<p>Denna uppsats har skrivits för att visa läsaren hur ett urval av människor från Internet- och reklambranschen ser på reklamfilmens framtid på Internet. Kommer det att ske en ökning av användandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om här är den typen som är som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara är en bild innehållandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa två typer av reklamfilmer åt, eftersom båda innehåller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten av urvalet från reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrågan av filmisk reklam på Internet. Eftersom svaren från Internetbranschen var så få kan de inte representera Internetbranschen. På grund av det används deras svar bara som ett komplement till svaren från reklambranschen. Även fast vi har fått in svar från reklambranschen är det ändå inte tillräckligt för att säkert kunna svara på om en ökning kommer att ske eller inte. En del av denna uppsats ger dessutom en fördjupning i vad som kan göra filmisk reklam effektiv på Internet. Här kunde vi dra en riktig slutsats utifrån resultatet av våran undersökning. Ska denna typ av reklam användas på Internet bör den vara den enda filmiska på sida, ta upp högst halva sidan, vara högst 20 sek, vara situationsanpassad och ligga först i ett reklamfilmsblock.</p>

Denna uppsats har skrivits för att visa läsaren hur ett urval av människor från Internet- och reklambranschen ser på reklamfilmens framtid på Internet. Kommer det att ske en ökning av användandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om här är den typen som är som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara är en bild innehållandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa två typer av reklamfilmer åt, eftersom båda innehåller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten av urvalet från reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrågan av filmisk reklam på Internet. Eftersom svaren från Internetbranschen var så få kan de inte representera Internetbranschen. På grund av det används deras svar bara som ett komplement till svaren från reklambranschen. Även fast vi har fått in svar från reklambranschen är det ändå inte tillräckligt för att säkert kunna svara på om en ökning kommer att ske eller inte. En del av denna uppsats ger dessutom en fördjupning i vad som kan göra filmisk reklam effektiv på Internet. Här kunde vi dra en riktig slutsats utifrån resultatet av våran undersökning. Ska denna typ av reklam användas på Internet bör den vara den enda filmiska på sida, ta upp högst halva sidan, vara högst 20 sek, vara situationsanpassad och ligga först i ett reklamfilmsblock.

This thesis tries trough qualitative analyzes to illuminate advertising and its didactic aspects, how menstruation and menstruating women are portrayed over time. The method underlying the survey is didactic, diachronic comparative and hermeneutic. There will also be a feminist point of view on the material. The issue is about how the advertisement presents sanitary products and menstruation and how a menstruating woman is portrayed.The conclusion is that the image of a menstruating woman changes slightly while consolidating the ethos that menstruation should not be visible. The menstruating woman is in constant motion, always fresh and fragrant.

No description available.

No description available.

The purpose of this paper is to analyse, identify and clarify: - The integration of music and brands in commercials that are created for television, cinema or internet, - The effects that this integration has for the involved parties and the movie that is being created. Music is a big part of today's society and advertising is a big part of people's everyday lives. It is therefore natural that music in advertising can have the power to affect, attract, influence and interest human beings. We think that the music in commercials is a fascinating subject to study because the phenomenon is relatively unexplored in the academic sphere. The knowledge of the synchronization process of music and commercials is also becoming increasingly important for involved parties to understand and manage. The essay is developed through a qualitative methodology.  We have conducted six interviews, with different players who all have extensive experience and knowledge about the chosen topic. Although we used a qualitative approach, we revealed some clear trends during the process, where our respondents closely related to each other. Areas that we highlight in the conclusion are: Social Change and Competition, the progress of Personal Relationship, Effects for the involved parties and potential future developments. To illustrate our conclusions, we decided to develop a self-composed model.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper. Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys. Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik. Mannen framställs som en utvecklad roll men kan ibland framträda i såväl aktuella som traditionella genusroller, medan kvinnan agerar som katalysator med retorisk autokritik. / <p>.</p>

Reklamfilmer till förmån för välgörande ändamål är ett välkänt fenomen. Som publik möts vi dagligen av filmklipp föreställande svältande barn, hus i spillror, krig, naturkatastrofer och annat elände. Frågan är; Hur mycket av detta tar vi egentligen till oss? Det är högst intressant att undersöka hur olika vi som mottagare upplever den här sortens marknadsföring. En del av oss snyftar medlidande medan andra fnyser och muttrar något i stil med "spel för gallerierna". Begreppet "spel för gallerierna" kan liknas vid en föreställning tillägnat de sämsta åskådarplatserna. Åskådarna på första parkett kan höra hur sufflören viskar fram replikerna som skådespelarna har glömt. Åskådarplatserna längst bak i salongen är lättare att lura då hörseln såväl som synen är försvagad. Medan första parkett himlar med ögonen åt sprickorna i kulisserna sitter åskådarna längst bak och jublar. Ovanstående fenomen skulle även kunna appliceras på åskådandet av en reklamfilm; en del åskådare observerar sprickorna i kulisserna och andra gör det inte.  Min analys är baserad på hur vi som mottagare reagerar på två av UNICEF:s reklamfilmer. Till grund för mitt ämnesval ligger främst intresset av att lyfta fram känslorna som den här sortens marknadsföring väcker hos sina mottagare. Jag är även intresserad av att undersöka hur reklamfilmerna påverkar alternativt inte påverkar mottagarnas inställning till organisationen. En återkommande fråga är; ”Leder filmerna till någon utmärkande handling?”.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver’s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur. About animals in commercials, it does not exist much research and a study of an animal welfare organization’s commercial has never been done before. To examine which content that creates effect in a commercial that includes animals and where the sender is an animal welfare organization is thus a research gap that this study aims to fill, using a qualitative text analysis. A commercial from the non-profit animal welfare organization World Animal Protection has been reviewed, with semiotic and rhetoric analysis. The purpose was to identify which components a commercial contains to generate effect, where the main content in the commercial is animals, but also to find out if there was content that could have created more effect. The result shows that there are several different types of content that generates effect, such as pets, the environment where the animals are displayed and the order of the various scenes. Furthermore, the result shows that there is content that could have created more effect in the commercial. An example of such content is that the narrator in the commercial could have expressed itself more based on "our" and not "your" perspective. The results provide knowledge about what creates effect in the commercial about animals.

Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.   I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning: Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016? Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen? Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?   Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.