Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger - utöver planerade sångsamlingar- använder musik i sin förskolas dagliga verksamhet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som berör hur pedagoger anser att musik kan användas i verksamheten och huruvida deras egna relation och erfarenhet till musik har en påverkan på sättet de arbetar med musik. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer där en intervjuguide (bilaga 2) med möjlighet att lägga till, ändra och utveckla frågorna allt eftersom behovet uppstod. Totalt intervjuades 6 pedagoger från 4 förskolor. Det var 5 kvinnor och 1 man som intervjuades och de har mellan 5-30 verksamma år inom att arbeta i förskola. Resultatet visade på att musik i stor utsträckning användes i verksamheten och att samtliga informanter, förutom planerade sångsamlingar, försökte använda musik så ofta som möjligt. Resultatet visade även att pedagogens egna inställning till musik är viktig och att samtliga informanter, oavsett personlig musikutbildning eller intresse ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. Slutligen har vi synliggjort de likheter som återfinns mellan litteraturen och den syn informanterna har på musik, samt besvarat de frågeställningar som vi satt upp i början av arbetet.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två Idoldeltagare och två sånglärare upplever TV-programmet Idol utifrån ett lärandeperspektiv, vilket innefattar frågor kring sång, identitet och socialisation. I uppsatsen presenteras vårt resultat från fyra intervjuer, samt litteratur kring musik och musikliv, musik och media samt musik och identitet.</p><p>Litteraturen beskriver att lärande inte nödvändigtvis behöver skapas i skolan utan också kan ske på andra platser.</p><p>Studien visar att deltagarna i Idol upplever att de har lärt sig mycket. De anser att de har fått musicera tillsammans med andra, träffa människor inom musikbranschen, arbeta med sångpedagoger, samt lära sig hur TV.</p><p>Också sånglärarna anser att deltagarna i Idol lär sig och att programmet är ett bra tillfälle för dem som vill synas och ”komma fram”. De påpekar däremot att lärandet handlar för lite om musiken och mer om branschen och TV. Exempelvis säger en av intervjupersonerna att sången blir ”framkrystat” och oäkta på grund av att Idoldeltagarna tvingas ”leverera” enbart för TV.</p><p>Vid analysen av studien lyfts Idols koppling till ett informellt lärande fram. Media tar allt mer plats i dagens samhälle och är en stor del av ungdomars identitetsbygge. Här märks skillnader mellan sånglärarna och Idoldeltagarna i hur de uppfattar att man lär sig, var man lär sig och vad lärande är bra för. I olika situationer, som i musiksalen möts olika erfarenheter från olika former av lärande.</p>

In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två Idoldeltagare och två sånglärare upplever TV-programmet Idol utifrån ett lärandeperspektiv, vilket innefattar frågor kring sång, identitet och socialisation. I uppsatsen presenteras vårt resultat från fyra intervjuer, samt litteratur kring musik och musikliv, musik och media samt musik och identitet. Litteraturen beskriver att lärande inte nödvändigtvis behöver skapas i skolan utan också kan ske på andra platser. Studien visar att deltagarna i Idol upplever att de har lärt sig mycket. De anser att de har fått musicera tillsammans med andra, träffa människor inom musikbranschen, arbeta med sångpedagoger, samt lära sig hur TV. Också sånglärarna anser att deltagarna i Idol lär sig och att programmet är ett bra tillfälle för dem som vill synas och ”komma fram”. De påpekar däremot att lärandet handlar för lite om musiken och mer om branschen och TV. Exempelvis säger en av intervjupersonerna att sången blir ”framkrystat” och oäkta på grund av att Idoldeltagarna tvingas ”leverera” enbart för TV. Vid analysen av studien lyfts Idols koppling till ett informellt lärande fram. Media tar allt mer plats i dagens samhälle och är en stor del av ungdomars identitetsbygge. Här märks skillnader mellan sånglärarna och Idoldeltagarna i hur de uppfattar att man lär sig, var man lär sig och vad lärande är bra för. I olika situationer, som i musiksalen möts olika erfarenheter från olika former av lärande.

No description available.

No description available.

Are the students in the fifth grade influenced by their teacher’s music style?

<p>Are the students in the fifth grade influenced by their teacher’s music style?</p>

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Förskollärarna uttrycker att musik är ett bra pedagogiskt redskap på så vis att musik har förmågan att fängsla alla barn, även de barn som är under språkutvecklig. Förskollärarna uttrycker också att musik är ett bra hjälpmedel för att stimulera barns motorik.