conducted by interviews with former criminals.Finally, the result of the study is on one hand that the social ability has been affected after the participation in Krami and on the other that the target group has related positively to the activities at the programme. Furthermore, the social ability was improved and the respondents decreased their chances of relapsing into crime. Four main factors contributed to this improvement; language, social network, employability and economy.

The studie aims to increase the understanding of ex-offenders need of support while establishing themselves in the labour market and to examine what knowledge of counselling can provide in order to develop Krami. Krami is a co-operation between Kriminalvården, Arbetsförmedlingen and in many cases even local authorities in Sweden. The aim of Krami is to help ex-offenders enter the labour market. Interviews with the staff and studies of policy documents give an idea of the contents of the initial counselling- course and show what the staff consider the challenges and needs for the participants. The study shows that the counselling course focuses on strengthening both self knowledge as well as knowledge about the labour market. The course also provides opportunities to develop the ability of making choices and to handle the consequences of the choices made. All those activities are central elements of counselling theories. Knowledge of counselling can contribute wtih methods and models of mapping and widening perspectives which many counsellor use in their daily work. / Syftet med studien är att öka förståelsen för tidigare dömdas behov av stöd vid etablering på arbetsmarknaden och belysa vad studie- och yrkesvägledning kan tillföra för att utveckla Krami. Krami är ett samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och i många fall även kommuner och har som uppdrag att hjälpa tidigare dömda in på arbetsmarknaden. Genom intervjuer med personal och studier av styrdokument ges en bild av vad vägledningskursen innehåller och hur personalen tänker kring målgruppens utmaningar och behov. Resultatet visar att man inom vägledningskursen arbetar med att stärka såväl deltagarnas självkännedom som kunskaper om arbetslivet. Det läggs även stor vikt vid att öva på att göra övertänkta val och att hantera konsekvenserna av dessa val. Detta är centrala inslag i många vägledningsteorier. Kunskaper om studie- och yrkesvägledning kan bidra till att utveckla vägledningskursen ytterligare genom de metoder och modeller för kartläggning och vidgning av perspektiv som många studie- och yrkesvägledare använder i sitt arbete.

I denna kvalitativa studie undersöks praktiker i disciplineringsstrategier för att få individer med sociala problem att bli anställningsbara. Undersökningen utfördes med alla tillgängliga personer på Krami i norra Sverige och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Tidigare forskning om sociala problem, anställningens betydelse och samhälleliga instansers samverkan presenteras. Studiens teoretiska ramverk består av teorier om egenmakt och motivation (Heule, 2005: Hong et al. 2014), humankapital (Becker, 1993) disciplinering (Foucault, 1987) och “The capability approach” (Sen, 2005). Studiens tre huvudsakliga resultat är att Krami använder sig av olika disciplineringsstrategier för att kunna anpassa deltagarna till de normer och strukturer som existerar i samhället, och göra de anställningsbara. Dessa praktiker är utförandet av konsekvenspedagogik, att låta deltagarna ta eget ansvar och att synliggöra och utveckla deltagarnas egenskaper.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. / 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.