Barn i grundskolan känner igen klassisk musik i undervisningen från vardagliga sammanhang, exempelvis filmmusik, men är ofta omedvetna om sin kunskap. För att dessa barn och barn utan förkunskaper om klassisk musik ska få en förståelse, granskades olika läromedel som skulle kunna vara ett stöd. Föreliggande studie undersöker hur 11 olika läromedel för barn i grundskolan framställer klassisk musik, från 1946 fram till 2016. Kulturarv och därmed även klassisk musik är betydande beståndsdelar inom musikpedagogiken idag. Forskning kring förändringen av dessa kan ge en inblick i vad som kommer att ske och vilken nytta vi kan ha av det förflutna. En förändring inom samhällssyn, skolreformer och teknologi har påverkat musikundervisningsinnehållet, vilket även speglas i läromedlen. I resultatet och diskussionen framgår hur detta har influerat framställningen av klassisk musik i tryckta läromedel och vilken nytta lärare kan ha av gamla läromedel.

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. / <p>Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. </p>

I föreliggande studie är syftet att få en djupare förståelse för hur instrumentalister i olika genrer arbetar för att memorera musik och vad som eventuellt skiljer sig mellan de valda metoderna, arbetssätten och verktygen som används. Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning om det mänskliga minnet, hur vi minns saker generellt samt om skillnader mellan klassiska musiker och folkmusiker inom processen att minnas musik. Sedan presenteras metoderna som används i arbetet. Det är semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillsammans med en komparativ forskningsdesign. Därefter följer resultatet som visar att det förekommer både skillnader och likheter mellan de båda genrerna och även bland intervjupersonerna inom samma genre under processen att memorera musik utantill. Vidare framkommer även vilka de två mest använda verktygen för att memorera musik utantill är och om det är möjligt att memorera musik utan ett instrument närvarande. Slutligen diskuteras resultaten med kopplingar tillbaka till de tidigare kapitlen och det valda teoretiska perspektivet. / In the present study, the aim is to gain a deeper understanding of how the musicians in different genres work to memorize music by heart and what might differ in the chosen methods, procedures and tools that is used. This must be examined on the basis of a socio-cultural perspective. The background highlights earlier research about the human mind, how we remember things in general, and about the differences between classical musicians and folk musicians in the process that is memorizing music. Thereafter is the methods used in this study presented. They include semi-structured interviews and thematic analysis together with a comparative research design. This is followed by the result which shows that there are both similarities and differences between the two genres and even among interviewees within the same genre in the process of memorizing the music by heart. Further will the two most commonly used tools for memorizing music be presented, and the answer to whether it is possible to memorize music without using an instrument. Then the results will be discussed with links back to the previous chapters and the chosen theoretical perspective.

Jag har valt att skriva om Brahms f-moll-sonat eftersom det är den sortens musik som berör mig mest inombords. Jag fastnade för musik för soloviola redan som liten. Detta verk är ett av de främsta och mest spelade verken för viola vilket gör att det blir en viktig del i violarepertoaren. Brahms levde mellan 1833 och 1897, förhållandena var annorlunda då jämfört med nu vilket medför att stycket lät annorlunda då mot vad det gör nu på moderna instrument och strängar. Jag har försökt efterforska hur nära man kan komma originaluppförandet och dåtidens klangideal och teknik. Detta verk skrevs först för klarinett men strax därefter gjorde Brahms en alternativ violaversion och jag har tittat på några skillnader mellan versionerna. Jag har också jämfört olika moderna utgåvor och provat att spela på sensträngar för att få en känsla av hur det egentligen kan ha känts och låtit med mer tidstroget material än moderna strängar.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.

Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans. / <p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet  thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale  </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p>                          Viktoria Lindström – altflöjt</p><p>                          Mikael Onelius - tenor</p>

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder: Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna? Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna? Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika? Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk. De valda verken är två kompositioner av Rachmaninov, preludium i G-Dur op. 32:5 och preludium i g-moll op. 23:5. Resultatet av jämförelsen relateras till pianisternas tankar för att ge generella fingervisningar om vad de personligen uttrycker i vardera tolkning. Uppsatsens resultat är ett argument för att både övergripande och konkreta skillnader i tolkningarna går att koppla till pianisternas gestaltningsprocess och musikåskådning. Slutsatsen är att pianisterna i olika grad är aktivt medskapande till det musikaliska uttrycket i respektive framförande.

No description available.

Denna studie uppkom ur mitt intresse för hur man skrev variationer under 1800-talets första hälft, hur de är uppbyggda och hur jag själv kan börja skriva mina egna. Jag gick till väga genom att först välja ett tema att göra variationer på. Det landade på Den blomstertid nu kommer och då 1819 års version av den. Sedan läste jag olika källor, bland annat Czernys kompositionsbok och analyserade även flertalet kompositioner för flöjt. Jag lärde mig att enklaste sättet att skriva variationer är att gå till väga precis som i denna uppsats och personligen kommer jag inte stanna här utan ta mina nyförvärvade kunskaper och skriva fler variationer. Mitt slutmål är att själv kunna hitta på egna variationer i stunden likt mästarna från förr. / <p>Tema och variationer på<em> Den Blomstertid nu kommer</em> i arr för soloflöjt skrivna av Sofia Dahlén år 2022.</p>

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.