Dubblett finns

<p>Dubblett finns</p>

<p>Bakgrund</p><p>Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna</p><p>Metod</p><p>Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.</p><p>Slutsats</p><p>Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning</p>

<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>

<p>Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av</p><p>metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa</p><p>metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög</p><p>amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra</p><p>huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven</p><p>not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en</p><p>funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av</p><p>tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man</p><p>lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till</p><p>varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Författare: Sandra Nordal</p><p>Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar.</p><p>En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria.</p><p>Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches.</p><p>An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”.</p><p>C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken.</p><p>Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet.</p><p>Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.</p>

SAMMANFATTNING Författare: Sandra Nordal Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar. En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria. Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches. An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”. C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken. Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet. Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.

Bakgrund Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den? Syfte Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna Metod Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon. Slutsats Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning

Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig? Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori. Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.