No description available.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur processen till desistance ser ut för kvinnor som haft en kriminell livsstil. Vidare har syftet varit att bidra med ökad förståelse kring faktorer och vändpunkter kring kvinnors desistance som har varit av relevans.Både desistance som process och kvinnor som begår brott har varit kunskapsluckor inom forskningen idag. Därmed är det relevant att studera kvinnors väg ut ur den kriminella livsstilen, både utifrån kunskapsluckor och preventiva syften. I den här uppsatsen har 6 semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet av studien visade att vägen till desistance bland kvinnor kan se olika ut från person till person och präglas av flera faktorer eller vändpunkter. Dock har likheter och gemensamma aspekter i processerna hittats. Resultatet av studien visade på att det kan finnas flera faktorer eller vändpunkter som inträffar samtidigt eller i nära anslutning under processens gång. Resultatet visade även på att kvinnornas process till desistance kan bestå av zick-zackmönster där processen till avslut inte är helt rak utan kan innefatta perioder av brottslighet och icke-brottslighet. Faktorer och vändpunkter som visade sig vara en central del i processen var sociala band, att bli mamma, påföljder, fri från missbruk, insikt i livsstil och kärleksrelationer. Dock visade resultatet på olika effekter av vändpunkterna och faktorerna, att vara mamma och fängelsestraffet kunde både upplevas som effektgivande till processen till desistance men för vissa gav det ingen effekt till avslut. / The aim of this study has been to examine the process to desistance for women who has had a criminal lifestyle. The aim has also been to contribute with an increased understanding of factors and turning points around women’s desistance.Both desistance as a process and women who commit crimes have been knowledge gaps within the field of research today. It is therefore relevant to study the way out of criminal lifestyle for women both from the knowledge gap and for prevention reasons.This study is based on 6 semi-structured interviews. The results show that the way to desistance among women can be different from one person to another and be characterized by many factors or turning points. However, common aspects and similarities have been found in the processes. The results also showed that there could be more than one factor or turning point that occur at the same time or within close connection throughout the course of the process. The result also showed that the process to desistance for the women can contain zig-zag patterns where the process to desistance is not simple and can include both periods of crime and periods without any involvement in crime.The factors and turning points that were central in the process were social bonds, to become a mother, sanctions, free from addiction, insight in the lifestyle and love relationships. However, the result also showed some different effects from the turning points and factors, where becoming a mother and imprisonment could both be experienced as effectgiving to the process to desistance but also for some women not contribute to the desistance and have no effect.

Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv. / The purpose of the essay is to investigate the professional's view of how reintegration looks for people who have committed criminal acts and who have been imprisoned for these actions. This essay includes an analysis and a problematization of which possibilities and obstacles people who have been in prison can meet during the reintegration. To answer the main question was the research area based on the following questions: How does the reintegration into society look for people who have been in prison? Which opportunities and obstacles can people meet after prison? The empirical material of the study is based on six qualitative semi-structured interviews. The analysis contains an interweaving of the qualitative interviews, previous research and different theories. The result shows that the conditions for reintegration can look different from individual to individual. Frivården (The Swedish Prison and Probation Service) and Krami (a function that helps former criminals back to the labor market) works to encourage the conditions for reintegration. Besides to the professional role and their daily work, there are several individual factors: work and housing, motivation and will, social network, and the societal view that exists towards people who have been in prison. These factors are important and can either be of benefit or disadvantage to the person's reintegration into society. However, these factors do not need to be seen as turning points in the person's life but as a helping hand in order not to fall back into crime. The conclusion is that reintegration is about an interweaving of different factors in the person's life, where the interaction between different instances, already at an early stage, is of importance for encouraging people's opportunities in society to be able to live a legal life.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

The purpose of this degree project was to get increased knowledge about thedifficulties youth might face while disengaging from a criminal lifestyle, and thisfrom a professional perspective. To achieve this I interviewed four professionalsworking within the Social service and Prison and probation service. Whenanalysing the material the general theory of the process of “role-exit” (Ebaugh1988) was used, as well as the theory about criminality as lifestyle (Bergström2009) There are a number of both inner and outer factors seeming to createdifficulties to the process of “role-exit”. Insufficient social network and prosocialexperience as well as a number of specific thought patterns are some of those.Youth trying to disengage from a criminal lifestyle seem to go through a similarprocess as the general “role-exit”, the specific difficulties they face has partly todo with having to deal with a negative “Ex-role” while in contact with people andat the same time trying to create a new one.

Kriminalitet är ett stort och aktuellt samhällsproblem. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur unga män som tidigare haft en kriminell livsstil förstår den egna vägen in i brottslighet. Studien har en kvalitativ ansats där vi har inhämtat det empiriska materialet via intervjuer med fyra män som innehar tidigare erfarenhet kring den kriminella livsstilen. Respondenterna delade med sig av sina tidigare livserfarenheter samt anledningen till att de valde den kriminella vägen. För att få kunskap om vägen in i kriminalitet har fokus varit riktat på de riskfaktorer som de intervjupersonerna ansåg ligga till grund för valet av den kriminella livsstilen. De riskfaktorer som framkom var att man växt upp i en splittrad familj, man var under ett identitetssökande och fann sin identitet genom att vara kriminell, man umgicks med personer som hade samma kriminella tankesätt som en själv, man kände svek från skolan, man saknade känslan av tillhörighet och strävade efter att tjäna snabba pengar i stor omfattning. Ytterligare en riskfaktor var att ungdomarna hade en avsaknad av låg självkontroll samt saknade konsekvenstänk. Vi har under studiens gång konstaterat att det inte finns en specifik orsak till varför man väljer den kriminella livsstilen. Det vi däremot kan konstatera är att det finns ett mönster samt olika anledningar till varför man väljer den kriminella livsstilen. Vi har genom vår studie fått ökad kunskap om och skapat oss en djupare förståelse kring anledningen till att man väljer den kriminella vägen.

The purpose of the present study is to gain new knowledge about the underlying dimensions related to young men's entry into gang crime and the support that young men involved in gang crime can receive from professional actors to leave gang crime. In addition, the purpose is to analyze the importance of collaboration between professional actors in order to help young men's exit from gang crime. The study has a hermeneutic perspective with a qualitative starting point. Several semi-structured interviews have been conducted with various professional actors who work in connection with young men who want to leave the gang activities. The study is linked to two theories, Ebaugh´s exit process and social pedagogy. The result shows that collaboration with different professional actors is important and something that our Interviewees bring up is that actors collaborate especially with the social services. Although there are already several initiatives and support, several affected areas need to be developed. In addition, factors regarding preventive work must be improved. Efforts must be made at an early stage to prevent young men from joining gang crime. The study is focused on the social pedagogical work because much of the work with young men´s exit is about creating motivation for change work. It is important that the young men feel included in their treatment during the exit process.

Studiens syfte var att studera sociala insatsgruppers avhopparverksamhet i Stockholm utifrån de yrkesverksammas perspektiv för att undersöka hur de upplever att stödet möter deltagarnas behov samt vilka faktorer de anser vara avgörande för att hjälpa deltagarna. I studien användes kvalitativ forskningsmetod, där empirin insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma inom SIG. Intervjumaterialet har med hjälp av tematisk analys tematiserats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorin om sociala band. Studiens resultat visade att stöd, boende/en stabil bas, jobb/sysselsättning, mognad samt motivation var de mest betydelsefulla faktorer för avhopparprocessen, enligt de yrkesverksamma. Studiens resultat visade även att SIG kunde möta deltagarnas behov relativt bra men att särskilda behov var svåra att tillgodose. Studiens huvudsakliga slutsats är att avgörande faktorer varierar utifrån deltagarens behov, men att det finns några återkommande varav några kan förklaras av teorin om sociala band samt att SIG till stor del kan möta dessa behov. / The purpose of this study was to investigate the defector program within sociala insatsgrupper in Stockholm from the perspective of the employees to find out how they perceive that the support meets the needs of the participants and which factors they find crucial to help the participants. A qualitative method was used, where the material was gathered through semi-structured interviews with four employees within SIG. The interview material was analyzed and thematized through a thematic analysis and was then compared with previous research and social bond theory. The result showed that support, accommodation, employment/studies/extracurricular activities, maturity and motivation were the most important desistance factors, according to the employees. The results also showed that SIG can meet the needs of the participants relatively well, but that some were difficult to meet. The main conclusions of this study are that crucial factors depend on the needs of the participants but there are some recurring ones, some of which can be explained by social bond theory and SIG can largely meet these needs.