Univ., Diss.--Zürich, 1994.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid. På 1940-talet ansågs funktionshinder som ett hot för samhället och därför avskiljdes från allmänheten. I nutid har man åstadkommit vetenskaplig kunskap om funktionshinder vilket påverkat hanteringen av de funktionshindrade. Nu ges stöd till funktionshindrade för att deras vardagsliv ska underlättas och känna sig inkluderade i samhället.

Univ., Diss.--Tübingen, 2000. / Literaturverz. S. [197] - 217.

No description available.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler. Formar dessa subkulturella normer och värderingar en individ eller är det individen som bär med sig och upprätthåller dem i anstalt? Vilka effekter ger frihetsberövningen på den intagne och hur påverkar effekterna den intagne? Framförallt, vad sker med attityder och beteenden när den intagne friges? Min uppsats visar på en viss skillnad hos före detta intagna. Återfallsförbrytaren som till stor del under sin vistelse upplever sig ta över en roll som inte är helt överensstämmande eller förenlig med sin egen rollföreställning av sig själv. Den förstagångsdömde med kort verkställighet, som till största delen upplever sig vara kvar i sin egen roll.  Skillnaden mellan de två respondenterna som en varande förstagångsdömd och den andre återfallsförbrytare, ger i min studie stöd för att olika beteenden utvecklas beroende på faktorer som individens tidigare inställning och erfarenhet i fältet som kriminell eller intagen samt strafftidens längd. Studien visar också samstämmighet i förändrade antisociala attityder efter frigivningen hos bägge respondenterna. Studien ger dock inget entydigt svar om huruvida det är miljön eller individen som ligger till grund för de intagnas attitydförändring eller rolltagande. Uppsatsen ger visst stöd för bägge teorierna och det är således inte möjligt att påvisa ett bestämt samband med en av teorierna.

Zugl.: Frankfurt/Main, Universiẗat, Diss., 2007.

Syftet med vår studie har varit att beskriva och analysera kvinnliga klienters förutsättningar inom Kriminalvården, med fokus på utbildning och studie- och yrkesvägledning. De forskningsfrågor som vi har utgått ifrån är: Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av kvinnliga klienters utbildningsmöjligheter under verkställigheten? Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av studie- och yrkesvägledning och dess möjligheter för kvinnliga klienter? Och Hur arbetar Kriminalvården för att öka kvinnliga klienters anställningsbarhet efter verkställigheten? Vi har använt en kvalitativ metod och har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, främst med personal inom Kriminalvården. Resultatet visar att utbildning på anstalt är en viktig faktor. Dock kom vi fram till att kvinnornas möjligheter är mer begränsade än männens, framförallt när det gäller yrkesutbildningar. Detta påverkar anställningsbarheten negativt och bidrar till en ökad risk för återfall i brottslighet. Vi kunde också se att studie- och yrkesvägledning är en viktig del inom Kriminalvården och att den har utvecklats positivt de senaste åren.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är: Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt. Vi kunde i vår studie dock tyda uppmätta mönster som påvisar att studier i anstalt i högre grad leder till att respondenter erhåller arbete efter frigivning ifrån anstalt. Det föreligger således en åtskillnad i upplevd förväntan och uppmätta resultat. Uppmätta mönster kan även påvisa att respondenternas verkställighetstid i anstalt kan förklara höga värden bland respondenter som har återfallit i brott efter sin första frigivning. Respondenterna skattar även relativt höga uppmätta värden i vår studie av upplevt utanförskap ifrån samhället och upplevelsen att de döms av samhället för sin bakgrund som intagna i anstalt. Studien påvisar resultat att endast två av 25 respondenter enligt vår egen första kriteriebedömning har lyckats återanpassas till samhället, enligt vår egen fyr skaliga variabel bedömning. I vår andra kriteriebedömning har sju av 25 respondenter lyckats att återanpassa sig till samhället enligt vår egen tre skaliga variabel bedömning. Vår studie har inte kunnat skatta styrkan i effekten eller ett statistiskt samband, inte heller signifikansen då vi inte har formulerat en nollhypotes. De mätresultat som dataunderlaget har gett är för oprecisa och osäkra med anledning av det låga antalet observationer i vår studie. Studien behandlar den upplevda vikten av utbildning och tar avstamp hos Anthony Giddens och dennes samlade sociologiska verk “sociologi” med sociologiskt perspektiv och teorier om utbildningens inflytande för social mobilitet samt social klasstillhörighet och utanförskap. Flertalet sociologiska tänkare som Bourdieu, Illich, Durkheim och Talcott- Parson redovisas av Giddens, sett från ett sociologiskt perspektiv till vår studies områden som kriminalitet som avvikande beteende, återanpassning i samhället, utestängning, utbildningens ojämlikheter. Vi behandlar teoretiska begrepp som stämpling, stigma och sociologiskt perspektiv.

Att vara berövad sin frihet och sina valmöjligheter kan få stora konsekvenser i en individs hälsa och livssituation. Intagna riskerar att, efter avtjänat straff, släppas ut i samhället med begränsad förmåga att fungera självständigt, försämrat hälsotillstånd och med hög återfallsrisk. Ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv är användbart för att förstå och utveckla interventioner som syftar till att upprätthålla och utveckla förmågor i det dagliga livet och utvecklandet av roller för att stödja framgångsrik återgång i samhället. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska insatser och dess betydelse för intagna på straffrättsliga institutioner. En litteraturöversikt valdes och sökningar genomfördes i databaserna Web of Science, Cinahl, PubMed, Amed, Socindex och Academic Search Elite. Sju artiklar inkluderades för kvalitetsgranskning och analys. Resultatet visade en variation av interventioner där fokus låg på den generella livssituation de intagna befann sig i alternativt aktuell målgrupps specifika problematik. Gemensamt, inom samtliga instanser, var behovet av att öva upp sociala och kommunikativa förmågor. Viktiga betydelser som framkom var att intagna hade möjlighet till visst självbestämmande och att aktiviteter hade ett tydligt syfte för att upplevas som meningsfulla och terapeutiska. Studien visade att trots restriktioner till följd av säkerhetsaspekter, är det möjligt att genomföra klientcentrerade interventioner som har en positiv inverkan på intagnas hälsa, beteenden, självkänsla och utförandekapacitet. Arbetsterapeuten har en viktig roll i det rehabiliterande arbetet för att motverka kriminellt beteende och erbjuda redskap som underlättar övergången till samhället och minskar risken för återfall.

<p>Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur internernas synvinkel utvärdera projektet ”Sitta inne med kunskap”, som riktar sig till interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vad är projektets syfte enligt intervjupersonerna och hur upplever de att det uppnås? 2. Hur beskriver intervjupersonerna fängelsemiljön respektive samvaron i projektet? 3. Av vilka anledningar medverkar intervjupersonerna i projektet? Projektets syfte är att i samarbete med skolelever utveckla ett brottsförebyggande material åt ungdomar. Intervjuer har genomförts med fem interner på Norrtäljeanstalten. Lösningsfokuserad teori och rollteori inkluderat stämplingsteorin har använts som analysverktyg. Studiens resultat har stöd i tidigare forskning vad gäller upplevelsen av att sitta i fängelse som präglas av en jargong och en egen typ av livsföring. Resultatet beskriver den känsla man kan få som kriminell, av att vara stämplad. Intervjupersonerna beskriver projektet som något helt unikt. Internerna blir behandlade som experter, med respekt. De känner att de kan göra skillnad i samhället och mår bättre av medverkan. Brukarutvärderingen visar att projektet varit lyckat och man hoppas det fortsätter.</p>