Syftet med vår studie har varit att beskriva och analysera kvinnliga klienters förutsättningar inom Kriminalvården, med fokus på utbildning och studie- och yrkesvägledning. De forskningsfrågor som vi har utgått ifrån är: Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av kvinnliga klienters utbildningsmöjligheter under verkställigheten? Vad har anställda inom Kriminalvården och dess samverkanspartners för upplevelse av studie- och yrkesvägledning och dess möjligheter för kvinnliga klienter? Och Hur arbetar Kriminalvården för att öka kvinnliga klienters anställningsbarhet efter verkställigheten? Vi har använt en kvalitativ metod och har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer, främst med personal inom Kriminalvården. Resultatet visar att utbildning på anstalt är en viktig faktor. Dock kom vi fram till att kvinnornas möjligheter är mer begränsade än männens, framförallt när det gäller yrkesutbildningar. Detta påverkar anställningsbarheten negativt och bidrar till en ökad risk för återfall i brottslighet. Vi kunde också se att studie- och yrkesvägledning är en viktig del inom Kriminalvården och att den har utvecklats positivt de senaste åren.

“Nu kastar vi ut eleverna i cybervärlden” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka studie- och yrkesvägledningen vid gymnasiala distansstudier på vuxenutbildningen. Kommunal vuxenutbildning ansvarar för att varje elev i verksamheten erbjuds stöd och undervisning med hänsyn till elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Distansstudier blir allt vanligare och tillgängliggör att utbildning blir oberoende av geografiskt avstånd. Studien undersöker elevernas behov av studie och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att möta målgruppens behov, och hur distansstudier påverkar den sociala interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev utifrån fem kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en utvald kommun. Resultatet analyseras utifrån teorier om social interaktion och Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. Resultatet visar att målgruppen är i stort behov av stöd i studierna, och att distansstudier inte är gjorda för alla. Samtidigt påverkas den sociala interaktionen negativt då studie- och yrkesvägledarna inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper och verktyg för att bedriva studie- och yrkesvägledning på distans.

Med detta examensarbete vill vi berätta om hur studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten.  Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. / The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.