Ett arbete om övningsmetod för långsamma satser. Jag tar upp svårigheterna med detta specifikt ur mitt perspektiv som flöjtist. / <p>Inspelningen innehåller ur Flöjtkonsert i D-dur op. 283 av Carl Reinecke, sats 2 - <em>Lento e mesto</em>. Indra Strautmanis - flöjt, Olga Tomilina - piano.</p>

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik. Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder. Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik.</p><p>Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder.</p><p>Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.</p>

Syftet med detta arbete är att utforska hur olika instuderingsmetoder kan främja en mer effektiv instudering i olika typer av vokala verk.I detta arbete testas olika memoreringsmetoder med målet att förbättra förmågan att minnas text och melodi inför sceniska framträdanden. Metoderna chunking och paintpalace, en egen omtolkning av Mindpalace, undersöks i detta arbete genom instudering av två tyska sångstycken. Som en tredje instuderingsmetod sammanfogas både chunking och paintpalace till instuderingen av ett ryskt sångstycke. Dessa tre metoder analyseras som aspekter av den övergripande modellen performancecues. Alla dessa instuderingsmetoder har sina specifika fördelar. Under processen har det blivit tydligt att instudering inte alltid behöver vara lika för alla vokala verk. Genom att utforska olika metoder har jag fått kunskap och förståelse som har hjälpt mig att minnas text och melodi och därigenom blivit en bättre musiker på scen.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program.Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna. Gymnasieungdomar är tyvärr en målgrupp som sällan besöker dessa arrangemang på skoltid. Trots det generösa utbudet är detta inte självklart ett komplement till skolans undervisning i musikhistoria. Det finns ett gap mellan den klassiska offentliga musiken och skolans värld. I mitt resonemang kommer jag fram till att en grundläggande förutsättning för att väcka intresse för klassisk musik hos gymnasieungdomar är att undervisningen i klassisk musik sätts i ett större sammanhang. En annan viktig punkt är elevernas självbild. De är mycket beroende av identifikationsobjekt i sin tillvaro. Trots de kopplingar man kan göra mellan den klassiska musiken och populärkulturen, kan man konstatera att problemet med den är att den – både i skolan och i samhället – lever isolerad, frikopplad från ett naturligt sammanhang och uppfattas därför som ”finkultur”. I Sverige har den klassiska musiken aldrig blivit allmängods. Kunskap om klassisk musik är viktig då musiken utgör en del av vårt europeiska kulturarv. Jag vill väcka en debatt om undervisningen av klassisk musik i ämnet Kulturhistoria och hoppas att ämnet generellt sett får en starkare ställning i skolan.

<p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. </p><p>Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. </p></p>

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien.  Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande.

Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

I detta självständiga arbete har jag undersökt hur pianopedagoger som undervisar i den klassiska genren och i jazzgenren förändrar sin undervisning beroende på vilken genre elevenspelar i. Målet var att se vilka likheter och skillnader som finns i undervisningen samt att fåkunskap om hur jag som pianist och pedagog kan dra nytta av en sådan jämförande studie. Syftet med undersökningen var att hitta konkreta jämförelsepunkter mellan genrerna samturskilja hur pianopedagoger såg på undervisningen beroende på genre. Men även att som klassisk pianist få en inblick i jazzens tekniska värld och se om de två olika genrerna kanske inte är så olika i grunden. Målet är att kunna identifiera några delar där den klassiska genren och jazzgenren möts i pianoundervisning för att förbättra mitt eget pianospel men även i min roll som pianopedagog samt att kunna hjälpa andra i min position. Ett antal moment kopplade till pianoundervisning samt några specifika moment och övningar valdes ut. Fyra pianopedagoger som samtliga undervisar på minst gymnasienivå i både klassiskt och jazzpiano och har både musikalisk och pedagogisk utbildning från högre lärosäten, valdes ut som intervjupersoner och epostkontakter. Undersökningen visade att pedagogernas undervisningssätt inte ändrades nämnvärt mellan genrerna; vissa delar betonas mer men förhållningssättet är detsamma. Störst var skillnaden i jämförelsen av skalor i respektive genre, dels i hur övningen ska genomföras och dess syfte i respektive genre. Att notbaserad- och gehörsbaserad undervisning kan gå hand i hand framkom i mitt arbete trots att arbetet visar att notbaserad undervisning används lite mer vid klassiskt spel och gehörsbaserad vid jazzundervisning.

Denna skriftliga reflektion inom självständigt konstnärligt arbete behandlar klassisk musik och filmmusik som musikformer. I studien analyseras och diskuteras emotionella upplevelser hos musikern vad gäller likheter och skillnader med inriktning mot den typiska romantiska stilen. Syftet är tvåfaldigt: i) att som musiker och violinist i ett konsertsammanhang framföra fyra verk: två från den klassiska romantiska repertoaren, två från filmmusikrepertoaren; ii) att som musiker analysera hur jag interpreterar och upplever klassisk musik och filmmusik. De två spåren täcker in det väsentligaste för att komma fram till ett svar på vad likheterna och skillnaderna innebär för upplevelser av musiken. Studiens resultat påvisar att jag som musiker upplever en skillnad i hur jag instuderar och interpreterar de fyra musikstyckena utifrån om det är klassisk musik eller filmmusik. Klassisk musik upplever jag som mer konventionsstyrd medan filmmusik möjliggör en friare interpretation.