Sammanfattning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vilka faktorer som gör att personer med ett långt kriminellt förflutet lyckas lämna det livet bakom sig. Uppsatsen har även ett delsyfte, vilket är att belysa vilka gemensamma nämnare som gör att personer påbörjar en kriminell bana. Varför bestämmer sig några människor för att bli yrkeskriminella och vad förhindrar dem från att ta sig ut ur det livet? Vad är vändpunkten i deras liv och hur lyckades de till slut lämna sin tidigare livsstil en gång för alla? Uppsatsens syften kommer att besvaras utifrån ett sociologiskt perspektiv och grundas i tidigare forskning, vetenskaplig litteratur samt sociologiska teorier. De sociologiska teorierna och den tidigare forskningen kommer att testas genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som har varit yrkeskriminella. Den metodologiska ansatsen som har använts är Grundad teori och den hermeneutiska cirkeln. Resultatet blev att tre teman kunde utformas ur materialet när det analyserades med hjälp av tidigare forskning och de sociologiska teorierna: “Missbrukets relation till kriminalitet”, “Sociala band och identitet”, samt “Förändringsvilja och rationella val”.

Brottslighet är ett ständigt eskalerande samhällsproblem vilket leder till både ekonomisk såväl som psykisk samt fysisk skada för befolkningen i samhället. “Att lägga sin kriminella karriär på hyllan” är en studie som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer ämnar undersöka varför aktuella informanter valt att avsluta sina kriminella karriärer. Vad låg bakom deras beslut att istället välja en prosocial/icke-kriminell väg och vilka var de bakomliggande orsakerna till deras beslut att avsluta den kriminella karriären? Studien bidrar till att bredda kunskapsläget kring kriminella karriärers avslut, något som är av stor vikt att undersöka vidare eftersom tidigare forskning på området främst är inriktat på övriga delar av kriminella karriärer än just dess avslut. Analysen av resultatet utmynnade i fem teman vilka alla grundar sig i olika bakomliggande orsaker till avslutet av den kriminella karriären och som var återkommande i intervjuerna med informanterna. Dessa var följande: “alkohol, narkotika och ohälsa” där finansieringen av narkotikamissbruket menades vara den främsta bakomliggande orsaken till att den kriminella karriären fortgått varav att upphöra med missbruk i sin tur blev en vändpunkt eller process för att upphöra även med kriminalitet; “sociala band” vilket innefattade anknytningen till familj samt prosociala vänner; “sysselsättning” innebärande vikten av att hitta ett arbete eller en hobby; “stöd från samhället” genom olika behandlingsprogram och gemenskapen som föreningslivet skapade; “straffhot” innefattande främst fängelsestraff. Resultatet i denna studie ämnas bidra till att fler lämpliga verktyg kan upprättas i syfte att minska de negativa konsekvenser som individers kriminella karriärer orsakar i samhället. / Crime is an ever-escalating societal problem, a problem which induces both economic as well as mental and physical damage to the population of our society. “To lay one's criminal career on the shelf” is a study, which through qualitative semi-structured interviews, intends to investigate why the informants have chosen to end their criminal careers. What instigated their decision to choose a prosocial/non-criminal path and which were the turning points that influenced their decision to end the criminal career? This study contributes to broadening the state of knowledge about the end of criminal careers, something that is of great importance to investigate further as earlier research in the field has mainly focused on other parts of criminal careers. Through our analysis of our results, we identified five themes that were recurring in the informants' interviews: The crime's link to addiction and poor health where funding for drug abuse was thought to be the main reason why the criminal career continued and terminating the addiction in turn became a turning point for ending crime; social bonds including the connection to family and prosocial friends; employment emphasizing the importance of finding a job or a hobby; support from society through various treatment programs and the community created by the association; threat of punishment mainly including imprisonment. The result of this study aims to contribute to the establishment of more suitable tools to mitigate the negative consequences for society which criminal careers of individuals cause.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

Syftet med följande studie var att analysera upplevelser om vad som har varit de bidragande orsakerna till att individer med ett kriminellt förflutet valt att upphöra med sitt brottsliga beteende. Med andra ord undersöktes individernas erfarenheter av vändpunkter samt vad frigivningsprocessen kan ha inneburit för individernas möjligheter att upprätthålla en livsstil fri från kriminalitet. Strukturerade och semistrukturerade intervjuer har genererat ett empiriskt material, som resulterat i en analys som talar för att yttre faktorer skapar inre förändringar. Vilket sedermera leder till en vändpunkt i individens liv som kan leda till ett kriminellt avbrott. Studiens viktigaste slutsats är att vändpunkter är beroende av yttre och inre faktorer. Dessa avgör om ett avslut av den kriminella karriären kommer att vara framgångsrikt och beständigt. / <p>2021-05-28</p>

<p>Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.</p>

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

No description available.