Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid. På 1940-talet ansågs funktionshinder som ett hot för samhället och därför avskiljdes från allmänheten. I nutid har man åstadkommit vetenskaplig kunskap om funktionshinder vilket påverkat hanteringen av de funktionshindrade. Nu ges stöd till funktionshindrade för att deras vardagsliv ska underlättas och känna sig inkluderade i samhället.

I slutet på 1990-talet uppmärksammades i media världen över att välfärdslandet Sverige under åren 1935-1975 hade steriliserat 63 000 människor varav en ansenlig mängd hade steriliserats mot sin vilja. Steriliseringarna var kulmen på lagstiftarens åtgärder för att förhindra reproduktion av personer som ansågs ha sämre genetiska egenskaper än befolkningen i övrigt. Det var främst de som betraktades som sinnesslöa som var föremål för de här åtgärderna, som också inkluderade internering och äktenskapsförbud. Begreppet sinnesslöhet grundades i en intellektuellt funktionshinder. Syftet med vår studie är att förstå lagstiftarens syn på moderskap för kvinnor med utvecklingsstörning och hur den synen påverkade de kvinnorna under 1930- och 1940-talen. För att nå vårt syfte har vi valt att använda oss av social konstruktionism som teoretiskt perspektiv, då verkligheten består av en obegränsad mängd konstruktioner som människan inrättar för att ordna sin vardag. Genom att göra en kvalitativ dokument- och litteraturstudie har vi fått en uppfattning om hur den historiska bilden var. Empirin visar att de åtgärder som lagstiftaren genomförde effektivt begränsade stora delar av livet och möjligheten till ett accepterat moderskap för de sinnesslöa kvinnorna.

<p>I slutet på 1990-talet uppmärksammades i media världen över att välfärdslandet Sverige under åren 1935-1975 hade steriliserat 63 000 människor varav en ansenlig mängd hade steriliserats mot sin vilja. Steriliseringarna var kulmen på lagstiftarens åtgärder för att förhindra reproduktion av personer som ansågs ha sämre genetiska egenskaper än befolkningen i övrigt. Det var främst de som betraktades som sinnesslöa som var föremål för de här åtgärderna, som också inkluderade internering och äktenskapsförbud. Begreppet sinnesslöhet grundades i en intellektuellt funktionshinder. Syftet med vår studie är att förstå lagstiftarens syn på moderskap för kvinnor med utvecklingsstörning och hur den synen påverkade de kvinnorna under 1930- och 1940-talen. För att nå vårt syfte har vi valt att använda oss av social konstruktionism som teoretiskt perspektiv, då verkligheten består av en obegränsad mängd konstruktioner som människan inrättar för att ordna sin vardag. Genom att göra en kvalitativ dokument- och litteraturstudie har vi fått en uppfattning om hur den historiska bilden var. Empirin visar att de åtgärder som lagstiftaren genomförde effektivt begränsade stora delar av livet och möjligheten till ett accepterat moderskap för de sinnesslöa kvinnorna.</p>

Studien synliggör berättelser från Ullebergs sinnesslöanstalt i Karlstad. Materialet består till största del av tidningsartiklar och arkivmaterial så som brev, utredningsdokument och journalanteckningar. I enlighet med Foucaults maktanalys undersöks hur makt och motstånd utövades innanför och utanför anstaltens väggar. Det förekom både fysiskt, verbalt och skriftligt motstånd och detta motstånd utövades av intagna, föräldrar, personal, med flera. Människors handlingsutrymme påverkades av vilken samhällsklass de ansågs tillhöra, och klassificeringen av vissa människor som sinnesslöa baserades till viss del på vilken familjebakgrund de hade. Uppsatsen tar sin utgångspunkt under 1950-talet, vilket var en brytningstid då det som verkade självklart i samhället började att ifrågasättas. Genom makt och motståndsutövningar förändrades den överordnade diskursen, vilket också förändrade livsvillkoren för de människor som hade klassificerats som sinnesslöa. Ullebergs sinnesslöanstalt är idag inte ett institutionaliserat kulturarv, men i studien undersöks anstalten som ett potentiellt svårt kulturarv. En svårighet med att eventuellt tilldela anstalten och dess berättelser kulturarvsstatus kan vara att de före detta intagna kanske inte önskar att deras svåra berättelser ställs ut som offentliga kulturarv. En fördel med att ge anstalten en kulturarvsutnämning kan vara att berättelserna synliggör hur det moderna samhället drog gränser kring vad som ansågs vara normalt och vad som ansågs vara avvikande, samt att de visar hur människor påverkades av de rådande normerna.

No description available.

Denna uppsats undersöker eleverna som gick på Skolan för sinnesslöa barn och Slagsta skola under 1905–1915. Undersökningen ämnar besvara vilka elever som blev antagna på skolorna och vilka förhållanden de kom från, men också hur de beskrevs av skolans lärare och läkare. Källmaterialen som studerats är sjukjournaler skrivna av skolans läkare samt matriklar skrivna av skolans lärare. Undersökningen utgår från både en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån kvantitativ innehållsanalys besvaras vilka förhållanden elever kom från och för att se hur eleverna beskrevs av skolornas lärare och läkare används en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som denna uppsats utgår från är en blandning av Judith Areschougs perspektiv om att sinnesslöundervisningen både syftade till att hjälpa och kontrollera de sinnesslöa barnen, men också Karin Johannissons analys av den svenska statens kontroll över befolkningens hälsotillstånd. Johannison benämner detta samhällskroppen på grund av att befolkningens kroppar inte längre ansågs vara en individuell ensak utan en samhällsfråga. Majoriteten av eleverna som blev antagna på skolorna under 1905–1915 kom från arbetarklassen och medelklassen i Stockholms stad. Procentuellt var de antagna eleverna något fler pojkar än flickor, men det var marginella skillnader. Att eleverna kom från dessa förhållanden kan bero på att den svenska staten såg barnen som sociala problem för lokalsamhället. För samhällets trygghet ansågs det bästa alternativet att placera de sinnesslöa barnen på asyler, anstalter eller sinnesslöskolor där de kunde kontrolleras. Men i skolan kunde de sinnesslöa barnen också hjälpas eftersom att de fick mat, husrum och en bättre anpassad undervisning. Det som skolornas lärare noterade i matriklarna berörde elevens personlighet, intellektuella förmågor och uppförande i skolan och mot andra. I sjukjournalerna hade skolans läkare sakligt och utförligt nertecknat elevens fysik, utseende och förmåga att sköta sig. De detaljerade beskrivningarna av eleverna i matriklarna och sjukjournalerna kan tolkas som ett uttryck av statens ambition att mäta och dokumentera samhällets befolkning, speciellt de som bedömdes som sjuka. Med syftet att utreda och stoppa degenererade arvsanlag som ansågs vara ett hot mot den svenska befolkningen.

Background &amp; Aim: The main focus of this thesis was on the education for children with special needs in western Värmland's region during the period 1946 - 1951. Reports by the school inspector describing the organisation, and the work by different disciplines in the school were studied. The aim of the investigation was to simplify and clarify the picture of the complex activities regarding work on establishing ways to handle these children, described as having lower educational ability, within the school system. Methods: The underlying theory used the concepts of classification and framing to examine the conditions that the school system established for students with special needs. A qualitative research methodology has been leading the work with the source material.  Results &amp; Conclusions: The most important finding in the reports by the school inspector is that we can clearly distinguish how the presence of students described as having low educational ability was considered a serious problem, both for themselves but mainly for the other children. The idea that students with "low educational ability" were considered a hindrance originates from the 1932 seminary experts’ advice and references, where several common positions are possible to make visible in the school inspector's annual reports and the experts' texts. However, I would argue that a more inclusive approach is taken through the later 1940 school investigation and the 1946 school commission, which explicitly show the advantages of a unitary school.  I believe this is reflected in the inspectors later reports and recommendations. The study’s results show that the work with special education is developed to be less strongly classified with a strong framework of control.

The aim with this study is to investigate how racial biology gained its foothold in the Swedish welfare society, the consequences it entailed and how to motivate sanctions against individuals who were considered to deviate from the norm. In order to investigate these issues, I have used discourse analysis as a method. The material I have used has consisted of motions to the Swedish parliament, journal entries and other documents of importance that have been written during this time. The consequences of racial biology are the eugenics measures that affect a large group of the population, through sterilization and institutionalization. The actions are motivated by the need for protection of society and the need to reduce the risk of degeneration of the genes. The most evident in the documents, to the Swedish parliament, regarding the establishment of a racial biology institute are cost effective and degeneration issues.

Under 1900-talet blev personer med intellektuell funktionsnedsättning placerade på olika institutioner runt om i Sverige. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kallades idioter eller sinnesslöa. Under inledningen av 1900-talet gick vårdideologin från att skydda de sinnesslöa från samhället till att skydda samhället från de sinnesslöa. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur personalen på Vipeholms sjukhus beskrev patienterna och hur det kan förstås utifrån den diskurs som präglade denna tid. Med förhoppningen att dåtidens diskurs ska leda till kunskapsbildning för dagens funktionshinderforskning. Studien utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys för att sedan koppla resultatet till olika modeller av funktionshinder. Följande teorier används i analysen; Goffmans teorier om stigma, Foucaults teori om makt och Thorséns beskrivning av olika människosyner. Resultatet visar att överläkaren på Vipeholms sjukhus använde sig av en kategorisering av patienterna utifrån en medicinsk förståelse gällande funktionshinder. Det framgår att den medicinska modellen av funktionshinder präglade denna tid och att det går att finna drag av en biologisk människosyn. Avslutningsvis fokuserar studien på att dagens funktionshinderforskning vilar på två ben av medicinsk och miljöinriktad forskning. Den medicinskt inriktade forskningen beskrivs fortfarande vara det dominerande forskningsområdet i Sverige. Vidare diskuteras studiens resultat i förhållande till konsekvenser för bristen av sociala förståelser av personer med intellektuell funktionsnedsättning. / During the first half of the 20th century, people with intellectual disabilities were placed in various institutions in Sweden. People with intellectual disabilities were called idiots and similar words. During the beginning of the 20th century, the welfare state went from protecting people with intellectual disability from the society to protecting the society from people with intellectual disability. The aim of this study is to create knowledge about how the chief physician at Vipeholm Hospital described the patients and how it can be understood based on the discourse that characterized the years between 1935-1950. Hopefully the discourse of this time can lead to knowledge for today's disability studies in Sweden. The study is based on Fairclough's critical discourse analysis to connect the results to different models of disability. These following models and theories have been used; Goffman's theories of stigma, Foucault's theory of power and Thorsén's description of different human views. The results show that the chief physician at Vipeholm Hospital used a categorization of the patients based on a medical understanding of disability. It appears that the medical model of disability characterized this time period and that it is possible to find features of a biological human view. In the discussion section, the study aims to discuss today's disability studies in Sweden. Swedish disability studies rest on two legs of medical and environmental understanding. The medically oriented understanding is still described as the dominant research area in Sweden. Furthermore, the results of the study are discussed in relation to the consequences of the lack of a social understanding regarding people with intellectual disabilities.

The State Institution for Education of Feebleminded Girls was one of the two swedish educational institutions established under state management in the 1920s and came to be the starting point for further government operations for the mentally deficient. The purpose of this paper was to investigate the activities of the State Institution for Education of Feebleminded Girls, out of what needs the institution filled in Sweden’s care for the mentally deficient. The institution has tried to be understood from the view of eugenics and the perspective of children that was current during the 1900s first half.To fulfill the purpose of the study, the archives for the State Institution for Education of Feebleminded Girls was studied and analyzed with basis of previous research on Sweden’s care for the mentally deficient and the impact from eugenics and Sweden’s child perspective.The study shows that the State Institution for Education of Feebleminded Girls mostly existed to educate students and adapt them to the community, which the institution did by education, disciplinary interventions and sterilizations. It is found in the study that the institution didn’t have any regular care of individuals in any great extent, which is also consistent with what previous research have reported concerning Sweden’s care for the mentally deficient. The study further shows that the State Institution for Education of Feebleminded Girls was largely coloured by the perception of mentally deficient as a threat to society. It appears that the institution primarily focused upon the interests of society and therefore often reduced the individual's interests and autonomy.