Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka röstens möjliga vägar till gestaltning genom sinnesstämning och genom röstkvalitéer som vanligtvis inte är de förväntade inom klassisk musik. För att undersöka detta har jag omarbetat ett klassiskt stycke skrivet av Mario Castel-nuovo-Tedesco. Undersökningens klingande resultat kom att mynna ut i ett antal olika inspelningar. Genom resultatet, som bestod av den gestaltande processen som ledde fram till ett antal versioner av stycket, kom jag fram till att sinnesstämning påverkar röstliga val inom gestaltning, både medvetet och undermedvetet. Jag kom fram till att tiden som läggs på att känslomässigt grundas i ett stycke är en värdefull, stor och viktig utgångspunkt för gestaltning. Jag kom även fram till vikten av att öva och utmana sin teknik för att kunna bredda och utveckla sin palett av röstliga uttryck.

Syftet med denna uppsats var att undersöka röstens möjliga vägar till gestaltning genom sinnesstämning och genom röstkvalitéer som vanligtvis inte är de förväntade inom klassisk musik. För att undersöka detta har jag omarbetat ett klassiskt stycke skrivet av Mario Castel-nuovo-Tedesco. Undersökningens klingande resultat kom att mynna ut i ett antal olika inspelningar. Genom resultatet, som bestod av den gestaltande processen som ledde fram till ett antal versioner av stycket, kom jag fram till att sinnesstämning påverkar röstliga val inom gestaltning, både medvetet och undermedvetet. Jag kom fram till att tiden som läggs på att känslomässigt grundas i ett stycke är en värdefull, stor och viktig utgångspunkt för gestaltning. Jag kom även fram till vikten av att öva och utmana sin teknik för att kunna bredda och utveckla sin palett av röstliga uttryck.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning och hur ungdomar beskriver sig bli påverkade känslomässigt av att lyssna på musik. Studien är kvalitativ och data samlades in genom intervjuer som genomförts i två olika grupper med tre deltagare i varje grupp. Resultat visar att musiklyssning kan användas till att lindra stress, få lyssnarna att må bra på olika sätt, ge en lugnande effekt och fungera som en tillflyktszon från vardagliga rutiner. Resultatet visar också att olika typer av genrer inom musik har olika effekt på lyssnarna där musik kan ha en lugnande effekt, men även där andra hittar en balans i musik som går i samma tempo som deras stressnivå. Det visar sig även att några lyssnare har utvecklat speciella spellistor med musik som hjälper dem koncentrera sig där musiken är noggrant utvald. Det visar sig också att musik är så pass viktig för deltagarna att de skulle bli galna, få ångest och minskad livslust om musiken försvann ur deras liv.

<p>Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier. Resultaten stöder inte de två hypoteserna som testades men en möjlig förklaring till de motsägelsefulla data som noteras föreslås, vilken beaktar en interaktion av effekter funna för inducerat sinnesstämning.</p>

Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagenåtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysaisoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser avisoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus.Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansatsgranskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll.Goodmans sju steg användes som metodmodell.Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén ochpåverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annatgenom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering.Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband medisoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden.Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten. Färre vårdbesök,mindre övervakning och bristfällig dokumentation kunde leda till flerkomplikationer och att rehabiliteringen påverkades negativt. Patienternassinnesstämning påverkades negativt av isoleringsvården. Individanpassad vård böreftersträvas som förhållningssätt vid vårdandet av alla patienter. / Background: MRSA is a growing problem globally. Source isolation is a wellknownmeasure to prevent the spread of MRSA. It is therefore important tohighlight the consequences of source isolation and patients’ experience of it.Aim: The aim was to highlight the consequences of source isolation inhospitalized MRSA- positive patients.Method: This literature review included 11 articles with both quantitative andqualitative approach. The articles were analyzed and reviewed with Willman et al(2011) review template. Goodmans seven steps were used as method template.Result: The main headings were: The impact on the quality of care and the impacton patients’ emotional state. The negative impact on the nursing was fewer carevisits and less opportunity to rehabilitation. Source isolation was associated withemotional states such as anxiety, depression and loneliness. Some measures suchas windows showed to facilitate the isolation.Conclusion: Source isolation were a health risk for the patients. Fewer care visits,less surveillance and deficient documentation could result in more complicationsand rehabilitation were affected. Patients’ emotional state were negativelyaffected. Individualized care should be the approach in nursing.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilken träningsintensitet som var mest gynnsam för akutförändring av sinnesstämning i positiv riktning och vilka faktorer som skulle kunna modererasambandet. Studiens hypotes var att intensitet nära ventilatoriska tröskeln leder till störstförändring av sinnesstämning i positiv riktning för Positive and Negative Affect Schedule(PANAS) positiva skala, vilket motsvarade medel och hög intensitet i den här studien.Hypotesen var medelhög och hög träningsintensitet leder till större förändring avsinnesstämning i positiv riktning än lågintensiv träning. Metod Studien använde en experimentell inom-individs design där positiv och negativ sinnesstämningmättes före och efter träning med PANAS skala. Deltagarna genomförde cykelträning utifrånsin estimerade maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) under 20 minuter på en avföljande intensitetsnivåer per tillfälle: lågintensiv (ca 40% av VO2max), medelintensiv (ca 60%av VO2max), högintensiv (ca 80% av VO2max). Resultat 12 friska unga vuxna deltagare slutförde studien. Det fanns ingen signifikant interaktion mellanträningsintensitet (låg, medel, hög) och tid (före träning, efter träning) på positivsinnesstämning, och därmed hittades inget stöd för hypotesen. Variabeln tid visade däremot ensignifikant huvudeffekt, där positiv sinnesstämning ökade efter träning, oberoende avträningsintensitet. Deltagarnas konditionsnivå hade en signifikant modererande effekt. Varkenstress, ångest eller kön hade en signifikant modererande effekt. Slutsats Det fanns inget stöd för studiens hypotes att sinnesstämning skulle förändras mest i positivriktning på medel och hög intensitet. Däremot fann vi att sinnesstämning förändradessignifikant och i positiv riktning efter träning oberoende av träningsintensitet. Framtidaforskning bör inkludera en fysisk passiv kontrollgrupp för att utröna om positiv sinnesstämningverkligen gynnas likvärdigt av låg, medel och hög träningsintensitet. / Aim The purpose of the study was to investigate which exercise intensity was most favorable forchanging mood acutely in a positive direction and which factors that could moderate this effect.The study’s hypothesis was that intensity close to the ventilatory threshold leads to the greatestchange in mood in a positive direction for Positive and Negative Affect Schedule (PANAS)positive scale, which corresponded to medium and high intensity in this study. The hypothesiswas that medium and high intensity leads to a greater change in mood in a positive directionthan low intensity exercise. Method The study used an experimental within-individual design where positive and negative moodwas measured before and after exercise with the PANAS scale. Participants performed cyclingexercise based on their estimated maximum oxygen uptake capacity (VO2max) for 20 minutesat one of the following intensity levels per session: low-intensity (approx 40% of VO2max),medium-intensity (approx 60% of VO2max), high-intensity (approx 80% of VO2max). Results 12 healthy young adult participants completed the study. There was no significant interactionbetween exercise intensity (low, medium, high) and time (pre-exercise, post-exercise) onpositive mood, thus no support for the hypothesis was found. In contrast, the variable timeshowed a significant main effect, where positive mood increased after exercise, independent ofexercise intensity. The fitness level of the participants had a significant moderating effect.Neither stress, anxiety nor gender had a significant moderating effect. Conclusion There was no support for the study’s hypothesis that mood would change most in a positivedirection at medium and high intensity. However, we found that mood change significantly andin a positive direction after exercise, regardless of exercise intensity. Future research shouldinclude a physical passive control group to ascertain whether positive mood is indeed equallybenefited by low, medium and high exercise intensity.

De flesta forskare inom området är överens om att det finns kopplingar mellan luktsinnet och känslor. Däremot finns det mindre forskning och bevis kring hur människors inre tillstånd påverkar olfaktorisk perception, dvs. uppfattningen av dofter. Föreliggande studie hade avsikt att studera sambandet mellan sinnesstämning och uppskattning av behagliga dofter. Den aktuella sinnesstämningen mättes med hjälp av Mood Adjective Checklist (Sjöberg et.al., 1979), ett tillförlitligt och känsligt instrument. För att mäta doftuppskattning användes fem olika dofter på doftstickor. Dofterna valdes ut systematiskt, testades i förväg och bekräftades som behagliga. Resultaten kunde inte visa något signifikant samband mellan sinnesstämning och doftuppskattning (p = .612). Ingen predicerande effekt i sinnesstämning och i de olika dimensionerna av sinnesstämningen på doftuppskattning kunde påvisas (p varierar mellan .293 och .862). Resultaten kan ha påverkats av metodologiska brister och utformningen av dofttestningsinstrumentet som diskuterats.

The purpose of this study was to investigate how students at the University experienced the relationship between regular physical exercise, mental mood and motivation to study. A qualitative method which consisted of individual interviews were conducted to gather the data. Seven physically active participants were asked to answer questions from an health promoting interview guide. The data were then analyzed with a qualitative content analysis, where four categories could be distinguished; a healthy balance in life, belief in their own ability, effects of exercise and a break in their studies. The results showed that participants experienced a clear link between physical exercise, motivation to study and mental mood, which they explained as a circle where all parts interacted positively. Exercise could affect the mood which in turn increased their motivation to study and when the participants felt satisfied with themselves for having performed in their studies, they were also motivated to exercise again. It turned out for the participants in the study that the possibility of a break with physical exercise in their studies were necessary to live a balanced and healthy life. / <p>Validerat; 20160616 (global_studentproject_submitter)</p>