I slutet på 1990-talet uppmärksammades i media världen över att välfärdslandet Sverige under åren 1935-1975 hade steriliserat 63 000 människor varav en ansenlig mängd hade steriliserats mot sin vilja. Steriliseringarna var kulmen på lagstiftarens åtgärder för att förhindra reproduktion av personer som ansågs ha sämre genetiska egenskaper än befolkningen i övrigt. Det var främst de som betraktades som sinnesslöa som var föremål för de här åtgärderna, som också inkluderade internering och äktenskapsförbud. Begreppet sinnesslöhet grundades i en intellektuellt funktionshinder. Syftet med vår studie är att förstå lagstiftarens syn på moderskap för kvinnor med utvecklingsstörning och hur den synen påverkade de kvinnorna under 1930- och 1940-talen. För att nå vårt syfte har vi valt att använda oss av social konstruktionism som teoretiskt perspektiv, då verkligheten består av en obegränsad mängd konstruktioner som människan inrättar för att ordna sin vardag. Genom att göra en kvalitativ dokument- och litteraturstudie har vi fått en uppfattning om hur den historiska bilden var. Empirin visar att de åtgärder som lagstiftaren genomförde effektivt begränsade stora delar av livet och möjligheten till ett accepterat moderskap för de sinnesslöa kvinnorna.

<p>I slutet på 1990-talet uppmärksammades i media världen över att välfärdslandet Sverige under åren 1935-1975 hade steriliserat 63 000 människor varav en ansenlig mängd hade steriliserats mot sin vilja. Steriliseringarna var kulmen på lagstiftarens åtgärder för att förhindra reproduktion av personer som ansågs ha sämre genetiska egenskaper än befolkningen i övrigt. Det var främst de som betraktades som sinnesslöa som var föremål för de här åtgärderna, som också inkluderade internering och äktenskapsförbud. Begreppet sinnesslöhet grundades i en intellektuellt funktionshinder. Syftet med vår studie är att förstå lagstiftarens syn på moderskap för kvinnor med utvecklingsstörning och hur den synen påverkade de kvinnorna under 1930- och 1940-talen. För att nå vårt syfte har vi valt att använda oss av social konstruktionism som teoretiskt perspektiv, då verkligheten består av en obegränsad mängd konstruktioner som människan inrättar för att ordna sin vardag. Genom att göra en kvalitativ dokument- och litteraturstudie har vi fått en uppfattning om hur den historiska bilden var. Empirin visar att de åtgärder som lagstiftaren genomförde effektivt begränsade stora delar av livet och möjligheten till ett accepterat moderskap för de sinnesslöa kvinnorna.</p>