In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

Undersökningen fokuserar på musikundervisning inom Montessori- och Waldorf pedagogiska ramar. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för hur musikens roll i utbildning uppfattas inom dessa ramar och hur dessa uppfattningar förverkligas i musikundervisningen ur ett hermeneutiskt perspektiv grundat i Gadamer, Heidegger och Gallagher. För att nå kunskap har det genomförts två kvalitativa intervjuer; en med en specialist i Montessoripedagogik och en med en specialist i Waldorfpedagogik. Båda intervjupersonerna, Signert (Montessori) och Seiger (Waldorf), har arbetat länge inom olika kontexter och roller som exempelvis lärare, lärarutbildare och föreläsare. Undersökningsresultatet visar att musiken förstås som ett viktigt ämne som borde värderas lika högt som andra inom utbildning. Den hermeneutiska analysen av intervjuerna belyser hur särskilda pedagogiska tankar förverkligas i undervisning genom exempelvis val av innehåll, användning av utrustning som till exempel musikinstrument och skapande av relationer. Denna kunskap om delar och särskilda aspekter av dessa pedagogiska inriktningar, som exempelvis de verktyg som används eller specifika arbetssätt, kan bidra till bättre förståelse för musikens roll inom pedagogikens helhet.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling. Jag diskuterar också vikten av att vara en del av ett tryggt socialt sammanhang och hur mitt sociala liv påverkade min inlärning. / The study focuses on how I as a student in a certain cultural and social structure am affected both learning and expression wise in the music education by entering a musical environment where other cultural and social structures are normative. The study is ethnographically inspired and based on a static-dynamic analysis technique where video recordings and reading logs is the underlying material. The result shows the activities that have played a major role, both negatively and positively, in my musical, social and personal development and also describes how these activities change during the time of the study. The activities that have played a big role during my studies abroad are primarily my trumpet lessons, with communication, technique and musical expressions as subheads, the social life in and outside of school and my musical journey outside of school. In the discussion I describe and discuss the confusion and frustration that my trumpet lessons created and how my initial feelings of loneliness was the base of my personal development. I also discuss the importance of a secure social context and how my social life affected my learning.

Syftet med föreliggande studie är att, genom självobservation, få en ökad förståelse för tidig utveckling på ett brassinstrument samt studera tillägnandet av instrumentspecifika tekniker. Studien behandlar en lärandeprocess i trombon på nybörjarnivå under instrumentallektioner och enskild övning som ägt rum på en svensk musikhögskola. Metoden som använts i föreliggande studie är självobservation genom videodokumentation. Bearbetning och analys av videodokumenterat material har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, i vilket lärande förstås genom socialt samspel och användande av medierande redskap. Resultatet presenteras utifrån transkriptionsanteckningar från det observerade videomaterialet med betoning på hur centrala redskap använts under processens inledning, mitt och slutskede. Resultatet visar en påtaglig relation mellan svårigheters uppkomst och tillägnande av nya färdigheter. I diskussionen diskuteras slutligen studiens resultat i förhållande till det sociokulturella perspektivet. / The aim of the present study is to, through self-observation, obtain a deeper understanding of early progress on a brass instrument and to study the acquisition of instrument specific techniques. The study processes a learning process in trombone at the beginner level during instrumental lessons and individual exercise, both of which have taken place at a Swedish academy of music. The method used in present study is self-observation through video documentation. Processing and analysis of the video content is based on a sociocultural perspective, in which learning is comprehended by social interaction and the use of mediating tools. The presented result is based on transcription notes from observation of the video content with focus on how tools have been used during the prelude, the middle and the final stage of the process. The result shows a remarkable relation between the appearance of difficulties and the acquisition of new abilities. The result of the study is eventually discussed in relation to the sociocultural perspective on learning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sångpedagoger inom genren ”svensk folklig sång” använder trall i sin undervisning och om de eventuellt använder den som ett redskap för att förbättra sångteknik. Tre kvalitativa intervjuer med sångpedagoger ligger till grund för undersökningen och ett sociokulturellt perspektiv har varit teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att alla informanter använder sig mycket av trall i undervisningen och att de dessutom använder den som ett sångtekniskt redskap. Informanterna anser att trallen har en mängd egenskaper som gör den till ett praktiskt verktyg när de vill öva sångteknik och exempel på områden i vilka trallen kan tjäna som övning är rytm- och puls, andning, artikulation och röströrlighet. Informanterna anser också att trallen har vissa sociala parametrar som gör den till ett bra hjälpmedel för att bli en del av den folkmusikaliska diskursen. / The purpose of this essay is to examine how singing-teachers, within the Swedish folk music-genre, use trall when they teach and if they eventually use it as a tool to improve singing technique. The foundation of the research is three qualitative interviews. The socio-cultural perspective has served as the study´s theoretical basis. The result of the study shows that all of the interviewees use trall a lot in their teaching and that they also use it as a tool. The interviewees think that trall has a lot of qualities that makes it a practical tool for practicing singing-technique. Examples of areas where trall can be used as practise is rhythm and pulse, breathing, articulation and movability within the voice. The interviewees also think that trall has social parameters which makes it a good tool for becoming a part of the folk-music discourse.

I föreliggande studie presenteras vad instrumentallärare på folkhögskolor anser vara viktigt att arbeta med i sin undervisning med tanke på elevers kommande antagningsprov till musikhögskolor. För att belysa studiens forskningsområde läggs tidigare forskning fram samt annan relevant litteratur kring sociala och musikaliska aspekter på folkhögskolan och i instrumentalundervisning. Även antagningskraven för musikhögskolan inom jazzgenren presenteras. Studiens övergripande perspektiv är pragmatismen och dess metodologiska utgångspunkt är kvalitativ. En kvalitativ intervju har gjorts med fyra respondenter bestående av olika instrumentallärare inom jazzgenren på folkhögskolan. Resultatet visar instrumentallärares bild av individualisering som ett centralt verktyg i deras undervisning samt deras olika syn på aspekter som påverkar elevers utveckling, exempelvis övning, motivation och socialt samspel. Respondenterna lyfter även andra relevanta kunskaper och förmågor inför sökningen till musikhögskolan, vilka i korthet är samspel, improvisation och andra musikaliska faktorer. Studien visar att individualiseringsaspekten är en styrka på folkhögskolan. Övning, målsättning och motivation visar sig höra samman med elevers utveckling och läraren kan inta olika roller för att bidra till sina elevers motivation. Det sociala samspelet i folkhögskolans miljö verkar också vara en påverkande faktor. Avslutningsvis diskuteras bland annat musikhögskolornas sökningsinformation på hemsidorna samt huruvida folkhögskollärarnas val av undervisningsinnehåll är relaterat till lärarens egen musikaliska utbildning. / This study is about what instrumental teachers on folk high schools consider to be important aspects in their lessons in order to prepare their students for the admission tests on music colleges. In order to elaborate on the subject and aims of this study, background information such as relevant literature and a discussion of the social and musical aspects of studying in folk high schools and instrumental music education, is presented. A summary of the entry requirements for swedish music colleges specialising in jazz is also included. The study takes a pragmatic scientific approach and is qualitative in its methodology. As such, qualitative interviews were done with four music teachers at a folk high school specialising in jazz. The results of the research show that the teachers use individualisation as a central tool in their music lessons and that their different approaches have a significant impact on the students´ development in terms of practice, motivation, and social relations. The teachers go so far as to include interplay, improvisation and other musical factors in their lessons. The study shows that individualisation is a strength of the folk high school system. Musical exercises, aimed at setting goals and increasing motivation have an important impact on students musical development. In addition, music teachers take on various different roles to contribute to their students development. The social interplay in the environment of the folk high school is another factor that seems to contribute positively to students’ development. This study concludes with a discussion of the information needed to apply to music colleges and how the choice of content of different teachers at the folk high school is related to their own musical education.

Syftet med denna studie är att få inblick i musikers syn på traditionens och genrens påverkan och betydelse för det egna musicerandet. Jag har under min studietid blivit intresserad av att ta reda på hur genrer påverkar musikers musicerande och vilken betydelse det har för musikens utförande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att musicerande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra aktiva musiker. Resultatet visar att distinktionen genrer emellan inte nödvändigtvis behöver vara särskilt stor. Litteraturen i bakgrunden visar emellertid det motsatta. I litteraturen framställs jazzmusiker som gehörsmusiker som inte behöver ta så stor hänsyn till notbilden medan klassiska musiker anammar den med perfektionism. I min studie visar det sig att jazz- och klassiska musiker är lika beroende av traditionen, men hur verk tolkas och bearbetas är individuellt beroende av situation. Det visar sig vidare i studien att begreppet musikalisk frihet har olika betydelse för jazzmusiker än vad det har för klassiska musiker, det är upp till var och en att definiera vilken betydelse den musikaliska friheten har gentemot genren. När informanterna definierar sin respektive genre, förklarar de klassiska musikerna att klassisk musik förvisso är notbunden och studeras inom strikta ramar, men därmed inte sagt att musikerna måste definieras av sin genre, inte nödvändigtvis. En klassik musiker anses också vara experimentell gehörsmusiker, skriva sin egen musik eller improvisera på flera olika sätt. / The purpose of this study is to get an insight into what kind of influence and meaning traditions and genres has on musicians. I have, during my period of study, developed an interest in finding out how genres and traditions affect musician´s musical performances. The study originates from a socio-cultural perspective, which means that playing music is considered as a social activity where a great deal of knowledge comes from communication with other people. The data consists of qualitative interviews with four musicians. The result shows that the distinction between genres is not necessarily great. The background literature however proves the opposite. In the literature, jazz musicians are described as having a good musical ear; they do not pay that close attention to the written note, whilst classical musicians do the opposite. My study shows that jazz musicians and classical musicians are both equally dependent upon tradition, but the way they interpret music is individual and depends upon the situation. Furthermore, the study shows that the term musical freedom has a different meaning for a jazz musician than it has for a classical musician, but it is still up to musicians to define it for themselves within his or her genre. When the interviewees were asked to define their genre, the classical musicians answered that classical music is supposed to be played strictly the way it appears on sheet music within a clear framework, but genre does not always automatically shape a musician nor how they think as individuals.  A classical musician can, according to the result, also experiment and with a good musical ear compose their own music and improvise in many different ways.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur kulturskolelärare ser på gemensamhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning samt hur dessa påverkar elevers sammanhållning och lärande. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur som behandlar positiva effekter av användning av gemensamhetsskapande aktiviteter. Litteratur som behandlar motsatta effekter saknas. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet med dess fokus på appropriering, mediering, situerade aktiviteter, den proximala utvecklingszonen och scaffolding. En kvalitativ forskningsansats används med fokus på hur lärare tolkar, förstår och konstruerar gemensamhetsskapande aktiviteter. Som datainsamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och som analysmetod används tematisk analys. I resultatet framkommer att användning av gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisningen medför både fördelar och svårigheter. Några fördelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att elever lär sig att lyssna på varandra, utvecklar rytm-, puls och tempokänsla, vågar spela upp inför andra samt provar olika musikaliska roller. Några nackdelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att de är tidskrävande och svåra att organisera samt svåra att hitta bra notmaterial till. De gemensamhetsskapande arbetssätt som används är bland annat spel med läraren på enskild lektion, fyrhändigt/flerhändigt pianospel/spel i grupp och lekar i grupp. I diskussionen förs resonemang kring hur fördelar och nackdelar av gemensamhetsskapande aktiviteter påverkar elevernas sociala sammanhållning och musikaliska lärande. Exempelvis kan kammarmusikspel bidra positivt, då elever lär sig olika roller i ensemble och skapar en specifik stämning i den. Samtidigt kan samma aktivitet bidra till negativa konsekvenser om pianoeleven får för svår stämma eller om medlemmar i en ensemble umgås inte utanför lektionssammanhang. / The purpose of the present study is to investigate how cultural school teachers view community-creating activities in their piano teaching and how these affect students' cohesion and learning. The background chapter presents literature that deals with the positive effects of using community-building activities. There is a lack of literature that deals with opposite effects. The theoretical starting point of the study consists of the socio-cultural perspective with its focus on appropriation, mediation, situated activities, the proximal development zone and scaffolding. A qualitative research approach is used with a focus on how teachers interpret, understand and construct community-creating activities. Semi-structured interviews are used as the data collection method and thematic analysis is used as the analysis method. The results show that the use of community-creating activities in piano teaching has both advantages and difficulties. Some of the benefits of community-building activities are that students learn to listen to each other, develop rhythm and pulse as well as a sense of tempo and try different musical roles, learn to dare to play in front of others. Some disadvantages of community-building activities are that they are time-consuming, difficult to organize and difficult to find good sheet music material for. The community-creating ways of working that are used include playing with the teacher in a single lesson, four-handed/multi-handed piano playing/group playing and games in group. The discussion deals with how the advantages and disadvantages of community-creating activities affect students' social cohesion and musical learning. For example, chamber music can contribute positively as students learn different roles in ensemble and create a specific mood in it. At the same time, the same activity can contribute to negative consequences if the piano student gets too difficult parts to play or if members of the chamber music ensemble do not see each other outside the classroom.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.