Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

ÖREBRO UNIVERSITY Department of Behavioural, Social and Legal Sciences C-essay in Social work, Advanced course 2006 To give up a criminal life style A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work Emma Henriksson & Karin Tengnäs ABSTRACT The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation. The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized. / ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng 2006 Att lämna en kriminell livsstil En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst Emma Henriksson & Karin Tengnäs SAMMANFATTNING Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation. Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.

The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.

Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där. / This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.

This study examines how criminals are portrayed in Martin Widmark’s series of children’s detective stories, JerryMaya’s Detective Agency. The aim of the study is to find out what patterns and norms are communicated through this popular series for children aged seven to nine. Fourteen books in the JerryMaya series were selected and analysed to see how the criminal is portrayed, what motives are presented and what are the consequences of the criminal act. The study shows that several of the crimes in the JerryMaya series concern morality and legislation, and that there is often a moral criminal alongside a criminal who breaks the law. In eight of the fourteen books the crimes are some form of theft, and in five of them the consequence is an arrest. Only three books contain crimes that are not theft, and in these cases the books are about subjects such as revenge, attempted escape and cheating. For example, a person who steals money is punished according to law while a person who takes revenge for being bullied as a child is given the task of lecturing about anti-bullying. The consequences of the crimes thus often depend on the situation and the criminal’s motives.

The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som bidragit till att kvinnor avslutat den kriminella livsstilen samt hur kvinnor beskriver sin identitet efter att de tagit sig ur den kriminella livsstilen. Studien har använt ett kvalitativt förhållningssätt med semi-strukturerade intervjuer. Studien bestod av sex kvinnliga informanter från KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället, för att besvara studiens syfte. Alla informanter har haft en kriminell livsstil men nu avslutat denna. Till denna studie har en tematisk analysmetod tillämpats, där bearbetning av materialet gjordes utifrån sex olika steg.  Resultatet visade sex olika faktorer som var avgörande för att kvinnorna i studien valde att avsluta den kriminella livsstilen: Ingen gråzon, Insikt i den kriminella livsstilen, Att vara förälder, Kopplingar till samhället och andra, Partnerrelationer och Påföljder.  Studien visade att det var en process för informanterna att avsluta den kriminella livsstilen, processen började med att informanterna själva tog ett beslut om att sluta begå brott och missbruka. De flesta kvinnorna kunde exempelvis känna att fängelsestraff var en bidragande faktor för processen till en avslutad kriminalitet, men inte som ett avgörande avslut. Kvinnorna i studien beskrev sin identitet genom egna uppfattningar om sig själva såväl som hur de uppfattat att andra ser på dem. Resultatet var att alla kvinnor i studien förbättrat sin självbild efter att de avslutat sin kriminella livsstil. Två kvinnor pratade dock om att de ibland kände osäkerhet. Avslutningsvis hävdade alla informanter att det måste finnas en inre motivation och vilja för att lyckas avsluta den kriminella livsstilen. / The purpose of the study is to examine which factors that have contributed to women ending the criminal lifestyle and how women of this study describe their identity, after they have left the criminal lifestyle. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews. The study consisted of six female informants from KRIS-Kriminella's Revansch I Samhället, to answer the purpose of the study. All the informants have had a criminal lifestyle but have now ended it.  For this study, a thematic analysis method has been applied, where the processing of the data material was made through six different steps. The results showed six different factors that were decisive for the women in the study to choose to end the criminal lifestyle: ‘’No gray area’’, Insight into the criminal lifestyle, Being a parent, Connections to society and others, Partner relationships and Sanctions. The study showed that it was a process for the informants to end the criminal lifestyle, the process began with the informants themselves making a decision to stop committing crimes and abusing. For instance, most women in the study felt that imprisonment was a contributing factor to the process of ending a crime, but not as a decisive ending.The women in the study described their identity through their own perceptions of themselves as well as how they perceived others to look at them.  The result was that all women in the study improved their self-esteem after ending their criminal lifestyle. However, two women said that they sometimes felt insecure. In the conclusion, all the informants claimed that there must be an inner motivation and will to succeed in ending the criminal lifestyle.