Denna uppsats undersöker hur de filmtekniska greppen ljus/färgsättning och kameraarbete används för att skildra Science fiction- tropen “det första mötet” mellan utomjording och människa i filmerna Arrival och Independence Day. Uppsatsen undersöker även hur utomjordingarna i filmerna används som representationer för det representationsteoretiska begreppet Den andre. Uppsatsen använder sig av en filmanalytisk metod, och använder sig av postkolonial teori samt representationsteori för att genomföra analysen. Slutsatsen för uppsatsen är att ljus och kameraarbete används dels för att förstärka skillnaderna mellan människan och utomjordingen i båda filmerna, och dels för att porträttera utomjordingen som Den andre. Analysen kommer fram till att Den andre i Independence Day porträtteras som aggressiv och farlig, medan Den andre i Arrival porträtteras som passiv och missförstådd. Uppsatsen kommer dock fram till att det inte går att se några direkta referenser mellan utomjordingarna och mer specifika grupper i samhället som ofta ställs i positionen som Den andre i väst. Utomjordingarna representerar snarare Den andre som ett bredare koncept, och speglar samtida kulturella attityder gentemot Den andre i tiderna filmerna producerades.  I min medieproduktion har jag skapat en fiktiv kampanj för Malmö Opera, som främjar intresset för opera och klassisk underhållning hos ungdomar. Kampanjen består av två affischer med tillhörande reklamfilmer, som hänger ihop via QR-koder. Filmerna är tänkta att visas i mobilutsnitt.

This essay provides a thorough reading of Gilles Deleuze’s (1925–95) philosophy of nature and the way music relates to this philosophy. It does so with regards to changes in the view of nature in 20th century science, especially in the theories of self-organisation as developed by, among others, Ilya Prigogine. Deleuze’s metaphysics is viewed in relation to these theories, and is also compared to the philosophy of Immanuel Kant, which is related to classical science. The essay then investigates certain key issues in Deleuze’s philosophy concerning difference and univocity (or immanence), developed in his doctoral thesis Différence et répétition (1968). Also, certain aspects of the further evolution of this philosophy of immanence in Mille plateaux (1980), co-written with Félix Guattari, are examined. The essay then studies the role of aesthetics in Deleuze’s philosophy, and the way he transforms the aesthetics of Kant. The following chapter deals with Deleuze & Guattari’s primary text concerning music, ”De la ritournelle” in Mille plateaux. In this text, they develop a highly abstract concept of music, which, in their philosophy, is: 1) granted a cosmological reach regarding rhythms and motives; 2) made an essential aspect of the emergence of art, which they find in animals creating a territory (especially in the songbird); 3) used to discuss Baroque/Classicist, Romantic and 20th century musical styles. Apart from analysing these aspects, this chapter focuses on 20th century music, with a thorough examination of Gustav Mahler and of spectral music, demonstrating that Deleuze’s philosophy can deepen the understanding of this music. The chapter also discusses problematic tendencies in Deleuzian research on contemporary music, which does not take the entirety of Deleuze’s philosophy of nature into account. This essay argues that such knowledge is necessary to correctly examine the implications of Deleuze & Guattari’s philosophy of music. The lack of awareness of Deleuze’s philosophy of nature is also significant in the critique that Deleuze’s aesthetics has received by Jacques Rancière, which is analysed in the final chapter. This chapter also discusses Michael Gallope’s reading of Deleuze & Guattari, in which he makes a distinction between a metaphysical and an ethical-aesthetic philosophy of music. Although the relation between metaphysics, ethics, and aesthetics, is key to understanding their philosophy of music, this essay argues that Gallope’s idea of what sort of music they advocate is incorrect.

När symfoniorkestrar lägger program för nästa säsongs konsertserier finns det många saker att tänka på. De konstnärliga ledarna har sina idéer, musikerna har sina idéer, det finns krav från politiken, sponsorer: många saker påverkar hur man bestämmer det som kommer att spelas på konserthuset, och som publiken kommer att höra och se. I den här intervjustudien kommer jag att gå in på vad som ligger bakom två orkestrars konstnärliga ledningars beslut kring konsertprogram. I den här studien har jag använd mig av metoden grundad teori: teorin grundas direkt ur data. Jag kom fram till att orkestrarnas programläggning påverkas av ett samspel av politiska och ekonomiska faktorer, varav den viktigaste är ekonomin. / When the management of a symphony orchestra makes the planning of the coming season, they have plenty of factors to take into consideration. The artistic leaders have certain ideals and ideas, there is the demands from the government and sponsors: there are many factors that influence the decision making, what the audience will hear and see. In this interview study I will investigate the decision making of two orchestras artistic managements: Which are the ideas behind their decisions? The method and theory I used is grounded theory. The planning of the concert season is influenced by a combination of political and economical factors, of which economical factors play a major role.

Det är allmänt erkänt av forskare att klassisk musik förefaller förlora sin popularitet bland ungdomar, åtminstone i dess traditionella framförandeformer. Emellertid har det visats i undersökningar att vissa förändringar i utformning kan göra konstmusikkonserter mer intressanta för en yngre publik. Den här studien syftar på att undersöka hur sådana förändringar är representerade i ungdomstilltalande annonser för konstmusikkonserter, och i vilken utsträckning annonsernas musikaliska aspekter påverkar och väcker ungdomars intresse. Tre reklamvideor med olika form och karaktär valdes ut för utförlig undersökning. Reklamfilmerna beskrevs i detalj och därefter utfördes en analys av deras musikaliska aspekter och ungdomsinriktade element. Annonsernas användning av musik analyserades enligt en analysmall baserad på Nicolai Graakjærs bok Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). I analyserandet av reklamfilmernas ungdomstilltalande karakteristiker eftersöktes både sådana faktorer som var beskrivna i tidigare forskning och nya element. Studiens resultat finner ett stort urval av ungdomsinriktade strategier och tekniker i reklamfilmerna, inklusive valet av deras använda musikstycken och hur dessa musikstycken infogas i reklamfilmerna. Förslag för vidare forskning diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel. / It is widely recognised by scholars that classical music seems to lose popularity among young people nowadays, at least in its traditional forms of performance. However, research has shown that there are certain changes that can be made to classical music concerts to make them more interesting for a younger audience. This study aims to examine how these changes are represented in youth-addressing commercials for classical music concerts, and to which extent the commercials’ musical aspects contribute to the aim of arousing young people’s interest. Three commercials of different form and character were chosen for detailed examination. The commercials are described in detail and then analysed based on their musical aspects and youth-oriented components. The use of music in the commercials is analysed according to a template based on Nicolai Graakjær’s book Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). The analysis of the commercials’ youth-appealing features consists of searching for elements described in previous research as well as new ones. The study’s results find a wide variety of strategies and techniques used in the commercials to attract young people, including the choice of the used music pieces and the way these pieces are incorporated in the commercials. Suggestions for further research are discussed in the closing chapter.