<p>Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.</p>

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.

No description available.

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ”exitprocesser” och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro. En process som för många sannolikt börjar redan innan personen greps och där anstaltsvistelsen endera leder till en återgång i kriminalitet eller blir till en vändpunkt i tillvaron följd av ansträngningar att trots sitt stigma erövra ett socialt accepterat liv och identitet.Forskningen har vi utfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju före detta kriminella, samt en kriminal vårdare på mindre anstalt i Sverige. Vår föreställning var att fängelsevistelsen var en tung plats att vistas på och att det intagna blev hårt påverkade av denna upplevelse. När det äntligen blir frigivna antog vi att det för dem var en lättnad och att samhället och olika myndigheter gjorde allt i sin makt för att hjälpa individer att acklimatisera sig tillbaka till samhället. Dock förstod snabbt att detta inte var den sanna bilden av verkligheten.  Uppsatsen har varit otroligt intressant och givande för oss, och vi är väldigt nöjda med vårt resultat. Tack vare vara våra intervjuer samt redan befintlig forskning så anser vi att vi fått en ökad förståelse kring ämnet, som vi hoppas kunna förmedla vidare till våra läsare. I vår slutsats har vi konstaterat att tiden man sitter på anstalt inte är så besvärlig. ”Man levde i ett samhälle i samhället”, där man skaffade sig rutiner för att anpassa sig efter den nya miljön samt för att få tiden att gå. Inne på anstalten började den första delen av exitprocessen där individerna reflekterade över sina liv och ville ge upp den kriminella livsstilen. Vid frigivning då man skulle börja leva ett liv som icke kriminell började dock det riktiga straffet, man kände sig vilsen och stod med fötterna i två olika världar. Informanterna kände sig identitetslösa då det befann sig i ett samhälle de längre inte kände till samtidigt som det inte vill gå tillbaka till det kriminella livet. Hjälpen från myndigheterna infann sig inte på ett lämpligt sätt utan man kände sig istället motarbetad och utanför samhället, samtidigt som ett stigma införlivades. De individer som inte föll tillbaka i kriminaliteten lyckades tillslut hitta sitt stöd i KRIS. Där fanns det andra individer som gått igenom samma hårda resa och man fanns som stöd för varandra. Det är äntligen i detta skede som den riktiga vändpunkten kommer i processen, man kan börja bygga en ny identitet utan kriminalitet.  Nyckelord: Kriminalitet, Rutiner, Utanförskap, Tillhörighet

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.

Sammanfattning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vilka faktorer som gör att personer med ett långt kriminellt förflutet lyckas lämna det livet bakom sig. Uppsatsen har även ett delsyfte, vilket är att belysa vilka gemensamma nämnare som gör att personer påbörjar en kriminell bana. Varför bestämmer sig några människor för att bli yrkeskriminella och vad förhindrar dem från att ta sig ut ur det livet? Vad är vändpunkten i deras liv och hur lyckades de till slut lämna sin tidigare livsstil en gång för alla? Uppsatsens syften kommer att besvaras utifrån ett sociologiskt perspektiv och grundas i tidigare forskning, vetenskaplig litteratur samt sociologiska teorier. De sociologiska teorierna och den tidigare forskningen kommer att testas genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som har varit yrkeskriminella. Den metodologiska ansatsen som har använts är Grundad teori och den hermeneutiska cirkeln. Resultatet blev att tre teman kunde utformas ur materialet när det analyserades med hjälp av tidigare forskning och de sociologiska teorierna: “Missbrukets relation till kriminalitet”, “Sociala band och identitet”, samt “Förändringsvilja och rationella val”.

Uppsatsen vill undersöka hur KRIS bidrar till identitetsomvandling hos före detta kriminella. För att uppnå detta har vi hänvisat till tidigare forskning samt centrala begrepp, bland annat de olika identitetsbegreppen formulerade av Richard Jenkins, Erving Goffmans begrepp om stigma samt normalitet och avvikande men även Thomas Scheffs begrepp om skam och stolthet. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen och reflektera över hur kriminella som går med i organisationen KRIS kan få stöd att ta sig ur brottslighet och förbättra sina livsvillkor. För att uppnå syftet bör även en reflektion om myndigheternas stöd i samband med organisationen KRIS framföras, det vill säga det stöd som ex-kriminella får för att ta sig ur kriminalitet. Frågeställningarna lyder därmed följande: Hur bidrar en frivillig organisation som KRIS till identitetsomvandling hos före detta kriminella? Och Vilka möjligheter ger KRIS till sina medlemmar för att bidra till en identitetsomvandling? Genom en kvalitativ ansats har vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex medlemmar i KRIS, Göteborg, för att besvara frågeställningarna. Vår empiri påvisade att våra respondenter upplever att myndigheter inte har haft den nödvändiga förståelsen som krävs för deras livssituation, utan det är istället KRIS som har bidragit till deras identitetsomvandling genom socialt stöd. / The essay wants to investigate how KRIS contributes to identity transformation with former criminals. To achieve this, we have referred to earlier research and key concepts, including the different concepts of identity formulated by Richard Jenkins, Erving Goffman's concept of stigma, normality and divergence, but also Thomas Scheff's concept of shame and conformity. The purpose of the essay is to increase understanding and reflect on how criminals joining the organization KRIS can get support to stop committing crimes and improve their living conditions. In order to achieve this goal, a reflection on authority’s support in connection with the KRIS organization should also be carried out, that is, the support that ex-criminals get to stop committing crimes. The questions thus state: How does a voluntary organization like KRIS contribute to identity transformation with former criminals? And what opportunities does KRIS give to its members to contribute to identity transformation? Through a qualitative approach, we have conducted semi-structured interviews with six members in KRIS, Gothenburg, to answer the questions. Our empirical data showed that our respondents find that authorities have not had the necessary understanding required for their life situation, but instead KRIS has contributed to their identity transformation through social support.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ex-kriminella mammor respektive pappor upplevt sina myndighetskontakter och om de blivit stigmatiserade och stämplade utifrån sin kriminella bakgrund. För att uppnå syftet har vi utifrån en fenomenologisk ansats genomfört tio kvalitativa intervjuer. Uppsatsen utgår från Beckers stämplingsteori och Goffmans teori om stigma samt genusteori. Teorierna har bidragit med kunskap om hur samhället styrs av normer och regler där personer i samhället konstrueras till avvikare och män och kvinnor tillskrivs olika förväntningar.  Resultatet visar att intervjupersonerna upplevt stigmatisering och stämpling, både under tiden de begick brott och efter det att de slutat begå brott. Resultatet visar även att det fanns skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser som kan kopplas till genusteorin då både männen och kvinnorna förväntade sig att det var mammorna som skulle ta det yttersta ansvaret för barnen. Med studien vill vi kunna utveckla förståelsen för människor med ett kriminellt förflutet och synliggöra hur det har påverkat dem att vara föremål för myndighetsutövande. Av det vi har fått ta del av förstår vi att det finns en brist på kunskap och förståelse för de avvikande personernas livssituation hos många myndighetspersoner, vilket fått svåra konsekvenser för många av våra intervjupersoner. Vi hoppas att studien ska kunna bidra med kunskap och förståelse för de enskilda som avviker från samhällets normer och regler för att myndighetspersoner inom det sociala arbetets praktik ska kunna utveckla sitt arbete i hur de ger stöd och hjälp.